The objective of this Bachelor thesis is to analyze moving patterns in Norrköping’s municipality. The main aim is to analyze the migration to, from, and within the municipality of Norrköping, not only for the population as a whole but also for groups of special interest. Another aim is to compare migration patterns in Norrköping with those of other municipalities in Sweden.Several data sets have been used, each of them extracted from population statistics carried out by Statistics Sweden (SCB).Data mining using association analysis is used for finding the migration pattern within Norrköping’s municipality and several questions are examined using descriptive statistics. Mann-Kendall tests are used to determine interesting trends in the population changes.The results show that pre-school children do not remain longer in the city centre than they did previously; people moving to Norrköping from within Sweden move mostly to the city centre, though immigrants from abroad mainly favour Hageby and Åby tätort. Furthermore, the results show that people generally move to areas that are geographically similar to where they were or have been before. There is a decrease in migration of people with a Humanities or Arts background, as there is for those with a pedagogy and teacher training background. Areas with a decrease in migration are the suburbs as well as built-up areas at the fringe of the municipality. Norrköping has both lower immigration and emigration than other comparable Swedish municipalities. / Syftet med denna kandidatuppsats är att analysera flyttmönster i Norrköpings kommun. Målet är att analysera både flyttningar till, från, och inom Norrköpings kommun för dels hela populationen och dels speciellt intressanta grupper. Ett annat mål är att jämföra flyttmönster i Norrköping med några andra kommuner i Sverige.För att kunna genomföra dessa analyser har flera datamaterial använts. Gemensamt för datamaterialen är att de allihop baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB:s) befolkningsstatistik.För att hitta mönster för hur människor flyttar inom Norrköpings kommun används associationsanalys. Med hjälp av deskriptiv analys undersöks olika särskilt intressanta områden av omflyttningarna i kommunen. Vidare används Mann-Kendalltester för att se om det finns några särskilt intressanta trender i befolkningsutvecklingen.Resultatet visar att ingen förändring har skett när det gäller ifall barn i förskoleåldern bor kvar i stadskärnan i större utsträckning än tidigare. Inflyttare från Sverige flyttar i stor utsträckning till stadskärnan, medan Hageby och Åby tätort är vanliga att flytta till om man flyttar från utlandet. Vidare visar resultatet att människor oftast flyttar till geografiskt nära områden samt områden som har ungefär samma bostadsform som det man tidigare bott i. Flyttningsnettot är negativt för de med utbildning inom Humaniora och konst samt Pedagogik och lärarutbildning. De områden som har negativ befolkningsutveckling ligger i utkanten av centralorten eller är tätorter i utkanten av kommunen. Norrköpings kommun har lägre inflyttning och utflyttning än de flesta andra jämförbara kommuner.