Upprorsbekämpning på taktisk nivå är problematiskt därför att konflikter som kräver sådanbekämpning, alltid är unika. Det finns inte heller någon generell teori som leder tillframgång.Syftet med uppsatsen är att undersöka ifall Kilcullens 28 artiklar går att tillämpa på denlyckade upprorsbekämpningen i Malaya.Metoden som användes är kvalitativ textanalys av britternas taktiska doktrin underkonflikten, the conduct of anti-terrorist operations in Malaya (ATOM), utifrån Kilcullens 28artiklar. Även artiklar skrivna av officerare och soldater under konflikten har använts för attge stöd till påståenden samt för att belysa ifall britterna faktiskt följde sin taktiska doktrineller ej.Resultatet visar att det inte går att applicera Kilcullens teori på britternas taktiska agerande iMalaya. Endast 10 av 28 artiklar var applicerbara.Författaren drar slutsatsen att Kilcullens 28 artiklar möjligen inte är användbara somgenerella riktlinjer för handlingsalternativ på taktisk nivå. Författaren lyfter emellertid att flerstudier på andra konflikter behövs för att fastställa påståendet. / Counterinsurgency (COIN) on the tactical level is difficult because these conflicts are alwaysunique and there is no theory that generally leads to victory.The purpose of this study is to analyze if there is a resemblence between Kilcullens 28articles and the succesful COIN of the brittish security forces in the Malayan emergency.The method that has been used is the qualitativ analysis of documens. The main documentthat has been analyzed is ATOM, the brittish tactical doctrine during the emergency. Articlesthat have been written during the emergency, 1948-1960, by officers and soldiers, have beenused to to elucidate if the brits actually followed their tactical doctrine or not.The author concludes that Kilcullens 28 articles might not be useful as general guidelines foraction at the tactical level. The author highlights, however, that more studies on otherconflicts are needed to establish the claim.