Syftet med denna studie är att identifiera vilka drivkrafter som motiverar till hållbarhetsredovisning för svenska kommunala bostadsbolag samt att förklara hur den allmännyttiga roll de besitter påverkar deras synsätt på hållbarhetsredovisning. Genom att identifiera motiven som påverkar hållbarhetsredovisningen hos kommunala bostadsbolag syftar studien till att skapa förståelse för vad som kan uppmuntra företag till ökad frivillig hållbarhetsredovisning. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk grundat i intressentteorin, legitimitetsteorin och MAST (från engelskans Media Agenda Setting Theory).  För att uppfylla studiens syfte samlas data in genom enkäter till kommunala bostadsbolag. Studien kombinerar en kvantitativ och en kvalitativ metod, där enkätens slutna frågor analyseras med hjälp av en logistisk regression samt en korrelationsanalys och kompletteras med en tematisk analys av enkätens öppna frågor. Flermetodsvalet gör att studien förhåller sig mellan motpolerna för de ontologiska och epistemologiska antagandena. Studien är av en analytisk form och tillämpar en abduktiv forskningsansats.  Den kvantitativa delen av studien finner med hjälp av den logistiska regressionen inga signifikanta variabler, men finner utifrån en korrelationsanalys signifikant korrelation mellan kommunala bostadsbolags hållbarhetsredovisning och påtryckningar från olika intressentgrupper. Ur den kvalitativa delen framkom fyra teman: legitimering, interna drivkrafter, kommunalt ansvar och förbättringsmöjligheter.  Studien drar slutsatsen att det finns externa drivkrafter till svenska kommunala bostadsbolags hållbarhetsredovisning, i form av att bemöta externa påtryckningar och skapa legitimitet för bolaget gentemot omgivningen. Det framkommer även interna drivkrafter så som att individer i bolaget själva värderar hållbarhetsarbetet och redovisningen av det, samt att hållbarhetsredovisning kan förbättra styrningen i bolagen. Gällande kommunala bostadsbolags ansvar dras slutsatsen att de upplever att de har ett ansvar när det kommer till hållbarhetsredovisning, i form av ökad transparens och att leva upp till långsiktiga visioner. Samtidigt har de ett ansvar för boendeförsörjning och att inte hållbarhetsredovisningen ska medföra ökade kostnader som drabbar hyresgästerna. Slutligen konstateras att det finns ett behov av förbättringar inom hållbarhetsredovisningen, däribland mer stöd och tydligare snarare än strängare krav, eftersom redovisningen i nuläget uppfattas som för resurskrävande. / The purpose with this study is to identify what incentives motives municipal housing companies to conduct sustainability reporting and to explain how their public role affects their view on sustainability reporting. Through identifying the incentives for sustainability reporting the study aims to create an understanding of what could encourage companies to voluntarily conduct sustainability reports. The study uses a theoretical framework consisting of Stakeholder Theory, Legitimacy Theory and Media Agenda Setting Theory.  To fulfil the aim of the study data is collected through surveys to municipal housing companies. The study combines a quantitative and qualitative method, where the closed questions of the survey is analyzed through a logistic regression and a correlation analysis while it is complemented by a thematical analysis of the open survey questions. The mixed research methods lead to the study taking a middle position when it comes to ontological and epistemological assumptions. The study is conducted as an analytical study and applies an abductive research approach. The quantitative part of the study finds no significant variables in the logistic regression but finds significant correlation between sustainability reporting of municipal housing companies and pressure from different stakeholder groups when using a correlation analysis. From the qualitative part, four themes emerged: legitimation, internal incentives, municipal responsibility, and opportunities for improvement.  The study concludes that there are external incentives for the sustainability reporting of Swedish municipal housing companies, such as responding to external pressure and creating legitimacy for the company towards its surroundings. Internal incentives also emerge, such as that individuals in the company themselves value sustainability and sustainability reporting, and that sustainability reporting can improve corporate governance. Regarding municipal housing companies' responsibility, it is concluded that they feel that they have a responsibility regarding sustainability reporting, like increased transparency and living up to long-term visions. At the same time, they have a responsibility for the supply of housing, and they recognize that sustainability reporting might entail increased costs that could directly affect the tenants. Finally, it is noted that there is a need for improvements in regard to sustainability reporting, including more support and clearer rather than stricter requirements, considering that the reporting is currently perceived as too resource-intensive.