Målen har fått en allt viktigare position i skolan, elevernas resultat likaså. I den här studien belyses och undersöks lärares tolkning och realisering av kursplanemål i grundskolan. Läroplanen föreskriver att samtliga elever i grundskolan skall nå förutbestämda kunskapsmål. Det gap som återfinns mellan läroplanens formulerade innehåll och elevers lärande har tidigare kallats för the teaching gap eller undervisningens Grand Canyon. En sådan metafor åskådliggör den problematik som existerar i undervisningssituation mellan styrning och elevers lärande. Studien ramas in av de läroplansförändringar som har skett sedan början av 90-talet. I och med införandet av den tidigare läroplanen för grundskolan, Lpo94, förändrades kursplanens struktur i grunden. Lärarna skulle medverka i en deltagande målstyrning där de formellt gavs stort utrymme att tolka läro- och kursplaner. Att undervisa med hjälp av både strävans- och uppnåendemål visade sig dock vara problematiskt på flera sätt. En ny läroplan för grundskolan, Lgr 11, arbetades fram och trädde i kraft 2011. Lärarna blev nu tvungna att tyda en ny kursplan med centralt innehåll och kunskapskrav där elevernas utvecklande av ämnesspecifika förmågor framstod som centralt. Lärarna i studien ger exempel på hur de tolkar och realiserar kursplanemål samt iscensätter dem i undervisning inom ramen för en mål- och resultatstyrd skola. Lärarnas uppdrag har beskrivits som mer kvalificerat i och med den senaste läroplansreformen och den här studien antyder samma sak. Lärarna skall undervisa så att eleverna utvecklar ämnesspecifika förmågor men vad innebär det i ett undervisningssammanhang? Samtidigt har kraven ökat på lärare när det gäller resultatmedvetenhet och kunskapsbedömning. I studien undersöks därför också vad det kan innebära för lärare att iscensätta och realisera kursplanens innehåll via en learning study. Lärarna undersöker då vad som krävs för att elever utvecklar ett specifikt kunnande i samhällskunskap. Att lärarna gavs möjlighet att få iscensätta undervisning på det här sättet verkar ha haft betydelse för deras förståelse av såväl det ämnesdidaktiska innehållet som elevernas förståelse. / This thesis investigates teachers’ life-world during an era of restructuring of the educational system in Sweden. In recent years two different kinds of curriculums have been implemented in compulsory school, Lpo94 [1994 Curriculum for the Compulsory School System] and Lgr 11 [Curriculum for Primary Schools, Kindergarten, and Before/After School Care], which replaced the 1994 plan. Both are framed in the system of management by objectives. This affects teachers practice in different ways. One is that teachers need to interpret and implement curricular goals in the classroom in a way that makes them evaluable. This reflects an instrumental view of knowledge that is often found in a goal- and results-driven business. The aim of this study is to explore teachers’ meaning-making as they formulate and discuss the subject content in teaching with regard to learning objectives and student learning. This thesis consists of two studies. Results show that teachers first need to understand the subject matter and its relation to students’ understanding and only then consider the objectives to be met. This is what is expressed by the teachers in this thesis when they create meaning as they formulate objectives with regard to the object of learning. In this way the view of the goals as directive and rational in teaching is overturned because the goals are incorporated into teaching and are used in different ways by different teachers.