Inom kursen för konflikthantering under musiklärarutbildningen på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH) presenteras flera olika modeller för en effektiv konflikthantering. I föreliggande studie har två av dessa konflikthanteringsmodeller – Major Minor Equal (MME) och Non Violent Communication (NVC) ställts i relation till diagnoskriterierna för den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Syftet med studien var att undersöka hur konflikthanteringsmodellerna MME och NVC relaterar till diagnoskriterierna för ADHD samt att undersöka tre musiklärares utsagor kring konflikthantering och ADHD i sin vardag. I undersökningen tillämpades ett diskursanalytiskt perspektiv för att belysa vilka normer och subjektspositioner som framträder inom diskursen i litteraturen om konflikthanteringsmodellerna. Undersökningen omfattar även diskursen kring konflikthanteringsmodeller och ADHD musiklärare emellan. Intervjumetoden var en semistrukturerad fokusgruppintervju av tre musiklärare. I studiens resultat framträder att informanterna upplevde att elever med ADHD kan ha lättare för musikundervisning än mer teoretiska ämnen samtidigt som ämnets ljudande och röriga natur kan vara extra utmanande för denna grupp. Gällande konflikter och ADHD beskrev informanterna att konflikterna med elever som har ADHD skiljde sig såtillvida att de var mer oförutsägbara och impulsstyrda till sin karaktär. Studiens resultat påvisar även att det finns en risk att konflikthanteringsmodellerna MME och NVC är normativa och exkluderar elever med ADHD.