Bakgrund: En procent av de som årligen drabbas av bröstcancer är män. Trots detta rapporteras det nästan ingenting om det i litteratur eller i media. Kvinnors situation är däremot väl belyst. Syfte: Syftet var att belysa mäns erfarenheter av att drabbas av bröstcancer. Metod: Författarna har använt sig av en systematisk litteraturöversikt, där tio artiklar har inkluderats. Dessa hade både kvantitativ, kvalitativ och mixed method som ansats. Artiklarna har granskats och analyserats med en integrerad innehållsanalys,vilket ledde till fem kategorier. Kategorierna som framkom var; erfarenhet av given information, erfarenhet av stigmatisering, erfarenhet av socialt och formellt stöd, psykisk påverkan och vårderfarenhet. Resultat: De framkom att det fanns en stor informationsbrist gällande bröstcancer hos män både i samhället och bland vårdpersonal, vilket påverkade både vården, stödet männen erfor och ledde till ett stigma för männen. De drabbade hade också en större negativ psykisk påverkan än andra cancerdrabbade. Slutsats: Stor brist på information och kunskap ger ett sämre stöd och en sämre vård till män med bröstcancer och i samhället blir det en bidragande faktor till den stigmatisering män erfar. Mer forskning kring manlig bröstcancer behövs för att sjuksköterskan ska kunna bemöta de behov som finns.

Bakgrund: Bröstcancer hos män är en ovanlig, ouppmärksammad sjukdom. Mindre än en procent av alla som får bröstcancer är män. Detta gör att männen som drabbas av denna sjukdom inte bara går igenom de motgångar som en cancersjukdom innebär utan även vad det kan innebära att drabbas av en sjukdom som vanligen drabbar kvinnor. Syfte: Att beskriva mäns upplevelse av att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt då nio stycken vetenskapliga originalstudier granskades. Dessa hade kvalitativ, kvantitativ eller mixad metod och hämtades från Cinahl och referenslistor från andra vetenskapliga artiklar. Studierna analyserades genom en indelning av data i olika huvudteman och underteman. Resultat: I resultatet framkom det tre huvudteman i den manliga bröstcancerupplevelsen. Dessa var: mötet med vården, livet under behandlingen och livet efter diagnosen. Ett antal underteman framkom även för att enklare strukturera resultatet. I mötet med vårdpersonal upplevde männen att det förekom svårigheter vid både givande av diagnos och utformning av stöd. Informationen som gavs ansågs som otillräcklig och opassande. Sjukdomen fick många män att reflektera över synen på sin maskulinitet. I livet efter diagnosen framkom de psykiska påverkningarna för männen vilka kunde innebära stress och ångest. Vissa män såg dock erfarenheten av sjukdomen som någonting positivt då det innebar omarbetade värderingar och en ny syn på livet. Diskussion: Resultatet diskuteras med utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv med den levda kroppen som ett centralt begrepp. Det diskuteras och jämförs skillnader och likheter i artiklarna och även hur författarna förstår och tolkar sitt resultat. / Background: Male breast cancer is a rare and unnoticed disease. Less than one per cent of all breast cancer cases are male. This contributes to the male breast cancer patient not only encountering adversities related to a cancer diagnosis but also all that it entails to have a disease that normally affects women. Aim: To describe the male breast cancer experience. Method: This was a literary review where nine original studies all relating to the aim of the review were analysed. These were retrieved from Cinahl and from reference lists from other scientific articles. The articles had either a qualitative, quantitative or mixed method approach. The studies were analysed through a division of the data into different themes. Results: The results derived three major themes in the male breast cancer experience. These were: meeting with healthcare professionals, life during the treatment and life after the diagnosis. There were also a number of subthemes that where composed to give structure to the findings. When dealing with healthcare professionals the men experienced difficulties in regards to receiving the diagnosis and in what way support was given. The information that was given was inadequate and inappropriate. For some men the disease brought with it reflections of how they viewed their own masculinity. Life after the diagnosis was for some men characterized by stress and anxiety but was for others seen as a positive experienced that brought with it changed values and a new outlook on life.  Discussion: The result is here discussed with a life-world approach with the lived body as a major concept. Differences and similarities in the articles are discussed and compared and there is also an interpretation as to how the authors comprehend their result.