No description available.

No description available.

In this paper I am going to examine and discuss Martin Heideggers concept ”Das Man” and the closely related ”Man-Selbst” as they appear in his work Being and Time. My main goal is to argue for a normative understanding of these concepts and the overall theory surrounding them, i.e., argue for a reading in which Being and Time is not understood merely as a descriptive investigation of fundamental-ontological existentials, but also as arguing for a certain way we ought to exist, or rather: arguing for that we ought not to be in the way of ”Man-Selbst.” In order to do this, however, I need to introduce some of the key concepts of the work, such as ”Dasein” and ”In-der-Welt-sein”, and this is what the first part of the paper is dedicated to. In the second part I examine the methodology in Being and Time and how it necessitates a special kind of semantics called "formal indication." In the third part I more closely examine the passages of the work in which the key concepts ”Das Man” and ”Man-Selbst” appear. In the fourth I will lay out my arguments for the normative reading. / <p>Läsår Höstterminen 2018</p>

Thesis (M.A.)--York University, 2007. Graduate Programme in Social Anthropology. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 210-217). Also available on the Internet. MODE OF ACCESS via web browser by entering the following URL: http://gateway.proquest.com/openurl?url_ver=Z39.88-2004&res_dat=xri:pqdiss&rft_val_fmt=info:ofi/fmt:kev:mtx:dissertation&rft_dat=xri:pqdiss:MR29274

Diss.--Berlin--Freie Universität, 1992.

Texte remanié de: Ph.D.--Liverpool, 1991. / Bibliogr. p. 371-376. Index.

No description available.

Aktieägaravtalet är ett välanvänt styrinstrument i bolag med en begränsad ägarskarasom ger aktieägare möjligheten att inbördes avtala om den interna maktbalansen ochägarstrukturen. Aktieägaravtalet används i många fall till att regleraöverlåtelseförbehåll i form av samtyckes-, förköps- och hembudsklasuler.När vi utreder de sakrättsliga verkningar ett aktieägaravtal kan få utgår vi ifrån attaktieägare B bryter mot ett avtalat förbehåll med aktieägare A genom att överlåtasina aktier till utomstående förvärvare C. Detta aktualiserar frågor om vilkarättigheter aktieägare A har till de aktier som är betingade med förbehåll. Att detdirekt skulle utlösa avtalsrättsliga sanktioner såsom om skadestånd och vite mellanaktieägarna, råder det inga tvivel om i svensk rätt. Om rätten till aktierna skulleprövas av domstol råder den allmänna uppfattningen i svensk rätt att förvärvarengjort ett giltigt förvärv och är den rättmätige ägaren till aktierna.Arvidsson och Sjöman är två författare inom området som fört en argumentation omatt giltigheten av aktieförvärv ska kunna bedömas i enlighet med allmänna avtalsochsakrättsliga principer, i likhet med t.ex. äganderätt till lös egendom och panträtt.Till stöd för sin argumentation använder de sig av ett par äldre HD avgöranden ochett växande stöd i doktrin, och menar att denna möjlighet resulterat i en allmängiltigprincip om begränsat sakrättsligt skydd i vissa fall.I vår uppsats utreder vi doktrinens syn på frågan om överlåtelseförbehåll ska ges ettsakrättsligt skydd och analyserar om ett skydd genom aktieägaravtal ansesnödvändigt.

No description available.

No description available.