Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin--Madison, 1969. / Typescript. Vita. Description based on print version record. Includes bibliographical references.

Proefschrift--Letteren--Katholieke universiteit Nijmegen, 1994. / Contient une version néerlandaise de 1506 de la "Lettre du Prêtre Jean" Résumé en français.

Texte remanié de: Ph. D.--Nashville (Tenn.)--Vanderbilt university, 1992. / Bibliogr. p. [265]-296. Index.

Hannah More (1745-1833), the daughter of an impoverished gentleman-schoolmaster, rose through charm and literary-talent into the brilliant London literary society of the last quarter of the eighteenth century. In middle age she became an Evangelical and joined the "Clapham Saints" in their campaigns for "vital religion" and for reformation of manners and morals. She made her contribution through the establishment of Sunday and day schools for the poor in the Mendip Hills of Somerset, and through the composition of "improving" books for rich and poor. These didactic works were vehicles for her social and religious philosophy, and Hannah More intended that they should be the means for conversion to these ideas. Her traditional and conservative social philosophy saw society as an organic, hierarchical structure, cemented by deference and paternalism. Her religion was part of the broader evangelical revival and stressed deep personal commitment, scripturalism, missionary zeal, and regular religious duties. Her method of persuasion ignored industrialization and assumed that Englishmen of various ranks still accepted the traditional social framework; at the same time it played upon the fears and privations of the moment which grew from the industrial and French revolutions, and from the Napoleonic Wars. / Arts, Faculty of / History, Department of / Graduate

En traditionell uppfattning som den humanistiska tolkningen tog över från tidigare tolkningar var att Utopia är att betrakta som Mores egen idealstat, något som innebar att den ursprungliga frågeställningen främst gällde vilken sorts ideal denne strävat efter att beskriva. Som vi senare kommer att se så tycks det dock som att denna bild gradvis har framstått som alltmer problematisk när man väl börjat analysera Utopia som ett verk författat inom en viss historisk och kulturell kontext, varför man började anpassa den för att överensstämma med en ökad kunskap om More och hans samtid. Från att ursprungligen ha betraktas som relativt självklar har således bilden av Utopia som en utopi under 1900-talet kommit att bli föremål för debatt, såväl när det gäller vilken sorts ideal More ville förmedla, i vilken grad han avsåg att göra detta, och till slut också huruvida detta alls var hans avsikt. Ett övergripande syfte med denna uppsats är att studera denna utveckling för att undersöka hur och varför bilden av Utopia som en entydig skildring av ett idealsamhälle kom att förändras när verket studerades under den humanistiska tolkningens premisser. För att klargöra detta förhållande lyfts ett antal läsningar av Utopia inom den humanistiska tolkningen fram för att analyseras. Styrande frågeställningar blir här hur man inom dessa väljer att framställa Mores verk, vilka argument man använder sig av för att befästa denna tolkning och eventuella bakomliggande motiv för dessa, hur man förhåller sig till de problem som uppstår när den traditionella bilden av Utopia möter den humanistiska tolkningens perspektiv, samt hur de olika tolkningarna förhåller sig till varandra. En genomgående tes i denna undersökning blir att förändringen i perspektiv har drivits av en växande insikt om att det utopiska samhällsystemet representerar en moral- och samhällssyn som är oförenlig med de ideal som historiskt kan kopplas till More, och att det är denna motsättning mellan den traditionella bilden av Utopia och den kunskap som uppnåtts genom det tillgängliga historiska materialet som har format diskussionen inom den humanistiska tolkningen, och som har lett den i riktning mot en alltmer ambivalent inställning till Utopia som utopi. Ett sekundärt syfte är att använda slutsatserna från denna undersökning till att analysera hur de förändringar som skett inom den humanistiska tolkningen har kommit att påverka synen på verket som helhet, samt vilka tolkningsmöjligheter de öppnar för. Härigenom öppnas även möjligheten att diskutera Utopia på ett mer abstrakt plan som ett exempel på en av de många klassiska texter som har lästs om omtolkats under lång tid. Genom att betraktas ur detta perspektiv kan frågan om Utopias mening anses belysa en mer allmängiltig frågeställning gällande vår förståelse av historiska texter. På samma sätt avses även forskningen kring Utopia att betraktas ur ett större perspektiv. Tanken är att denna kan lyftas fram som ett exempel på den utveckling som skett inom studiet av historiska texter under 1900-talet, men även på de strukturella förändringar som ständigt pågår inom den vetenskapliga forskningen generellt. Fokus ligger här på den inre dynamik som kan urskiljas i den forskning som utgör studieobjektet, men även på de yttre omständigheter som kan anses ha påverkat den allmänna bilden av Utopia, och därmed även hur man har kommit att betrakta verket.

Grassland bird species have declined dramatically since 1966. This decline can be linked to changes in land use practices, such as grazing. I examined the effects of cattle grazing on the abundance of birds by testing the predictions of the More Individuals Hypothesis (MIH). The study was conducted in Grasslands National Park of Canada (GNPC) in Saskatchewan. Point counts were used to sample richness and relative abundance of birds. I sampled two groups of invertebrates: grasshoppers and carabid beetles. In addition, vegetation measurements were taken to assess the intensity of grazing. I found that (1) grasshopper abundance, richness and diversity were higher in grazed pastures; (2) carabids showed mixed responses to grazing; (3) bird abundance was correlated with carabid abundance, thus supporting the assumptions of the MIH. Overall, my results indicate that grazing can be beneficial for both birds and their invertebrate prey in southern Saskatchewan mixed-grass prairies.

Grassland bird species have declined dramatically since 1966. This decline can be linked to changes in land use practices, such as grazing. I examined the effects of cattle grazing on the abundance of birds by testing the predictions of the More Individuals Hypothesis (MIH). The study was conducted in Grasslands National Park of Canada (GNPC) in Saskatchewan. Point counts were used to sample richness and relative abundance of birds. I sampled two groups of invertebrates: grasshoppers and carabid beetles. In addition, vegetation measurements were taken to assess the intensity of grazing. I found that (1) grasshopper abundance, richness and diversity were higher in grazed pastures; (2) carabids showed mixed responses to grazing; (3) bird abundance was correlated with carabid abundance, thus supporting the assumptions of the MIH. Overall, my results indicate that grazing can be beneficial for both birds and their invertebrate prey in southern Saskatchewan mixed-grass prairies.

Thesis (Ph. D.)--Columbia University, 1933. / Without thesis note. Bibliography: p. 215-221.

Thesis (M.A.)--University of Wisconsin--Madison, 1969. / eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.

Previously for my M.A., I centered on the negative side of unhealthy foods and its effects on the body. It was my shout at the top of my lungs with my fist in the air against negative consequences of those foods. Though the passionate anger still burns, my focus is now aligned with a more personal approach. For my M.F.A. thesis, I will make use of hand drawn images to tell the story of my weight loss journey. Images will be from my memories of the reality of morbid obesity. They will progress from where I started up to when I lost 125 pounds. The images will be grossly exaggerated to more strongly express my emotion. The descriptions for each image will be recorded onto the drawings. They will be placed in different areas on each of the pages to avoid repetition. The images will be in color. The color palette will be derived from the posters I created for my M.A. project [image 8]. The bright, attention grabbing color palette will prove beneficial for the urgency of my story. The completed project will be a fully illustrated, color graphic novel. In 18 months time I lost 125 pounds, mostly on my own, with very little help. The right people came along at the right times. I did not have the popular reality TV show Biggest Loser, nor any personal trainers. I spent 7 months taking a kickboxing/ body-shaping class, I read dozens of books, and I changed what I ate. I accomplished this feat the old fashioned way: I worked my ass off. One of my life goals is to help others, who are willing, loose weight and exit their private hell. I want people to know that positive, healthy change, no matter the obstacle, is obtainable.