<p>Detta arbete behandlar problemområdet systemförvaltning och är en vidareutveckling av förvaltningsmodellen vid systemförvaltningsprocessen. Vid systemförvaltningsarbetet finns det olika förvaltningsmodeller som kan vara ett stöd vid taktisk och operativ styrning samt administrativ kontroll.</p><p>Systemförvaltningsmodellen består generellt av sju olika rekommenderade delmodeller där bland annat systemförvaltningsprocessen ingår. Modeller för systemförvaltningsprocessen bör förenkla, effektivisera och ge stöd när systemförfrågningar samt systemkrav inkommer från verksamhetsledningen eller systemanvändaren. Undersökningen i detta examensarbete fokuserar på en vidareutveckling av modellen Application Maintenace Cycle (AM/Cycle) som utvecklats av Peder Brandt.</p><p>Vidareutvecklingen i detta arbete resulterar i en modell för systemförvaltningsprocessen, vilken benämns Application Maintenace Schedule Cycle (AMS/Cycle). Litteraturstudier och intervjuer har påvisat vissa svagheter med modellen AM/Cycle, vilket tagits i beaktande vid vidareutvecklingen av AMS/Cycle. Modellen AMS/Cycle är utvecklad i form av en konceptuell, schematiskt grupperad och strukturerad modell med tre olika faser där tio förvaltningssteg ingår. AMS/Cycle är avsedd att bidra till en förenklad/förbättrad styrning och kontroll vid förvaltningsprocessen samt att sänka förvaltningskostnaderna.</p>

Detta arbete behandlar problemområdet systemförvaltning och är en vidareutveckling av förvaltningsmodellen vid systemförvaltningsprocessen. Vid systemförvaltningsarbetet finns det olika förvaltningsmodeller som kan vara ett stöd vid taktisk och operativ styrning samt administrativ kontroll. Systemförvaltningsmodellen består generellt av sju olika rekommenderade delmodeller där bland annat systemförvaltningsprocessen ingår. Modeller för systemförvaltningsprocessen bör förenkla, effektivisera och ge stöd när systemförfrågningar samt systemkrav inkommer från verksamhetsledningen eller systemanvändaren. Undersökningen i detta examensarbete fokuserar på en vidareutveckling av modellen Application Maintenace Cycle (AM/Cycle) som utvecklats av Peder Brandt. Vidareutvecklingen i detta arbete resulterar i en modell för systemförvaltningsprocessen, vilken benämns Application Maintenace Schedule Cycle (AMS/Cycle). Litteraturstudier och intervjuer har påvisat vissa svagheter med modellen AM/Cycle, vilket tagits i beaktande vid vidareutvecklingen av AMS/Cycle. Modellen AMS/Cycle är utvecklad i form av en konceptuell, schematiskt grupperad och strukturerad modell med tre olika faser där tio förvaltningssteg ingår. AMS/Cycle är avsedd att bidra till en förenklad/förbättrad styrning och kontroll vid förvaltningsprocessen samt att sänka förvaltningskostnaderna.

This thesis examines how a company can get an effective, high quality, maintenance of their computerized systems. After literary studies concerning the life cycle activity Maintenance we have studied how the maintenance at the department IT Supply of IKEA IT AB in Älmhult is carried out. What steps and measures in the analyzing of results of changes are carried out and if they have predefined processes for changes. Based on the facts we found most important in our literary studies we have created a model and theoretically applied this to the maintenance of a specific system to see what they can work with to further improve the quality and efficiency in their maintenance. The basis for our thesis is literary studies and the collected material has been used as a foundation for the research at the company, which was carried out through interviews. This thesis is based on the question: ”How do the lack of a model for maintenance and the lack of orientation affect the maintenance in a company?” / Detta examensarbete undersöker hur ett företag kan få en effektiv förvaltning av hög kvalitet. Med utgångspunkt ur litteraturstudier om livscykelfasen Förvaltning och drift har vi undersökt hur förvaltning hos avdelningen IT Supply vid IKEA IT AB i Älmhult bedrivs i praktiken, vilka steg och mått för analysering av resultatet efter genomförda ändringar som genomförs och om det finns fördefinierade processer för ändringar. Vi har skapat en egen modell med de punkter ur litteraturstudien som vi anser är viktigast och teoretiskt tillämpat denna modell på förvaltningen av ett specifikt system för att se vad de kan utgå ifrån för att ytterligare effektivisera och förbättra kvaliteten i sin förvaltning. Grunden till vår undersökning kommer från litteraturstudier. Det insamlade materialet har sedan använts som underlag för undersökningen på företaget, vilken skedde genom intervjuer. Examensarbetet utgår från frågeställningen: ”Hur påverkar avsaknad av en förvaltningsmodell och brist på styrning, förvaltningen?”

I föreliggande studie har Malmö stads arbete för att minska buller och dess effekter granskats genom semi-strukturerade intervjuer med fyra berörda aktörer. Syftet var att få en inblick i arbetsprocesserna kring bullerbekämpning hos de olika aktörerna. Detta för att ytterligare kunna belysa förbättringspunkter som skulle kunna optimera processerna vidare. En analys där arbetet delades in i olika kategorier gjordes därför för att identifiera eventuella brister, som sedan diskuterades. Med hjälp av ett antal teorier - Urban ecology theory, public choice theory, Hannigan's typologi, Habermas teori om kommunikation och rationalitet samt Danermarks samverkansteori - kunde kunskapsspridning och politiska strategier definieras som viktiga områden att utveckla i det framtida arbetet för ett mer hälsosamt och hållbart Malmö. / This study examines efforts to reduce noise in Malmö. Semi-structured interviews were carried out with representatives from municipal offices and The Swedish Transport Administration. The purpose of this study was to understand and critically analyze the work process involved in noise control and reduction. Through this, it was possible to identify areas for improvement and how to optimize future work to reduce noise. In the analysis efforts to combat noise pollution were categorized and based on this categorization deficiences where identified and then discussed. With the help of a number of theories - Urban ecology theory, public choice theory, Hannigan's typology, Habermas theory on communication and rationality, and Danermarks theory on collaboration - dissemination of knowledge and policies could be defined as key areas to emphasize in future efforts to reduce noise and promote a healthier and more sustainable Malmö.