Bakgrund Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska enligt lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag verka i ett allmännyttigt syfte och enligt affärsmässiga principer. Det saknas enhetliga beskrivningar om vad begreppen allmännyttigt syfte och affärsmässiga principer innebär vilket leder till att tolkningsföreträde finns. Varierande tolkningar inom organisationer så som Hyresgästföreningen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) förekommer vilket gör det intressant att gå ett steg längre och undersöka individers tolkningar inom kommunala bostadsbolag. Lag (2010:879) ses i denna studie som en nationell institution, medan ägardirektiven representerar lokala institutioner, där lokala tankegångar är närvarande. Otydligheten i lagen ligger således till grund för att ndersöka samspelet mellan nationell/lokal institution och individer inom bolagen. Syfte Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för hur allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag hanterar komplexiteten och förhållandet mellan begreppen affärsmässiga principer och allmännyttigt syfte. Samspelet mellan individ och institution kommer att vara i fokus. Metod Denna kvalitativa studie utgår från en abduktiv ansats med ett hermeneutiskt synsätt. Den kvalitativa undersökningen har genomförts genom en fallstudie med två deltagande kommunala bostadsbolag. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med VD, CFO och styrelseordförande från respektive bolag. Slutsats Studien visar att samspelet mellan individ och institution är väl fungerande på så sätt att ett styrande finns hos båda parter. Individerna följer den nationella institutionen, samtidigt som de formar den genom det stora tolkningsföreträdet. Långsiktighet är bolagens största argument för att uppfylla lagens båda begrepp. Avslutningsvis menar vi att lagen sätter käppar i hjulen för bolagen då ett byggande i ytterområden är svårt att förena med affärsmässiga principer. / Background Swedish municipal housing companies should by the law:lag (2010:879) om allmännyttiga kommunalabostadsaktiebolag operate in a charitable (allmännyttigt)purpose and according to businesslike (affärsmässiga)principles. There is a lack of unified explanations of whatthese concepts mean which in turn leads to preferential rightof interpretation. Varying interpretations withinorganisations like Hyresgästföreningen, and SverigesKommuner och Landsting (SKL) exists which lead this studyto go a step further and investigate interpretations made byindividuals working within Swedish municipal housingcompanies. The law (2010:879) is seen as a nationalinstitution in this study, while regulatory documents(ägardirektiv) represent local institutions, where local ideasare present. This vagueness within the law is the basis toinvestigate the interaction between national/local institutionsand individuals within the companies. Purpose The purpose of this study is to provide an understanding ofhow municipal housing companies manage the complexityand the relationship between the concepts affärsmässigaprinciper and allmännyttigt syfte. The interaction betweenthe individuals and institutions will be the central focus. Method This qualitative study is based on an abduktiv approach, witha hermeneutic perspective. The qualitative analysis has beenmade with a case studie where two municipal housingcompanies participated. Six semi-structured interviews havebeen made with CEO, CFO and chairman from the involvedcompanies. Conclusion The study shows that the interaction between the individualsand the institutions are well functioning in such way thatboth parts are leading and driving. The individuals follow thenational institution, in the same way they are shaping itthrough the wide preferential rights of interpretation. Longtermthinking is the companies’ main argument to meet theconcepts of the law (2010:879). Finally, we believe the lawputs a spoke in the wheels of the companies, as constructionin suburban areas is difficult to reconcile to business likeprinciples.

<p>The subject of this thesis is the Swedish Act (1992:1528) onPublic Procurement (APP) and its application in procurementwithin the electricity sector of certain complex IT systems.During the course of such procurements a need for flexibilityregarding the system functionality and the contractual scope ingeneral frequently arises. This is often due to the sheercomplexity of the system and the milieu that surrounds it.</p><p>The Act on Public Procurement, which often applies inprocurement within the electric-ity sector, is based on thenotion that the customer may only acquire an object that issimilar to that initially described in contract notices andcontract documents. Between this basic notion and the need forflexibility in procurement of the IT-systems there is a clearconflict. This thesis is aimed at exploring this conflict.</p><p>The APP is designed for procurement of a great variety ofobjects and different rules apply depending on the situation.Which provisions to apply are decided by the kind of customerand its kind of business activity, the estimated contractvalue, and the classifi-cation of the public contract as asupply, works, or service contract.</p><p>Procurement of certain complex IT systems has someproperties that require particular attention and theseproperties do not seem to have been sufficiently observed whenthe APP was written. The law appears to assume that a clearspecification is readily avail-able in the early stages of aprocurement process and that well-functioning competition isprevalent. Complex IT systems may for several reasons rarely beultimately specified at the outset and therefore they ought notto be treated as if that were the case.</p><p>The research work has consisted in studying what room forflexibility concerning system functionality and contractconditions the law permits during the course of theprocure-ment; during the evaluation of tenders, duringnegotiations, at the signing of the con-tract, and when changesin the contract or further contracts related to the firstcontract become necessary.</p><p>To study the need for flexibility and how the contractparties manage this need in prac-tice, two case studies havebeen carried out within the research work. The result of thesecase studies has been related to the theoretical discussions onthe permissible level of flexibility. In one of the cases therules on public procurement may have cased some problems as aneed for substantial changes arose. In the other case there wasno need for major changes and consequently the rules did notcause any concern in this respect.</p><p><b>Key words:</b>Public Procurement, IT Systems, ElectricitySector, Good Business Practice</p>

I denna utredning har vi undersökt hur beroendeproblematiken påverkat regler och professionalism inom revisorsyrket på de större revisionsbyråerna. Vi har genom teori och intervjuer sökt klargöra yrkesattribut, samband, risker och förebyggande åtgärder mot den enskilde revisorn, samt dennes revisionsbyrås beroende gentemot klient. Vi har från respondenterna stött på överensstämmande uppgifter gällande hot såsom ekonomiskt beroende, alltför informella kundrelationer, tilltagande konkurrens och tung arbetsbörda, vilken riskerar att gå ut över revisionsarbetets oberoende. De förebyggande åtgärderna som revisionsbyråerna använder sig av för att stävja beroendehot är lagarbete, utbildning, avgränsade arbetsuppgifter, kontrollfunktioner. Vi har kommit fram till att den analytiska förmågan hos revisorn är viktig i sammanhanget och kan komma att få utökad betydelse i förlängningen. Vi har sedan ställt frågan hur de stora revisionsbyråernas utökade konsultverksamhet har påverkat branschens fokus på lönsamhet. Vi ser en fortsatt expansion av konsulttjänsternas lönsamhet som en andel av branschens aggregerade intäkter. Teoretiker, yrkesmän och lagstiftare arbetar konsekvent med att utforma ett praktiskt regelverk, vilket bland annat omfattar den oberoendeproblematik som vi har behandlat. Ett stort problem är att behålla jämvikt mellan lönsamhet och oberoende i en bransch som är så pass föränderlig.

The subject of this thesis is the Swedish Act (1992:1528) onPublic Procurement (APP) and its application in procurementwithin the electricity sector of certain complex IT systems.During the course of such procurements a need for flexibilityregarding the system functionality and the contractual scope ingeneral frequently arises. This is often due to the sheercomplexity of the system and the milieu that surrounds it. The Act on Public Procurement, which often applies inprocurement within the electric-ity sector, is based on thenotion that the customer may only acquire an object that issimilar to that initially described in contract notices andcontract documents. Between this basic notion and the need forflexibility in procurement of the IT-systems there is a clearconflict. This thesis is aimed at exploring this conflict. The APP is designed for procurement of a great variety ofobjects and different rules apply depending on the situation.Which provisions to apply are decided by the kind of customerand its kind of business activity, the estimated contractvalue, and the classifi-cation of the public contract as asupply, works, or service contract. Procurement of certain complex IT systems has someproperties that require particular attention and theseproperties do not seem to have been sufficiently observed whenthe APP was written. The law appears to assume that a clearspecification is readily avail-able in the early stages of aprocurement process and that well-functioning competition isprevalent. Complex IT systems may for several reasons rarely beultimately specified at the outset and therefore they ought notto be treated as if that were the case. The research work has consisted in studying what room forflexibility concerning system functionality and contractconditions the law permits during the course of theprocure-ment; during the evaluation of tenders, duringnegotiations, at the signing of the con-tract, and when changesin the contract or further contracts related to the firstcontract become necessary. To study the need for flexibility and how the contractparties manage this need in prac-tice, two case studies havebeen carried out within the research work. The result of thesecase studies has been related to the theoretical discussions onthe permissible level of flexibility. In one of the cases therules on public procurement may have cased some problems as aneed for substantial changes arose. In the other case there wasno need for major changes and consequently the rules did notcause any concern in this respect. <b>Key words:</b>Public Procurement, IT Systems, ElectricitySector, Good Business Practice / NR 20140805

Med jämna mellanrum dyker det upp artiklar om människor som behövt flytta efter renoveringar med omfattande hyreshöjningar och den bostadspolitiska debatten är hetare än på länge. De senaste årtiondena har kommunala bostadsbolag fått allt mer krav på att agera som privata bolag, med krav på vinst och affärsmässighet, samtidigt som ägarna – kommunen, har ett samhällsansvar. Den här studien undersöker relationen mellan affärsmässighet och samhällsansvar när det kommer till bostadsrenoveringar med hyreshöjningar, inom kommunalt ägda bostadsbolag. Studiens datamaterial baseras på sex kvalitativa intervjuer med aktörer inom fyra olika bolag. Med hjälp av diskursanalytiska verktyg, tidigare forskning gällande bostadsmarknaden samt teorier om nyliberalism, kommodifiering, gentrifiering och segregation försöker studien svara på vilka konflikter och konsekvenser som kan uppstå vid renoveringar samt hur det resoneras kring samhällsansvar inom allmännyttan. Studiens huvudsakliga slutsats är att samhällsansvar konstrueras i termer av vinst och affärsmässighet eftersom det endast är genom att gå i vinst som allmännyttan kan finnas kvar på marknaden och agera samhällsansvarigt. Den nyliberala konstruktionen av samhällsansvar går att härleda till nyliberala idéer på EU-nivå som har influerat den svenska bostadsmarknaden och ställt högre krav på vinst,samtidigt som statliga subventioner förbjudits. Det har försvårat för allmännyttiga bostadsbolag att erbjuda ett varierat utbud av bostäder eftersom renoveringsbehov av det befintliga beståndet i kombination med vinstkrav leder till ökade hyror vid renovering och därav minskat utbud av prisvärda lägenheter. För att allmännyttan fortfarande ska kunna ta ett samhällsansvar krävs det aktiva åtgärder av kommunen, där vinstkrav minimineras och hyresgästernas möjlighet att bo kvar prioriteras inom det handlingsutrymme som finns. Annars finns det risk för ökad polarisering mellan inkomststarka och inkomstsvaga hushåll i samhället, att boendesegregationen i Sverige reproduceras och att människor med låg inkomst får allt svårare att erhålla en bostad.

I Sverige genomfördes en våg av avregleringar inom den offentliga sektorn under 1980- och 1990-talen och en av de marknader som avreglerades var elmarknaden 1996. Eftersom fjärrvärmeaktörer i många fall är väl integrerade med elaktörer påverkades de indirekt av avregleringen. I denna uppsats studeras organisationsförändringar som skett inom Västerås och Uppsalas fjärrvärmeaktörer, under tidsperioden kring avregleringen av elmarknaden. I uppsatsen analyseras hur de båda aktörerna har anpassat sig efter den nya situationen med ökad konkurrens och krav på affärsmässighet, som uppstod i och med avregleringen och hur aktörerna motiverar sina organisationsförändringar. De slutsatser som kan dras är att båda aktörerna har förändrats på ett likartat sätt, genom bolagisering, införande av marknadsavdelning och affärstyrning. En skillnad mellan aktörerna är att Uppsalas aktör satsade på att profilera sig lokalt, medan Västerås aktör satsade på att bredda sin marknad regionalt.

Bakgrund: Den första januari 2011 trädde lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Dess ändamål var att jämställa konkurrensen sinsemellan de privata fastighetsägarna och de allmännyttiga kommunala bostadaktiebolagen. Lagen yrkade främst på att de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen skulle agera mer affärsmässigt för att konkurrensen inte skulle snedvridas. Kommunen som ägare var bland annat tvungen att ställa tydligare krav på bolagen genom att ta ut marknadsmässiga borgensavgifter och låneräntor samt ställa marknadsmässiga avkastningskrav. Frågan är nu hur de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen agerat utifrån dessa nya förutsättningar sedan lagen trädde i kraft den 1 januari 2011. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag har implementerats av aktörerna på bostadshyresmarknaden. Målet med uppsatsen är att klarlägga konsekvenserna av lagen för aktörerna på bostadshyresmarknaden, tydliggöra dess implikationer för beslutsfattare i de kommunala bostadsaktiebolagen samt kunna ge kommunerna bättre underlag i besluten rörande sina bolag. Metod: Enkätstudie där vd:ar från allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag har tillfrågats angående bolagets och kommunens agerande och inställning sedan lagen ikraftträdde. Avgränsning: Enkätstudien har avgränsats till att omfatta vd:ar på kommunala bostadsaktiebolag i Sverige, rörande händelser som inträffat sedan den 1 januari 2011. Vd:ar på bolag belägna i Stockholms Län, Uppsala län, Södermanlands Län, Östergötlands Län, Jönköpings Län samt Västra Götalands Län har medverkat i enkäten. Resultat och slutsats: De kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolagen instämmer allmänt i att de agerar mer affärsmässigt sedan den nya lagen introducerades. Avkastningskraven i ägardirektiven har setts över, och de kommunala borgens– och ränteavgifterna har generellt sett ökat sedan lagen trädde i kraft.

Syftet med examensarbetet var att se på skillnader mellan kommunala och privata bostadsföretags upphandlingsprocess och om dessa kan kopplas till LOU. Ett annat syfte med arbetet var att undersöka om lagens syften uppfylls. Examensarbetet bygger på 10 intervjuer med fem kommunala bostadsbolag och fem privata bostadsbolag. Vidare gjordes en litteraturstudie kring områden som framkom vid intervjuerna. En genomgång och sammankoppling till lagen har utförts. De två hypoteserna som undersökts var om: det finns skillnader mellan kommunala och privata upphandlingar som är direkt uppkomna på grund av LOU att LOUs syften inte uppfylls genom dess tillämpning Resultatet av arbetet är att det finns stora skillnader mellan kommunala och privata upphandlingar. Upphandlingsprocessens delar är lika men hur de olika delarna utförs är olika. LOUs syften uppfylls till viss del genom att priset konkurrensutsätts på ett relativt effektivt sätt men att det är svårt att uppfylla affärsmässigheten på grund av transparensen samt regelverkets stelbenthet. Lagen om offentlig upphandling, LOU, detaljstyr den offentliga sektorns upphandlingar. Regelverket upplevs av både upphandlare och anbudsgivare som komplext och gammalmodigt. Syftet med LOU är att upphandlingen ska konkurrensutsättas på en öppen och icke-diskriminerande marknad samt ska utföras enligt affärsmässiga principer. Affärsmässigheten hänvisar till att upphandlingen ska bli kostnadseffektiv genom att göra en så "bra affär som möjligt".

Titel:                 Allmännyttiga bostadsbolags utmaningar med miljonprogrammet – Samhällsansvar kontra affärsmässighet Nivå:                 C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare:        Joakim Fornaeus och Rickard Mattsson Handledare:     Lars Steiner Datum:             2012-Maj   Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur allmännyttiga kommunala bostadsbolag hanterar problemen med miljonprogrammet på ett affärsmässigt och samtidigt socialt ansvarsfullt sätt. Metod: Denna studie har bedrivits med en kvalitativ vetenskaplig metod. Vi har genomfört totalt fyra intervjuer varav två per telefon, med personer från tre olika företag samt en person från hyresgästföreningen. Resultat &amp; slutsats: Det måste helt enkelt till en rad regelförändringar som ger bättre ekonomiska förutsättningar för allmännyttiga bostadsbolag om man från statens sida även i fortsättningen vill se allmännyttiga bostadsbolag som framträdande aktörer på bostadsmarknaden. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att man skulle räkna på vilka förslag till lösningar som är mest realistiska. Vidare vilka som är mest gynnsamma för dels samhället men också för bostadsbolaget som sådant. Det skulle också vara intressant att se vad som händer om det nu inte skulle bli några regelförändringar. Hur länge klarar de allmännyttiga bostadsbolagen en sådan situation? Uppsatsens bidrag: Denna studie synliggör att detta är ett problem samt vad det innebär. Den bistår med en jämförelse mellan samhällsansvar och affärsmässighet som visar att det finns vissa motsättningar i detta. Nyckelord: Samhällsansvar, allmännyttiga bostadsbolag, affärsmässighet, miljonprogrammet / Title:                 Public housing companies challenges with “Miljonprogrammet” – Corporate responsibility versus a businesslike approach Level:                Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author:             Joakim Fornaeus and Rickard Mattsson Supervisor:       Lars Steiner Date:                 2012-May   Aim: The aim with this paper is to describe and analyze how public municipal housing companies handle the problems with the Swedish phenomena “Miljonprogrammet” in a businesslike way, while they take a social responsibility.   Method: This study has been done in a qualitative scientific method. We have done four interviews, of which two have been done by telephone with three persons from three different companies and one person from Hyresgästföreningen.            Result &amp; Conclusions:  Simply, there must be some changing of the laws to make better economical conditions for public municipal housing companies if the government wants the companies to continue to be prominent players on the housing market. Suggestions for future research: One of our suggestions for further research is to calculate which suggestion that is most realistic. Further on what will be most beneficial for society but also for the housing companies itself. It would also be interesting to see what would happen if there would no changes of the law. How long would the housing companies manage a situation like that?   Contribution of the thesis: This study reveals that this is a problem and what it means. It also contributes with a comparison between social responsibility and a businesslike approach that shows that there are some contradictions between these two aspects.   Key words: Social responsibility, Public municipal housing companies, Businesslike approach, “miljonprogrammet”

This thesis examines how a company can get an effective, high quality, maintenance of their computerized systems. After literary studies concerning the life cycle activity Maintenance we have studied how the maintenance at the department IT Supply of IKEA IT AB in Älmhult is carried out. What steps and measures in the analyzing of results of changes are carried out and if they have predefined processes for changes. Based on the facts we found most important in our literary studies we have created a model and theoretically applied this to the maintenance of a specific system to see what they can work with to further improve the quality and efficiency in their maintenance. The basis for our thesis is literary studies and the collected material has been used as a foundation for the research at the company, which was carried out through interviews. This thesis is based on the question: ”How do the lack of a model for maintenance and the lack of orientation affect the maintenance in a company?” / Detta examensarbete undersöker hur ett företag kan få en effektiv förvaltning av hög kvalitet. Med utgångspunkt ur litteraturstudier om livscykelfasen Förvaltning och drift har vi undersökt hur förvaltning hos avdelningen IT Supply vid IKEA IT AB i Älmhult bedrivs i praktiken, vilka steg och mått för analysering av resultatet efter genomförda ändringar som genomförs och om det finns fördefinierade processer för ändringar. Vi har skapat en egen modell med de punkter ur litteraturstudien som vi anser är viktigast och teoretiskt tillämpat denna modell på förvaltningen av ett specifikt system för att se vad de kan utgå ifrån för att ytterligare effektivisera och förbättra kvaliteten i sin förvaltning. Grunden till vår undersökning kommer från litteraturstudier. Det insamlade materialet har sedan använts som underlag för undersökningen på företaget, vilken skedde genom intervjuer. Examensarbetet utgår från frågeställningen: ”Hur påverkar avsaknad av en förvaltningsmodell och brist på styrning, förvaltningen?”