Införandet av en ny upplåtelseform, ägarlägenheter kommer förmodligen att ske den 1 april 2009. Många intressanta frågor har väckts kring den nya upplåtelseformen och en av dessa frågor handlar om ägarlägenheter kan bidra till att minska segregationen i de mest utsatta områdena i landet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om ägarlägenheter kan minska segregationen i Malmö. Utgångspunkten är att förstå segregationsproblematiken i staden och hur ägarlägenheter eventuellt skulle kunna påverka detta.Studien grundar sig på en kvalitativ metod då vi har genomfört sex strukturerade intervjuer med personer som på olika sätt är engagerade i bostadsfrågor i Malmö. Vi har den deduktiva ansatsen som utgångspunkt då hypotesen Ägarlägenheter kan minska segregationen i Malmö skapats för att besvara vår huvudfrågeställning. Med hjälp av positiviska metoder har vi studerat olika statistik men vi ser verkligheten som en social konstruktion och det är hermeneutiken som vi använt oss av i analysen. Slutsatsen är att hypotesen varken kan accepteras eller förkastas då undersökningen visat ett otydligt resultat. Ägarlägenheter kan medföra ett ökat antal nyproducerade bostäder i attraktiva områden men dessa lägenheter är förmodligen inte tillgängliga för alla då det krävs en stor kapitalinsats vid köpet. Även om man kan lyckas med att skapa en blandning av alla upplåtelseformer i ett område kan dessa boende visa sig vara lika dyra att bo i oavsett om det är ett köp- eller hyresboende. Man kan konstatera att en blandning av olika upplåtelseformer i samma stadsdel kan medföra en minskad etnisk segregation i ett område som till exempel Västra hamnen, där det bor välbärgade invånare med olika etniska bakgrunder men dessa människor tillhör samma socioekonomiska grupp. Däremot kan ägarlägenheter inte bidra till att minska den etniska segregationen i de utsatta områdena i Malmö. Även om man har kapital vill man hellre köpa en lägenhet i ett attraktivare område och enligt Malmö stad lämnar svenskar i alla inkomstklasser dessa utsatta områden. Man kan konstatera att om upplåtelseformen ägarlägenheter är möjlig i det befintliga fastighetsbeståndet kan det finnas en möjlighet att hålla kvar framgångsrika invandrare i utsatta områden då de är benägna att stanna kvar hos sina familjer och vänner men det är svårt att locka svenskar till att köpa dessa lägenheter och därför kan ägarlägenheter inte bidra till att minska den etniska boendesegregationen i de utsatta områdena i Malmö. / The introduction of a new form of housing tenure, condominium, is likely to take place on April 1, 2009. Many interesting questions have been raised concerning the new form of tenure and one of these questions is whether condominiums can decrease residential segregation in the most segregated areas of Sweden.The purpose of this thesis is to investigate whether condominiums can decrease segregation in the city of Malmö. The starting point is an understanding of the problem of segregation in the city and how this may be affected by condominiums.The study is based on a qualitative method where we conducted six structured interviews with persons involved with housing issues in Malmö. We have a deductive approach as a starting point where the hypothesis “Condominiums can decrease segregation in Malmö” was formulated in order to answer our main study question. By using positivist methods, we have studied various statistics, but we see reality as a social construction and we used hermeneutics when carrying out our analysis. The conclusion is that the hypothesis can be neither confirmed nor disproved since the results are inconclusive. Condominiums may lead to an increased number of newly constructed buildings for housing in attractive areas, but these apartments may not be available to everyone since they require a major capital investment. Even if a mixture of forms of tenure is achieved in an area, these housings may turn out to be equally expensive, regardless of whether they are rented or owned by the residents. A mixture of forms of tenure may decrease residential segregation in a city area such as Västra hamnen, with wealthy inhabitants from varying ethnic backgrounds. However, these inhabitants belong to the same socio-economic group. But condominiums cannot decrease residential segregation in the most segregated areas of Malmö. Persons with sufficient capital would rather acquire apartments in attractive areas and according to the city of Malmö, Swedes from all income classes are leaving these segregated areas. If condominium as an ownership of housing is available for the existing building there may be a chance of keeping successful immigrants in segregated areas since they are likely to stay with families and friends, but it is difficult to attract Swedes to acquire these apartments, and therefore condominiums as a form of tenure cannot lead to a decreased the ethnic residential segregation in the most segregated areas of Malmö.