Ombord på fartyg med svensk flagg används ofta tvåkomponentsfärg med härdplaster. Tvåkomponentsfärg kan vara skadlig för personer som inandas färgångorna eller då hud kommer i kontakt med målarfärgen. Syftet med denna studie var därför att undersöka svenska matrosers och TAP-anställda filippinska matrosers attityder till hantering av tvåkomponentsfärg vad gäller säkerhetsregler samt säkerhets- och tillbudsrapportering på svenskflaggade handelsfartyg i internationell fart. Genom semistrukturerade intervjuer av filippinska och svenska matroser samt dataanalys genom tematisering visade resultatet att samtliga matroser hade grundläggande praktisk förståelse för säkerhetsreglerna vad gäller hantering av tvåkomponentsfärg. Filippinska och yngre svenska matroser hade även en mer djupgående förståelse för säkerhetsreglerna i hanteringen av färgen. Matrosernas respekt för säkerhetsrutiner och tillbudsrapportering från matros till befäl varierade beroende på matrosernas grad av anställningstrygghet och fartygets nivå på säkerhetskraven. Slutsatsen blev att matrosernas åsidosättande av säkerhetsrutiner, tillbudsrapportering eller egen hälsa generellt skedde på grund av brist på utbildning, gamla säkerhetsvanor ombord, socialt tryck, rädsla för upphörd anställning eller matrosernas individuella normer.

Den till sjöss vanliga nålhackan som används vid rostskyddsarbete avger kraftigt stötande vibrationer som kan skada användaren efter extensiv användning. Syftet med denna studie var att klarlägga hur mycket vibrationer ett däcksmanskap kan utsätts för under en normal arbetsdag samt vilka hälsorisker som föreligger vid användning av nålhackan. Två metoder har använts för att genomföra studien. En fältstudie användes för att ta reda på vilka hand- och armvibrationsnivåer ett däcksmanskap kan komma upp i vid arbete med nålhacka. Detta skede via loggning av tid som nålhackan använts på fyra olika fartyg och resultatet ställdes sedan mot lagstadgade insats- och gränsvärden för hand- och armvibrationer. En litteraturundersökning användes för att komma fram till hur hand- och armvibrationer, HAV, påverkar arbetaren och vilka risker som föreligger vid HAV-exponering. Fältstudieresultatet visar att genomsnittsvärden överskred arbetsmiljölagens lagstadgade gränsvärden för hand- och armvibrationer. Resultatet från litteraturstudien tyder på att däcksmanskapsyrket skulle kunna vara en riskfaktor för utvecklande av hand- och armvibrationssyndrom, HAVS, som kan ge symtom såsom vita fingrar, försämrad finmotorik och greppstyrka. / At sea, the needle scaler is a commonly used tool for removing rust and preparing steel surfaces for new paint. Prolonged exposure to its strong vibrations can cause harm to the user. The purpose of this study was to determine the amount of vibration exposure a seaman working on deck with needle scalers can reach during a normal working day, and how this exposure can affect the worker’s health. To accomplish this, two methods were used. A field study was used, aimed to determine the daily vibration exposure, by logging the time needle scalers were used on board four different merchant ships. A literature search was used aimed at examining how hand- arm vibration, HAV, affect the worker and what risks HAV-exposure can generate. The result from the field study showed that the average vibration values ​​exceeded European statutory limits. The result from the literature study showed signs that the deck seaman profession may be a risk factor in developing hand- and arm vibration syndrome, HAVS, with symptoms such as impaired dexterity, white finger syndrome and reduced grip strength in the hand as possible risks.