<p>Det problem som denna uppsats behandlar är vilka faktorer som är avgörande för att medelstora möbelföretag kan bibehålla sin position på dagens föränderliga marknad.</p><p>Svenska möbelkedjor befinner sig idag i en situation då de är chanslösa gentemot den marknadsledande aktören. Samtidigt har fler nya mindre företag, som tydligt nischat sig på design dykt upp på marknaden. De medelstora möbelkedjorna vänder sig till ett stort kundsegment och erbjuder ett brett sortiment. Det betyder att de medelstora möbelföretagen har kommit i kläm, då de inte kan konkurrera med marknadsledaren om priset och inte heller med designen, som de nischade möbelbutikerna erbjuder.</p><p>Undersökningen handlar om hur dagens medelstora möbelkedjeföretag ska kunna stå sig i den ovan beskrivna konkurrenssituation då de medelstora möbelföretagen måste finna nya sätt för att överleva på den svenska möbelmarknaden.</p><p>Syftet med uppsatsen är att analysera och utvärdera vad två medelstora och två mindre möbelföretag står för, samt vad konsumenter idag efterfrågar vid möbelköp för att på så vis tydliggöra de faktorer som är betydande för en bibehållen position på marknaden.</p><p>Undersökningen har genomförts med hjälp av personliga intervjuer med representanter från de utvalda företagen samt genom en enkätundersökning bland konsumenter. Teorierna som ligger till grund för genomförandet av denna uppsats behandlar främst relationsinriktade och värdeskapande strategier. Företagen har redogjort för hur de ser på sig själva, hur deras kundhanteringsprocesser ser ut samt hur de arbetar för att skapa mervärde för kunderna.</p><p>Slutsatsen visar att de medelstora möbelföretagen har insett att deras situation är hotande och de har därför försökt att vidta vissa åtgärder. Vissa åtgärder kommer att ta lång tid att genomföra, men framförallt saknas det tydliga strategier för att binda kunderna långsiktigt till företagen.</p>

No description available.

No description available.

<p>IKEA är i nuläget ett av Sveriges och världens starkaste varumärken och under sommaren</p><p>2007 kommer IKEA att etablera sig i Karlstad. För att ett varumärke ska kunna anses vara</p><p>starkt krävs det att företagets identitet och image stämmer överens. Identitet är de signaler</p><p>som företaget sänder ut till kunden och image är den uppfattning som uppstår i kundens</p><p>medvetande om själva företaget. Intresset i nuläget var att se till vad IKEA har för identitet</p><p>och vad boende i Karlstad med omnejd har för uppfattning om företaget. Därefter kan svar</p><p>erhållas om det förekommer ett gap mellan företagets identitet och image, vilket vidare bör</p><p>åtgärdas om så är fallet.</p><p>För att erhålla den information som fordrades för undersökningen har vi använt oss av två</p><p>metoder, kvalitativ- och kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden, intervju med</p><p>ställföreträdande chef IKEA Karlstad, har medfört att vi erhållit företagets identitet. Den</p><p>kvantitativa metoden har använts när vi genomförde enkätundersökningen med våra 100</p><p>respondenter för att erhålla företagets image. Enkätformuläret vände sig till individer över 15</p><p>år oberoende av kön. Orsaken till åldersbegränsningen grundade sig i att frågorna vände sig</p><p>till individer med eget hushåll. Responsen från våra respondenter var över förväntan och en</p><p>image kunde erhållas.</p><p>För att analysera de svar som framkommit vid enkätundersökningen har vi använt oss av</p><p>Aakers modell gällande Brand Equity, vilken behandlar varumärkeskännedom,</p><p>varumärkesassociationer, uppfattad kvalitet och varumärkeslojalitet. I analysen gällande</p><p>IKEA:s identitet har vi använt Aakers modell om identitetssystem som består av fyra olika</p><p>perspektiv; varumärket som produkt, organisation, person och symbol. De fyra perspektiven</p><p>bidrar till att bygga och dela in varumärkets identitet. I undersökningen genomförs även en</p><p>jämförelse mellan respondenternas uppfattning om IKEA och företagets egen identitet, vilket</p><p>görs med hjälp av Melins (1999) teori gällande identitetsanalys. Teorin visar på hur företaget</p><p>bör agera utifrån hur identitet och image stämmer överens. Avslutningsvis har vi utgått från</p><p>teorier om kommunikation för att se hur IKEA kommunicerar ut sin identitet till allmänheten.</p><p>Vår undersökning visar på att det finns ett gap mellan IKEA:s identitet och image, men av</p><p>mindre karaktär. Vissa faktorer skiljer sig åt när det gäller respondenternas och företagets</p><p>uppfattningar. Det som bör poängteras är att IKEA:s kärnidentitet, pris, har förmedlats på ett</p><p>bra sätt och medför att företaget uppfattas erbjuda bra priser på sina produkter. Faktorn pris är</p><p>av allra största betydelse för att företagets identitet ska stämma. IKEA har som mål att inte</p><p>ändra sin identitet utan att den ska kvarstå. Det medför att vi anser att de inte bör förändra sin</p><p>identitet, men att de bör arbeta lite extra med de faktorer som de inte lever upp till på samma</p><p>sätt som de själva anser. Med fokus på de faktorer som behöver förbättras kan varumärket</p><p>stärkas och medföra att företaget och de boende i Karlstad med omnejd kommer att inneha en</p><p>bild av företaget som stämmer bra med vad företaget kommunicerar ut.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att se vad som förändrats i bankernas krav på utlåning vid fastighetsköp sedan nischbanker trätt in på marknaden. Med hjälp av två fiktiva par har vi sökt svaret hos Swedbank, Länsförsäkringar Bank och Försäkring, Nordea, Värmlands Provinsbank och Handelsbanken i Karlstad.</p><p>Intervjuerna som utförts har skett genom öppna intervjuer och respondenterna har fått svara fritt på de ställda frågorna. De fem bankerna som undersökts står för sammanlagt 80 % av bolånemarknaden. Som utgångspunkt för undersökningen har vi studerat teorier inom bankernas relation till kunden, konkurrens mellan bankerna och hur amorteringarna sker.</p><p>Sedan nischbankernas inträde på marknaden har bankerna fått sänka sina krav på grund av konkurrens. Nischbankerna har bidragit till att storbankerna fått höja sin belåningsgrad på lån till fastigheter samt att de i vissa fall fått sänka sina krav när det gäller säkerhet för lånet. Bankerna ser gärna sina kunder som helkunder, de flesta bankerna förutsätter att kunden flyttar över alla sina tillgångar och skulder till den ”nya banken”. Om kunden flyttar alla konton till den nya banken kan personen få en bättre helhetslösning än vad de skulle ha fått om de enbart tog ett lån hos den ”nya banken”. Alla banker betonade att de jobbar med helhetslösningar.</p><p>Storbankerna har en fördel jämfört med nischbankerna då det är lättare för kunden att ha en relation till banken och den personlige bankmannen. Nischbankerna har inga lokala kontor och därför blir det svårt för kunden att inleda en relation till banken överhuvudtaget.</p><p>Trots att konkurrensen ökar så kan inte banken bevilja ett bolån enbart av konkurrensskäl, de måste känna ett förtroende för kunden och veta att de klarar av att betala den kostnad som bolånet innebär i nuläget.</p>

<p>Föreningsauktionen är ett lägsta bud företag som stödjer svenskt föreningsliv utan motprestation från föreningarnas sida.</p><p>Företaget har en för liten kundkrets och med arbetet ville därför undersöka hur företaget kan nå ut till fler potentiella kunder och på så sätt öka trafiken och buden på deras hemsida. Detta genom en marknadskommunikatonsplan. Föreningsauktionen står inför en nationell satsning och i arbetet visas olika alternativ för hur företaget kan använda reklam för att få sin produkt känd på marknaden.</p><p>I arbetet kan du förutom marknadskommunikaton läsa om konkurrensstrategi samt konsumentbeteende.</p>

<p>Résumé</p><p>L’objet de ce mémoire est d’analyser la composition du label « Suède » et si c'est possible d'utiliser les méthodes de marketing traditionnel quand un pays est commercialisé. Nous centrons l‘attention sur l’office suédois du tourisme et des voyages qui est responsable pour le marketing de la Suède comme destination touristique. Comment travaillent-ils pour commercialiser la Suède en général et particulièrement vers la France?</p><p>Nous avons commencé par étudier des différentes théories du « Branding ». Nous avons remarqué que STP (segmentation, targeting, positioning) était une partie importante du « branding » et pour cela nous avons choisi d’inclure cette notion dans nos études.</p><p>Pour atteindre notre but nous avons fait une étude qualitative sous forme de quatre entretiens. Nous avons interviewé Ylva Björnberg, responsable pour le travail de la marque et Bo Söderström, directeur de l’information, à l’office centrale à Stockholm.</p><p>À l’office de Paris nous avons parlé à Helena Nahon, chef de secteur et Caroline Lilja-Grilly, attachée de presse. Pour compléter l’information que nous avons recueillie pendant les entretiens, nous avons utilisé de l’information secondaire aussi, de l’information sous forme d’un plan de marché concernant les touristes français. Nous avons aussi utilisé des textes de différents sites d’Internet pour avoir de l’information concernant les différentes organisations touristiques en Suède.</p><p>Dans l’analyse nous avons réuni la théorie et l’empirie pour voir comment les théories sont applicables à la réalité et comment le label « Suéde » est construit. Nous sommes partis de chaque théorie pour voir comment l’information dans l’empirie est applicable dans chacune théorie.</p><p>Nous avons conclu que les théories que nous avons étudiées sont apparentées au travail de l’office suédois du tourisme et des voyages. Nous avons remarqué que le label « Suède » se compose des attributs concrets comme par exemple la nature et la culture. La marque se compose aussi des valeurs comme par exemple l’honnêteté et la démocratie.</p><p>Le marketing vers le marché français est adapté, comme l’office à Paris fait la plupart du travail. Ils ont beaucoup de connaissances au sujet des touristes français et ils savent les facteurs qui sont importants pour ces touristes comme cible.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Vårt syfte med denna uppsats är att analysera hur varumärket Sverige är uppbyggt. Vi vill även ta reda på huruvida det är möjligt att använda sig av de traditionella marknadsföringsteorier som finns vid marknadsföringen av ett land som turistdestination. Vi har valt att fokusera på Sveriges Rese- och Turistråd som är den nationella organisation som ansvarar för varumärket Sverige. Vi är speciellt intresserade av att se hur marknadsföringen gentemot franska turister bedrivs.</p><p>Vi började med att studera olika teorier relaterade till ”branding”. Vi upptäckte efterhand att STP (segmentation, Targeting, positioning) var en viktig del av ”branding” och därför inkluderade vi detta i våra studier.</p><p>För att uppnå vårt syfte valde vi att genomföra en kvalitativ undersökning i form av fyra intervjuer. Vi intervjuade Ylva Björnberg, varumärkesansvarig och Bo Söderström, informationsdirektör, på huvudkontoret i Stockholm. På utlandskontoret i Paris pratade vi med Helena Nahon, områdesansvarig, och Caroline Lilja-Grilly, pressansvarig. För att komplettera den information som vi fick genom intervjuerna använde vi oss sekundär information, i form av en marknadsplan gällande Frankrike. Vi använde oss även av texter från olika hemsidor för att få grundläggande information om de olika turistorganisationerna i Sverige.</p><p>I analysen sammanförde vi teori och empiri för att se hur teorierna tillämpades i verkligheten och hur varumärket Sverige är uppbyggt. Vi utgick från varje enskild teori för att komma fram till hur väl informationen i empirin gick att applicera på just denna.</p><p>Vi kom fram till att de teorier vi studerat i allra högsta grad kunde kopplas till turistrådets marknadsföringsarbete. Vi kunde även se att varumärket Sverige består av ett antal ständigt återkommande faktorer, alltifrån konkreta attribut som till exempel natur och kultur, till mer djupgående värderingar som till exempel ärlighet och demokrati. Marknadsföringen gentemot den franska marknaden är anpassad eftersom den till stor del genomförs av utlandskontoret i Paris. De har stor kunskap om de franska turisterna och vet vad som är viktigt för dem som målgrupp.</p>

<p>Kollektivtrafikbranschen är unik i många olika aspekter, och ett av de mest framträdande är att en huvudman, i det här fallet Värmlandstrafik, har entreprenörer som förvaltar deras varumärke och levererar deras tjänst. Parterna har skilda syften med sin verksamhet då Värmlandstrafik i egenskap av trafikhuvudman skall verka för en samhällsnyttjande länstrafik medan entreprenörsföretaget har ett vinstsyfte. Ändamålet med uppsatsen är att undersöka hur Värmlandstrafiks företrädare anser att Värmlandstrafiks varumärke påverkas av att en entreprenör utför tjänsten. För att uppnå detta analyserade vi Värmlandstrafiks varumärke. För att få en bild av hur företrädare för Värmlandstrafik ser på situationen har vi gjort intervjuer men även studerat litteratur för att få en teoretisk förankring.</p><p>Studien visar att företrädarna inom Värmlandstrafik har insett vikten av att vårda sitt varumärke men vi hävdar dock att Värmlandstrafiks varumärkesarbete hämmas i och med att varumärket som de formar, kommuniceras till kunden via entreprenörens personal. Studien har även visat att Värmlandstrafik har svårigheter med att genomsyra verksamheten eftersom entreprenören har ett annat syfte med den och inte arbetar för ett ökat resande. Att genomsyra verksamheten är ett långsiktigt arbete som företrädarna för Värmlandstrafik bör arbete med.</p>

<p>Mellan år 2005 och 2006 ökade investeringarna på marknadsföring i Sverige med nästan 10 % och omfattade därmed över 60 miljarder SEK. Dock är stor del, enligt vissa upp till hälften, av dessa investeringar bortkastade pengar eftersom marknadsföring utförs felaktigt. Många företag satsar stort på sin marknadsföring endast för att konkurrenterna gör det och företagen trissar därför upp varandras investeringar trots att det finns få verktyg som verkligen kan mäta hur effektiva de olika marknadsföringsmedlen egentligen är.</p><p>Ett värmländskt företag som växt rejält de senaste åren, med hjälp av marknadsföringsmedel, och därmed blivit den tredje största aktören inom sitt område är aktivitetsföretaget Chaos Paintball som detta examensarbete handlar om. Det visar sig dock att Chaos Paintball fram till och med år 2007 använt sig av ”trial and error” när det gäller deras marknadsföring och att företagets tillväxt gjort att inte allt för mycket tid har ägnats planeringen av marknadsföringen. Jag har därför identifierat vilken marknadsföring företaget använt sig av under år 2007 och försökt se om marknadsföringen har varit effektiv i form av hur aktivitetsbokningarna har fördelats under året.</p><p>Jag har genomfört en studie på 146 stycken av Chaos Paintballs kunder under år 2007 där metoden kan beskrivas som en blandning av kvantitativ och kvalitativ där respondenterna intervjuades via telefon. Jag har använt mig av sekundärdata i form av uppgifter från Chaos Paintball om företagets marknadsföring, strategier, kostnader och hur bokningarna har fördelat sig under året.</p><p>Företaget har använt sig av flertalet marknadsföringsmedel och har satsat på fåtal stora marknadsföringsperioder under året. Events, hemsida, annonsering, skyltning, radioreklam och företagsbil har under år 2007 utgjort de stora marknadsföringsposterna.</p><p>Slutsatserna av min insamlade empiri var att Chaos Paintballs kunder är nöjda med företaget och bidrar med att marknadsföra företaget genom positiv word-of-mouth. Utöver en positiv ryktesspridning fungerar även Chaos Paintballs hemsida som något som gör kunderna medvetna om företagets existens. Marknadsföring som kunderna inte lägger märke till förrän efter sitt första besök är annonsering i pressen, skyltning utmed motorvägar och företagets firmabil som använts i olika event sammanhang under året. Däremot verkar radioreklam inte var ett effektivt marknadsföringsmedel för Chaos Paintball.</p>

<p>Genom att positionera sitt varumärke på rätt sätt i kundernas medvetande skapas mervärden för sändaren (Kapferer 2004, 102). Ett varumärkes identitet är de associationer som sändaren vill skapa och bibehålla i mottagarens medvetande. Detta för att mottagaren ska uppleva sändaren och dess varumärke som någonting bra. Varumärkesidentiteten består av en kärnidentitet, vilket är det som sändaren huvudsakligen vill upplevas som. För att komplettera detta finns även en utökad identitet som ger varumärket och budskapet dynamik (Aaker 1996, 84-86). Ett varumärkes image i sin tur är vad mottagaren faktiskt upplever om sändaren och dess varumärke (Aaker 1996, 68). För att kunna dra full nytta av sitt varumärke bör således sändarens identitet och image stämma överens så att de inte uppstår missmatchningar dem emellan (Kapferer 2004, 98-99).</p><p>Anledningen till att detta arbete har utförts är för att ge underlag till Statistiska Centralbyrån i samband med uppstartandet av en marknadsavdelning. För att hjälpa SCB att se var de står i dagsläget har författarna valt att studera SCB som varumärke. Undersökningen började med en insamling av data angående hur SCB vill uppfattas på marknaden för att sedan gå vidare i en kvantitativ undersökning angående hur SCB faktiskt upplevs.</p><p>Resultatet visar att det finns vissa skillnader mellan SCB:s identitet och image. SCB:s kärnidentiteter har inte till fullo upplevts så starkt av deras kunder. Endast budskapet om att SCB genomför seriösa undersökningar och sammanställningar har upptäckts som något som starkt förknippats med varumärket. Vidare har undersökningen visat att när det gäller SCB:s prisnivå upplever de flesta kunderna att de har höga priser. Prisvärdhet är alltså något som de vill förknippas med men som de misslyckats med att förmedla.</p>