Syftet med denna studie är att undersöka hur de två allmännyttiga kommunala bostadsbolagen Alingsåshem och Uppsalahem har hanterat processen med renovering på varsitt bostadsområde som har varit i liknande förhållanden och ingått i miljonprogrammet. Bostadsområdena som undersökts har varit Brogården i Alingsås och Kvarngärdet i Uppsala. Det har även undersökts hur de kommunala bostadsbolagen har hanterat gentrifieringen som kan uppstå i samband med renovering. Det har även undersökts hur de kommunala bostadsbolagen har definierat begreppet hållbar utveckling genom ord och agerande. De lokala hyresgästföreningarnas möjligheter till att påverka renoverings processen har även den undersökts för det båda områdena.  De metoder som har använts har varit semistrukturerade informantintervjuer, huvuddelen har bestått av samtalsintervjuer men även telefonintervju och mailkontakt. Resultatet har varit att trots att det har varit skillnad på hyresökning så sker det en gentrifiering. Det har även visat sig att kontakten med de boende i bostadsområdet är viktigt att det prioriteras för att undvika att det blir missnöje samt att bostadsbolagen måste vara tydliga ifrån början med hur mycket renoverings processen kommer att kosta och vad det innebär för hyresökning för de boende. Resultatet av min fallstudie tyder på att Alingsåshem har tagit ett större kliv mot den hållbara utvecklingen jämfört mot Uppsalahem.

Med jämna mellanrum dyker det upp artiklar om människor som behövt flytta efter renoveringar med omfattande hyreshöjningar och den bostadspolitiska debatten är hetare än på länge. De senaste årtiondena har kommunala bostadsbolag fått allt mer krav på att agera som privata bolag, med krav på vinst och affärsmässighet, samtidigt som ägarna – kommunen, har ett samhällsansvar. Den här studien undersöker relationen mellan affärsmässighet och samhällsansvar när det kommer till bostadsrenoveringar med hyreshöjningar, inom kommunalt ägda bostadsbolag. Studiens datamaterial baseras på sex kvalitativa intervjuer med aktörer inom fyra olika bolag. Med hjälp av diskursanalytiska verktyg, tidigare forskning gällande bostadsmarknaden samt teorier om nyliberalism, kommodifiering, gentrifiering och segregation försöker studien svara på vilka konflikter och konsekvenser som kan uppstå vid renoveringar samt hur det resoneras kring samhällsansvar inom allmännyttan. Studiens huvudsakliga slutsats är att samhällsansvar konstrueras i termer av vinst och affärsmässighet eftersom det endast är genom att gå i vinst som allmännyttan kan finnas kvar på marknaden och agera samhällsansvarigt. Den nyliberala konstruktionen av samhällsansvar går att härleda till nyliberala idéer på EU-nivå som har influerat den svenska bostadsmarknaden och ställt högre krav på vinst,samtidigt som statliga subventioner förbjudits. Det har försvårat för allmännyttiga bostadsbolag att erbjuda ett varierat utbud av bostäder eftersom renoveringsbehov av det befintliga beståndet i kombination med vinstkrav leder till ökade hyror vid renovering och därav minskat utbud av prisvärda lägenheter. För att allmännyttan fortfarande ska kunna ta ett samhällsansvar krävs det aktiva åtgärder av kommunen, där vinstkrav minimineras och hyresgästernas möjlighet att bo kvar prioriteras inom det handlingsutrymme som finns. Annars finns det risk för ökad polarisering mellan inkomststarka och inkomstsvaga hushåll i samhället, att boendesegregationen i Sverige reproduceras och att människor med låg inkomst får allt svårare att erhålla en bostad.

Syftet med examensarbetet var att se på skillnader mellan kommunala och privata bostadsföretags upphandlingsprocess och om dessa kan kopplas till LOU. Ett annat syfte med arbetet var att undersöka om lagens syften uppfylls. Examensarbetet bygger på 10 intervjuer med fem kommunala bostadsbolag och fem privata bostadsbolag. Vidare gjordes en litteraturstudie kring områden som framkom vid intervjuerna. En genomgång och sammankoppling till lagen har utförts. De två hypoteserna som undersökts var om: det finns skillnader mellan kommunala och privata upphandlingar som är direkt uppkomna på grund av LOU att LOUs syften inte uppfylls genom dess tillämpning Resultatet av arbetet är att det finns stora skillnader mellan kommunala och privata upphandlingar. Upphandlingsprocessens delar är lika men hur de olika delarna utförs är olika. LOUs syften uppfylls till viss del genom att priset konkurrensutsätts på ett relativt effektivt sätt men att det är svårt att uppfylla affärsmässigheten på grund av transparensen samt regelverkets stelbenthet. Lagen om offentlig upphandling, LOU, detaljstyr den offentliga sektorns upphandlingar. Regelverket upplevs av både upphandlare och anbudsgivare som komplext och gammalmodigt. Syftet med LOU är att upphandlingen ska konkurrensutsättas på en öppen och icke-diskriminerande marknad samt ska utföras enligt affärsmässiga principer. Affärsmässigheten hänvisar till att upphandlingen ska bli kostnadseffektiv genom att göra en så "bra affär som möjligt".

Hållbarhet har blivit en allt viktigare aspekt att beakta inom näringslivet, där fastighetsbranschen påverkar omvärlden genom sina betydande avtryck inom ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Den svenska allmännyttan ska genomsyras av de tre hållbarhetsdimensionerna och förutsätts integrera det i daglig som långsiktig verksamhet, där förvaltning ska ske utefter bästa möjliga förutsättningar. Uppsatsens syfte rör huruvida kommunala fastighetsbolag involverar hållbarhet i förvaltningen och på vilket sätt, med utgångspunkt i Sveriges allmännyttas idéprogram för ekologiskt hållbar utveckling. En kvalitativ ansats har valts, där empirin baseras på dokumentstudier av dels material från bransch- och intresseorganisationen Sveriges allmännytta, dels tre kommunala bostadsföretags hållbarhetsredovisningar. Samtliga företag anser sig arbeta med ekologisk hållbarhet, men det saknas direkta kopplingar till idéprogrammet i fråga. Dessutom skiljer sig resultatet åt mellan företagen, vilket kan bero på att olika hållbarhetsredovisningsformer har valts. Helsingborgshem uttrycker att den ekologiska hållbarheten är i fokus, men saknar ofta konkret information om hur det involveras i verksamheten. Lunds kommuns fastighets har i sin tur ett väl integrerat ekologiskt hållbarhetsarbete som indirekt ställs i förhållande till idéprogrammet. MKB fastighets har inte följt idéprogrammets riktlinjer fullt ut samt listar förhållandevis få konkreta åtgärder på vad som åstadkommits. Det går därmed att konstatera att de tre företagen verkar för, men skiljer sig åt markant gällande den ekologiska hållbarheten – trots att samtliga verkar inom allmännyttan och har samma riktlinjer och lagkrav att förhålla sig till. / Sustainability has become an increasingly important aspect to consider in business, where the real estate industry has a big impact through its significant imprints in ecological, economic, and social sustainability. Sweden’s municipal housing associations is to be permeated by the three sustainability dimensions and is expected to integrate it into daily and long-term operations, where management should be done according to the best possible conditions. The purpose of the thesis concerns whether municipal real estate companies involve sustainability in the administration and in what way, based on Sveriges allmännyttas idea program for environmentally sustainable development. A qualitative approach has been chosen, where the empiricism is based on document studies of material from the organization Sveriges allmännytta and three municipal housing companies' sustainability reports. All companies consider themselves to work with ecological sustainability, but there are no direct links to the idea program in question. In addition, the results differ between the companies, which may be due to the choice of different sustainability accounting forms. Helsingborgshem expresses its focus on ecological sustainability, but often lacks concrete information on how it is involved in the business. Lund kommuns fastighets has a well-integrated ecological sustainability work that they indirectly place in relation to the idea program. MKB fastighets has not followed the idea program's guidelines fully and lists relatively few concrete measures on what has been achieved. It is thus possible to note that the three companies differ markedly in terms of ecological sustainability - even though all operate within the municipal housing association and have the same guidelines and legal requirements to adhere to.

Svenska branschen för bostadsbolag bidrar till en stor del av landets miljöpåverkan. Tillsammans står bostadsbolagen för 10 till 40 % av Sveriges förbrukning av energi och farliga kemikalier, avfallsgenerering och utsläpp. Trots denna påverkan råder det stor variation i vilken omfattning som svenska allmännyttiga kommunala bostadsbolag miljöredovisar. Ur tidigare forskning identifierades variabler som antas påverka miljöredovisningens omfattning vilket formade studiens syfte: Syftet med denna studie är att utreda i vilken omfattning som allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i Sverige miljöredovisar och analysera hur mängden lagenliga miljöupplysningar påverkas av bolagsstorlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad, miljöledningssystemets kvalitet och kommunalpolitik.   Denna dokumentstudie genomför en innehållsanalys för att samla in numerisk data främst från årsredovisningar från 134 allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. För att analysera insamlad data sammanställdes deskriptiv statistik och en multipel linjär regressionsanalys utfördes.   Studien finner att det råder stor spridning i vilken omfattning som allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag miljöredovisar. Dessutom urskiljer studien att miljöredovisningen är av liten omfattning i större delen av bolagen. Slutsatserna är i linje med tidigare forskning som studerat miljöredovisning i bostadsbolag. Regressionsanalysen visar att skuldsättningsgrad och kommunalpolitik har en signifikant positiv inverkan på miljöredovisningens omfattning.   Då denna studie enbart granskar miljöredovisning för ett specifikt räkenskapsår kan en intressant aspekt för vidare forskning vara att undersöka en längre tidsperiod. Det hade även varit av intresse att studera andra former av bostadsbolag, förslagsvis privatägda.   Det finns få studier som fokuserar på allmännyttiga kommunala bostadsbolag och miljöredovisning. Till skillnad från tidigare studier bedöms miljöredovisningens omfattning genom att beräkna antal ord relaterat till bolagets interaktion med miljön. Med hjälp av denna studie kan bostadsbolag se om förbättringar är nödvändiga. / The Swedish real estate sector contributes to a large part of the country’s environmental impact. Collectively, real estate companies account for 10 to 40 % of Sweden's energy consumption and hazardous chemicals, waste generation and emissions. Despite this impact, there is a large spread in the extent to which Swedish public municipal housing companies conduct environmental reporting. From previous research, variables were identified that are assumed to affect the extent of environmental reporting, which formed the purpose of the study: The purpose of this study is to investigate to what extent municipal housing company in Sweden conduct environmental reporting and analyze how the amount of legal environmental disclosures is affected by company size, profitability, leverage, quality of the environmental management system and local government politics.   This document analysis conducts a content analysis to collect numerical data mostly from annual reports of 134 public municipal housing companies. To analyze the collected data, descriptive statistics were compiled and a multiple linear regression analysis was performed.   The study finds that there is a large spread in the extent to which public municipal housing companies conducts environmental reporting. In addition, the study distinguishes that the environmental reporting is small in scaleamong many of the companies. The findings are consistent with previous research that also studied environmental reporting in real estate companies. The regression analysis shows that leverage andlocal government politics have a significant positive impact on the extent of environmental disclosures.   Since this study only examines environmental reporting for a particular fiscal year, an interesting aspect for future research can be to examine a longer period of time. It had also been of interest to study other types ofhousing companies, such as privately owned.   There are few studies that focus on public municipal housing companies and environmental reporting. Unlike previous studies, the extent of environmental reporting is assessed by counting number of words related to the company's interaction with the environment. With the help of this study, real estate companies can see whether improvements are required.

I denna uppsats undersöks genom en kvalitativ metod vilka finansieringssätt somkommunala bostadsbolag använder sig av samt hur räntehöjningarna i Sverige det senasteåret har påverkat de kommunala bostadsbolagens verksamhet och agerande. För attbesvara frågeställningen har intervjuer genomförts med sju olika kommunala bostadsbolagoch med den kommunala långivaren Kommuninvest. Informationen från dessa intervjuer harsedan sammanställts och analyserats för att komma fram till ett resultat och en slutsats.Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar att kommunala bostadsbolag till skillnadfrån privata bostadsbolag inte måste förlita sig på att låna kapital på egen hand utanuteslutande lånar med hjälp av kommunen man tillhör genom antingen en kommunalinternbank eller ett kommunalt borgensåtagande. Följaktligen får kommunala bostadsbolag iregel mer fördelaktiga lånevillkor och billigare ränta än privata bostadsbolag eftersomkommuner anses vara stabilare låntagare än enskilda företag och i de flesta fall har enväldigt god kreditrating.Slutsatsen av studien är att kommunala bostadsbolag väljer finansieringssätt främst utifrånstorleken på bostadsbolaget och kommunen som det är beläget i, vilket finansieringssätt somär billigast för tillfället samt vilka preferenser personerna som arbetar med inlåning ochfinansiering i bostadsbolagen har kring de olika finansieringssätten. En gemensam nämnareär dock att i stort sett alla kommunala bostadsbolag förutom ett fåtal lånar av Kommuninvestsom har konkurrerat ut affärsbankerna de senaste åren och blivit den överlägset vanligastefinansieringskällan för kommunala bostadsbolag.Undersökningen visade också att kommunala bostadsbolag inte har påverkats nämnvärt avdet senaste årets ränteökningar eftersom många bolag har haft långa bindningstider medfast ränta, en mindre andel rörlig ränta i låneportföljen samt andra skydd mot ränteriskensom exempelvis räntetak. Därför har andra kostnadsökningar som orsakats av den kraftigtökade inflationen varit mer betydande. Dock kommer ränteökningarna att få en störrepåverkan på många av bostadsbolagen de kommande åren eftersom många bolag har lånsom löper ut under den perioden och då kommer behöva förnya dessa lån till en högre ränta. / In this essay, a qualitative method is used to examine which financing methods municipalreal estate companies use and how the interest rate increase in Sweden the past year hasaffected the municipal real estate companies' operations and actions. To answer thequestion, interviews with seven various municipal real estate companies were conducted andone with the municipal lender Kommuninvest. The information from these interviews has thenbeen compiled and analyzed to present a result and a conclusion.The results of the qualitative study show that, unlike private real estate companies, municipalreal estate companies don't have to rely on borrowing capital on their own, but exclusivelyborrow with the help of the municipality they belong to through either a municipal internalbank or a municipal guarantee commitment. Consequently, municipal real estate companiesusually receive more favorable loan terms and cheaper interest rates than private real estatecompanies because municipalities are considered to be more stable borrowers thanindividual companies and in most cases they have a very good credit rating.The conclusion of the study is that municipal real estate companies choose financingmethods primarily based on the size of the real estate company and the municipality in whichit is located, the cheapest financing method at the moment and what preferences the peoplewho work with deposits and financing in the housing companies have regarding the variousfinancing methods. A common denominator, however, is that virtually all municipal realestate companies, apart from a few, borrow from Kommuninvest, which has out-competedthe commercial banks in recent years and become by far the most common source offinancing for municipal real estate companies.The study also showed that municipal real estate companies haven’t been significantlyaffected by the past year's interest rate increases because most of them have had long-termfixed interest rates, a smaller proportion of variable interest rates in the loan portfolio andother protections against interest rate risks such as interest rate caps. Therefore, other costincreases caused by the sharply increased inflation have been more significant. However,the interest rate increases will have a greater impact on several real estate companies in theupcoming years because many companies have loans that expire during that period and willhave to renew these loans at a higher interest rate.

<p>Mellan åren 1965-1974 genomfördes ett unikt bostadsbyggnadsprojekt i Sveriges historia. För att lösa den dåvarande bostadsbristen beslöt Riksdagen att det under en tioårsperiod skulle byggas en miljon bostäder. Detta projekt kallas således för <em>miljonprogrammet. </em>Under årens gång har många kritiker gjort sig hörda då de kritiserat fenomenet på flera nivåer. Ord som segregation, visuell monotoni och storskalighet har använts i beskrivandet av miljonprogramsområdena. Byggnader från miljonprogrammet har idag uppnått den ålder då omfattande underhåll- och renoveringsåtgärder är högst aktuella. Idag ägs och förvaltas många miljonprogramsbestånd av kommunala bostadsbolag, de står idag inför beslut gällande upprustning.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utreda hur sju kommunala bostadsbolag själva ser och resonerar kring sina flerbostadshus som ingår i beståndet från miljonprogrammet. Vidare vill vi ta reda på vilka de bakomliggande faktorerna i beslutsprocessen är gällande om upprustning ska ske eller inte. Efter de empiriska studierna som genomfördes med hjälp av telefonintervjuer kan vi konstatera att bostadsbolagens allmänna syn på miljonprogramsbeståndet är lika positiv som negativ. Bostadsbolagen uppfattar dock med gemensam stämma att det föreligger problematik med dessa byggnader. Åsikterna skiljer sig emellertid åt gällande vilka problem som skulle vara de mest primära och uppenbara. Det framhålls dock att lägenheterna är tacksamma ur föränderlighetssynpunkt, ljusa och välplanerade.</p><p>Bostadsbolagen har höga ambitioner när det gäller den kontinuerliga och långsiktiga upprustningen. Vi kan fastslå att bostadsbolagen tar hänsyn till tre faktorer vid beslutsprocessen kring upprustningsåtgärderna. Ekonomin är en starkt påverkande faktor då finansieringen till stor del tycks påverka vad som i realiteten genomförs. De resterande två faktorerna som ständigt påverkar beslutsprocessen är den sociala hänsynen och den tekniska kvaliteten och funktionen.</p> / <p>Between the years 1965 -1974, a unique residential construction project was completed which today is significant in Swedish history. To solve the current lack of housing the Swedish parliament decided that Sweden would build one million dwellings in a decade. Therefore the project is called <em>"The Million Programme".</em> Many critics have made themselves heard over the years, criticizing the phenomenon on several issues. Words like segregation, visual monotony and large-scale productions have been used to describe the Million Programme areas. Buildings from the Million Programme have now reached the age when extensive maintenance and renovations are needed. Most of the properties from the Million Programme are today owned and managed by municipal housing companies, who often face decisions concerning renovations.<strong></strong></p><p>The purpose of this essay is to investigate what perspective and opinions, seven municipal housing companies have concerning their apartment blocks from the Million Programme. Furthermore we would like to investigate the underlying factors which affect the decision-making process as to whether renovation will be done or not. After the empirical studies, which were proceeded by telephone interviews, we established that the general perception of the properties from the Million Programme is as much positive as negative. The housing companies have a mutual opinion that there is a problem with these buildings. However, the opinions differ between the housing companies regarding their most primary and obvious problems. The housing companies stress that the usage of the apartments can be easily changed for other purposes and that the apartments often are very bright and very well organized.    </p><p>We can establish that the housing companies take three factors into consideration in their decision-making process regarding the renovations. The housing companies have high ambitions concerning the continuous and long-term renovations. An important factor affecting the renovations is the economy, which in reality, decides what changes can take place. The social perspective and the technical quality and function are the two remaining factors affecting the decision-making.</p><p> </p>

Mellan åren 1965-1974 genomfördes ett unikt bostadsbyggnadsprojekt i Sveriges historia. För att lösa den dåvarande bostadsbristen beslöt Riksdagen att det under en tioårsperiod skulle byggas en miljon bostäder. Detta projekt kallas således för miljonprogrammet. Under årens gång har många kritiker gjort sig hörda då de kritiserat fenomenet på flera nivåer. Ord som segregation, visuell monotoni och storskalighet har använts i beskrivandet av miljonprogramsområdena. Byggnader från miljonprogrammet har idag uppnått den ålder då omfattande underhåll- och renoveringsåtgärder är högst aktuella. Idag ägs och förvaltas många miljonprogramsbestånd av kommunala bostadsbolag, de står idag inför beslut gällande upprustning. Syftet med denna uppsats är att utreda hur sju kommunala bostadsbolag själva ser och resonerar kring sina flerbostadshus som ingår i beståndet från miljonprogrammet. Vidare vill vi ta reda på vilka de bakomliggande faktorerna i beslutsprocessen är gällande om upprustning ska ske eller inte. Efter de empiriska studierna som genomfördes med hjälp av telefonintervjuer kan vi konstatera att bostadsbolagens allmänna syn på miljonprogramsbeståndet är lika positiv som negativ. Bostadsbolagen uppfattar dock med gemensam stämma att det föreligger problematik med dessa byggnader. Åsikterna skiljer sig emellertid åt gällande vilka problem som skulle vara de mest primära och uppenbara. Det framhålls dock att lägenheterna är tacksamma ur föränderlighetssynpunkt, ljusa och välplanerade. Bostadsbolagen har höga ambitioner när det gäller den kontinuerliga och långsiktiga upprustningen. Vi kan fastslå att bostadsbolagen tar hänsyn till tre faktorer vid beslutsprocessen kring upprustningsåtgärderna. Ekonomin är en starkt påverkande faktor då finansieringen till stor del tycks påverka vad som i realiteten genomförs. De resterande två faktorerna som ständigt påverkar beslutsprocessen är den sociala hänsynen och den tekniska kvaliteten och funktionen. / Between the years 1965 -1974, a unique residential construction project was completed which today is significant in Swedish history. To solve the current lack of housing the Swedish parliament decided that Sweden would build one million dwellings in a decade. Therefore the project is called "The Million Programme". Many critics have made themselves heard over the years, criticizing the phenomenon on several issues. Words like segregation, visual monotony and large-scale productions have been used to describe the Million Programme areas. Buildings from the Million Programme have now reached the age when extensive maintenance and renovations are needed. Most of the properties from the Million Programme are today owned and managed by municipal housing companies, who often face decisions concerning renovations. The purpose of this essay is to investigate what perspective and opinions, seven municipal housing companies have concerning their apartment blocks from the Million Programme. Furthermore we would like to investigate the underlying factors which affect the decision-making process as to whether renovation will be done or not. After the empirical studies, which were proceeded by telephone interviews, we established that the general perception of the properties from the Million Programme is as much positive as negative. The housing companies have a mutual opinion that there is a problem with these buildings. However, the opinions differ between the housing companies regarding their most primary and obvious problems. The housing companies stress that the usage of the apartments can be easily changed for other purposes and that the apartments often are very bright and very well organized.     We can establish that the housing companies take three factors into consideration in their decision-making process regarding the renovations. The housing companies have high ambitions concerning the continuous and long-term renovations. An important factor affecting the renovations is the economy, which in reality, decides what changes can take place. The social perspective and the technical quality and function are the two remaining factors affecting the decision-making.

Bakgrund: Användandet av PMS och olika styrmedel är föremål för ständig diskussion. Ett populärt verktyg inom styrning är det balanserade styrkortet, som kombinerar finansiella mål med ickefinansiella mål. Dessa mål fastställs och verkställs utifrån en organisations strategi. Hybrida organisationer är organisationer som har flera olika målsättningar, och har visats ha svårighet att identifiera sina mål inom det balanserade styrkortets perspektiv. I den svenska kontexten är en typ av hybrida organisationer kommunala bostadsbolag. Tidigare studier har efterfrågat vidare forskning om användandet av PMS i hybrida organisationer, varför en studie av omfattningen av kommunala bostadsbolags användning av det balanserade styrkortet kan bidra till forskningsområdet. Syfte: Skiljer sig omfattningen av redovisningen av de olika dimensionerna kopplade till det balanserade styrkortet mellan kommunala och privata bostadsbolag? Metod: Studien har applicerat en kvantitativ metod där vi, i linje med tidigare studier, tillämpar en kvantitativ innehållsanalys som består av 30 kommunala bostadsbolag och 30 privata bostadsbolag årsredovisningar. Studien bygger på en deduktiv ansats där en hypotes formulerats utifrån befintliga teorier. Erhållen empiri har använts för deskriptiv statistik, korrelationsmatrisen samt OLS-regressioner för att beskriva omfattningen av redovisning utifrån det balanserade styrkortets olika dimensioner. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns vissa samband mellan kommunalt ägande av bostadsbolag och omfattningen av redovisningen av de olika dimensionerna i det balanserade styrkortet. Kommunalt ägande visade signifikant negativt samband med omfattningen av det finansiella perspektivet och interna-processer-perspektivet i det balanserade styrkortet. Av kontrollvariabler för storlek visade endast materiella anläggningstillgångar positiva signifikanta samband med omfattningen av redovisningen. / Background: The use of PMS and various management control systems is the subject of constant debate. One popular tool is the balanced scorecard, which combines financial and non-financial goals described in several different dimensions. These goals are set and executed dependent on the strategy of the organisation. Hybrid organisations are organisations which have several different goals, and have shown difficulty in identifying what their goals are in the context of the balanced scorecards various perspectives. In the context of Sweden, one type of hybrid organisations are municipal housing corporations. Earlier studies have requested further research regarding hybrid organisations and their use of PMS. This study aims to contribute to this area of research by studying the extent of municipal housing corporations use of the balanced scorecard. Purpose: Does the extent of the reporting of the different dimensions in the balanced scorecard differ between municipal housing corporations and private housing corporations? Methodology: The study applies a quantitative method in which we, in line with earlier studies, apply a quantitative content analysis which consist of 30 municipal housing corporations and 30 private housing corporations. The study is constructed with a deductive approach where a hypothesis has been formulated by existing theories. Obtained empiricism has been used for descriptive statistics, correlations matrix and OLS-regressions to describe the extent of the reporting of the different dimensions in the balanced scorecard. Conclusion: The results of the study show that there exists some relation between municipal housing corporations and the extent of the reporting of the different dimensions in the balanced scorecard. Municipal ownership showed a significant negative relation with the extent of the financial perspective and the internal processes perspective. For the control variables regarding size, only fixed assets showed a significant positive relation with the extent of the reporting.

This bachelor thesis is about chemical products from the construction industry which are being used by the company Bostads AB Mimer (Mimer), owned by the municipality Västerås in Sweden. The company owns apartments and houses around the city. The aim of this bachelor thesis is to do a simplified risk assessment of the chemical products from a health and  environmental point. The report also gives suggestions of substitutional products. The thesis work consists of a literature study, an analysis of how other companies within the housing sector are working with chemical products and a case study, in addition to the simplified risk assessment. The case study contains a selection of Mimer's chemical products. In order to succeed with the simplified risk assessment, the chemical product’s risks and hazards has been identified through safety data sheets (SDS). Different aspects have been taken into account in the simplified risk assessment. The selection of the chemical products were made after existence frequency and legislative product labeling. The report's results gave 16 selected chemical products, that are risk assessed. Of the 16 chemical products, eight products have a high risk score from a heath point. Suggestions of less hazardous chemical products are given to nine chemical products. The essay's conclusions are that some of the selected chemical products are hazardous to the health and the environment, due to their chemical substances. The staff at Mimer's has a high frequency of use of the chemical products in general. Most of the other companies in the housing sector that  were investigated in the analysis, had a systematic work on chemicals.