Yes / This paper explores the multidimensional effects of an external non-tariff measure (NTM) on maritime transportation between the United States (US) and Puerto Rico (PR) trades. In particular, this research addresses the vulnerability level of PR’s agrifood sector in relation to sustainability as a Small Island Developing State (SIDS) highly influenced by a larger economy. Due to the high potential of climate changes in the Caribbean, this study reviewed the effects of a maritime cabotage policy on a SIDS agribusinesses’ logistic. Could a NTM affect the supply chain capabilities and the food security of a SIDS? What challenges and opportunities does the US Cabotage policy present for PR’s agricultural sector’s competitiveness? Based on mixing empirical analysis in an exploratory convergent design, the research categorizes the cabotage policy in relation to the effects on PR’s agrifood supply chain, its port infrastructure, and its native agribusinesses’ competitiveness. Results show the maritime cabotage itself is a constraint. However, the interactions with others NTMs, indirectly related to the cabotage but inherent to the political status and business relationship between PR and the US, add other limits. In addition, it revealed that internal factors have an impact on the efficiency and competitiveness of PR’s agro-industrial sector.

Small islands developing states (SIDS) sustainability is a United Nations’ aim. Their markets are often influenced by external policies imposed by larger economies. Could an anti-competitive measure affect the food vulnerability of a SIDS? This research examines the effects of an external non-tariff measure (NTM) on Puerto Rico’s (PR) agribusinesses. It explores the effects of a maritime cabotage regulation (US Jones Act) on the affordability and accessibility of produce and grains. PR imports 100% of their needs of grain and over 85% of fresh produce. PR’s food imports are generally from the US and the trade service is restricted to the use of the US maritime transportation. As a result, the supply chain of these two sectors although different, are limited by the US Act that may impact the cost of food, its availability, firms’ efficiency and other structures of production. Using a mixed convergent design, PR’s agrifood supply chains were explored and analysed in relation to the maritime cabotage regulation. Oligopolistic structures and collusion between maritime transporters and local agribusinesses importers limit the access to data, but other internal factors also have a role. Fieldwork shows that while the cabotage regulation itself is a constraint, interaction with others NTM and the current political framework between US and PR are relevant. Factors such as lack of efficiency, poor innovation and a self-limitation of the agribusinesses firms were found. The novelty of this research is the use of mixed methods to evaluate the effects of cabotage on the agrifood supply chain.

I studien ställs frågan hur den historiska förordningen ”produktplakatet” från 1700-talet ska tolkas i ett modernt juridiskt perspektiv. Produktplakatet reglerar än idag ett förbud för utländska redare att bedriva sjöfart på svenska vatten. En sådan aktivitet kallas för cabotage, vilket är franska och betyder ’kustfart’. Produktplakatets lydelse och den praktiska tillämpningen av förordningen genom behörig myndighet skiljer sig åt på olika sätt. Den största skillnaden är att produktplakatet, enligt ordalydelsen, endast förbjöd främmande att transportera varor mellan svenska orter. Tillämpningen idag har kommit att innebära ett förbud för utlandsflaggade fartyg att bedriva kommersiell sjöfart över huvud, så länge som det sker mellan två punkter inom Sveriges territorialvatten. I studien görs först en tolkning av vad produktplakatet, och den svenska regleringen av cabotage, innebär. I studien framkommer att produktplakatet sannolikt har tolkats alltför brett. Vid beaktande av vad produktplakatets skyddssyfte var, och vad den faktiska lydelsen var i förordningen, tar jag ställning för att de tjänster som borde avses i förordningen endast utgör transporter av gods. I förlängningen, med tanke på sjöfartens utveckling till att alltmer omfatta transporter av människor, anser jag dock att en utvidgning från lydelsen är rimlig och nödvändig med anledning av skyddssyftet. Vidare anser jag att det är en alltför långtgående tolkning att produktplakatet ska anses omfatta alla resor som företas inom svenskt territorialvatten, enär ordalydelsen är att resorna ska företas mellan två olika orter. Orter bör, enligt min mening, tolkas som ’hamnar’ eller liknande fasta uppbyggnader där ett fartyg kan lägga till. Tolkningarna innebär vissa avsteg från behörig myndighets tolkning av förordningen. Inom EU-rätten finns en motsvarande reglering av cabotage, som har syftet att öppna upp den inre marknaden. Således har den nationella bestämmelsen och den gemenskapsrättsliga bestämmelsen olika utgångspunkter. Det EU-rättsliga begreppet cabotage har också vållat stora tillämpningsproblem, men med hjälp av praxis kan några slutsatser dras med viss säkerhet. Det EU-rättsliga begreppet tar sikte på sjötransporttjänster, som i huvudsak består av transporter av människor eller gods inom ett EU-land. De tjänster som inte har huvuddrag gemensamt med sådana transporter är sannolikt inte cabotagetjänster enligt EU-rätten.  Vid en komparation mellan det EU-rättsliga begreppet och det nationella begreppet framkommer ett antal skillnader. De största skillnaderna finns mellan svensk myndighetspraxis och EU-domstolens praxis. Det faktum att det finns skillnader i definitionerna, strider inte i sig mot gemenskapsrätten. Det kan ändock finnas skäl till att tolka den nationella rätten i ljuset av EU-rätten, speciellt i ett så säreget fall som med produktplakatet. En sådan tolkning skulle främst innebära att sjötransporttjänster, vars huvudsakliga syfte inte är att transportera människor eller personer, troligen inte skulle anses vara cabotagetjänster. Vidare skulle det med största sannolikhet finnas en begränsning i den resa som är föremål för cabotage; resan måste gå mellan hamnar och/eller en fastare konstruktion inom landets territorialvatten och/eller på landets kontinentalsockel.

Small islands developing states (SIDS) sustainability is a United Nations’ aim. Their markets are often influenced by external policies imposed by larger economies. Could an anti-competitive measure affect the food vulnerability of a SIDS? This research examines the effects of an external non-tariff measure (NTM) on Puerto Rico’s (PR) agribusinesses. It explores the effects of a maritime cabotage regulation (US Jones Act) on the affordability and accessibility of produce and grains. PR imports 100% of their needs of grain and over 85% of fresh produce. PR’s food imports are generally from the US and the trade service is restricted to the use of the US maritime transportation. As a result, the supply chain of these two sectors although different, are limited by the US Act that may impact the cost of food, its availability, firms’ efficiency and other structures of production. Using a mixed convergent design, PR’s agrifood supply chains were explored and analysed in relation to the maritime cabotage regulation. Oligopolistic structures and collusion between maritime transporters and local agribusinesses importers limit the access to data, but other internal factors also have a role. Fieldwork shows that while the cabotage regulation itself is a constraint, interaction with others NTM and the current political framework between US and PR are relevant. Factors such as lack of efficiency, poor innovation and a self-limitation of the agribusinesses firms were found. The novelty of this research is the use of mixed methods to evaluate the effects of cabotage on the agrifood supply chain.

Yes / The present study examines the multidimensional effect of the maritime cabotage that regulates the maritime transport between United States of North America and Puerto Rico’s markets. The objective of the study was to analyze the effects that this non-tariff measure has on the agro-industrial sector in Puerto Rico. The research methodology consisted of semi-structured interviews and secondary data analysis from the agricultural category of greater import. The results conclude that it is the interaction of non-tariff measures inherent to the business relationship between the two countries that has an impact on the efficiency and competitiveness of the agro-industrial sector in Puerto Rico. / Universidad ICESI