No description available.

Bakgrund: Den 1 januari 2011 infördes Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Lagen innebär en förändring för de kommunala bostadsaktiebolagen i form av att de nu inte omfattas av självkostnadsprincipen och förbudet mot att driva företag i vinstsyfte, utan skulle nu agera enligt affärsmässiga principer. De kommunala bostadsaktiebolagen ska nu agera både affärsmässigt och vara allmännyttiga. En problematik kring tolkning av affärsmässiga principer påverkar bostadsbolagens agerande. Beroende på kommun och bostadsbolags tolkning av affärsmässiga principer sker anpassningen olika och begreppet får olika betydelser i olika bolag. Otydligheten i tolkningen av lagen ligger till grund för vidare studier inom ämnet. Syfte: Syftet med studien är att förklara hur de kommunala bostadsaktiebolagen har tolkat och anpassat sig till kravet på affärsmässighet sedan Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag trädde i kraft. Syftet uppnås genom att analysera ägardirektiv och finansiella nyckeltal. Metod: För att kunna svara på frågeställningen, hur de kommunala bostadsaktiebolagen har tolkat och anpassat sig till kravet på affärsmässighet granskades bostadsbolagens ägardirektiv både innan och efter lagändringen. Vi gjorde en finansiell analys över bostadsbolagens ekonomiska utveckling under tidsperioden 2008 till 2018 för att undersöka ifall bostadsbolagen har påverkats ekonomiskt av lag SFS 2010:879. Vi har i vår studie gjort en fallstudie som omfattar både kvalitativ samt kvantitativ metod vid insamling av sekundärdata i from av ägardirektiv, årsredovisningar och utfallet i den finansiella analysen. Slutsats: Vi har i vår studie visat att de kommunala bostadsaktiebolagen inte har anpassat sig efter affärsmässiga principer sedan införandet av lag SFS 2010:879 eftersom de agerat på detta sätt redan innan 2011. Vi kan inte genom den finansiella analysen påvisa att det har skett väsentliga förändringar i bolagens ekonomiska utveckling och därav inte påvisa att de agerar annorlunda idag mot vad de gjorde innan lagändringen. / Background: On January 1, 2011, “Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag” was introduced. The law means a change for the municipal housing limited companies in the form that they are now not covered by “självkostnadsprincipen” and the prohibition on running companies for profit, but would now act according to "affärsmässiga principer”. The municipal housing limited companies must now act both “affärsmässigt” and "allmännyttigt”. A problem of interpreting "affärsmässiga principer” affects the behavior of the housing companies. Depending on the municipality and housing companies' interpretation of "affärsmässiga principer”, the adaptation is different and the concept has different meanings in different companies. The ambiguity in the interpretation of the law forms the basis for further studies within the subject. Purpose: The purpose of this paper is to explain how the municipal housing limited companies have interpreted and adapted to “affärsmässighet” since “Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag” made an appearance. The purpose is attained by analysing their owner directives and financial ratios. Methods: In order to be able to answer the question, how the municipal housing limited companies have interpreted and adapted to the requirement of "affärsmässighet”, the housing companies' owner directive was examined both before and after the change in the law. We did a financial analysis of the financial development of the housing companies during the period 2008 to 2018 to investigate whether the housing companies have been financially affected by the law “SFS 2010: 879. We have in our study made a case study which includes both qualitative and quantitative method at the collection of the secondary data in the form of owner directives, the annual reports and the outcome of the financial analysis. Conclusion: We have in our study found that municipal housing limited companies have not adapted to “affärsmässiga principer” since entry of the new law “SFS 2010:879” since they have acted this way already before 2011. We cannot through the financial analysis show that there have been essential changes in the companies' financial development and because of that not show that they act differently today than what they did before the entry of the law.

Beslutsfattandet är en process som är central i alla företag. För att effektivisera och hantera de enorma datamängder som samlas in hos företag har arbetet med prediktiva modeller och prediktiv analys ökat lavinartat de senaste åren. Genom en gedigen datainsamling av både öppna och historiska data från olika tekniker exempelvis Internet of Things (IoT) -sensorer kan företag skapa en automatiserad prediktiv modell. Den prediktiva modellen hjälper sedan företaget att förutse mönster och sannolikheter som den mänskliga motsvarigheten eller vanlig statistik modellering inte hade klarat av på samma sätt. Syftet med denna explorativa kandidatuppsats i informatik är att beskriva och analysera företags datainsamlingsprocess, användningsprocess samt vilka affärsmässiga effekter företagen får med arbetssättet prediktiv analys och prediktiva modeller som ligger till grund för bättre beslutsfattande. För att besvara syftet har författaren valt att genomföra en kvalitativ studie där den empiriska insamlingen genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer. Vidare kopplads den empiriska insamlingen med tidigare forskning där analysmodellen står för strukturen. Intervjuerna har genomförts med personer på tre olika företag som besitter hög kunskap inom området. Resultatet av studien visar på att datainsamlingsprocessen ligger till grund för att arbetet med prediktiva modeller och prediktiv analys ska ge bättre beslutsfattande. För att effektivisera arbetet på bästa sätt så måste de data som samlas in hålla en hög grad av kvalité. När företag arbetar med prediktioner är inte alltid alla de data som samlas in intressanta för att slutföra uppgiften. Detta innebär att företaget måste rengöra de data som samlas in. Studien har kommit fram till att konsekvent data är nyckeln till att hålla kvalitén hög. För att kunna utföra användningen av prediktiva modeller och prediktiv analys måste det existera kunddata i olika former exempelvis historiska och öppna data. Slutligen uppstår det vid ett lyckat arbete olika affärsmässiga effekter hos företagen i form av ökad produktivitet och ökad kundnöjdhet.

The municipal housing company is a form of hybrid organization whose operations meet demands and expectations. These requirements can be perceived as competitive as the company is expected to act commercially but also fulfill a socially beneficial purpose. A municipal housing company operates in institutional environments where it influences and is influenced by its surroundings. Previous research has identified the concept of hybrid organization and the emergence of institutional logic. With this study, we have investigated how competing requirements from business and socially beneficial principles are handled internally within a municipal housing company. The purpose of this study is to describe and explain how competing requirements from socially beneficial and business principles are handled in municipal housing companies. Our study is conducted based on the theory of institutional logic. We have studied which strategies the municipal housing company uses in its operational management when they meet competing requirements. To fulfill our purpose and answer the question, we interviewed six employees with different positions within Halmstad Fastighet AB. The empirical material has been compared with our theoretical framework and then we have a discussion about how the company handles the competing requirements. The results of our study show that the organization defies institutional logic and acts more rationally than expected when dealing with the requirements of business and socially beneficial principles in its operations. Our conclusion is that we can see elements of all three strategies in the business: the decoupling, compromise and combination strategy. We note that a balance between business and socially beneficial principles is not possible as there is a dominant requirement. In order for a municipal housing company to succeed in handling competing requirements, the company needs to change shape. We also see a purpose in maintaining the ambiguity surrounding the prioritization of business and socially beneficial principles. / Det kommunala bostadsaktiebolaget är en form av hybridorganisation vars verksamhet ställs inför krav och förväntningar. Dessa krav kan upplevas som konkurrerande då bolaget förväntas agera affärsmässigt men även uppfylla ett samhällsnyttigt syfte. Ett kommunalt bostadsaktiebolag verkar i institutionella miljöer där den påverkar samt påverkas av sin omgivning. Tidigare forskning har identifierat begreppet hybridorganisation och uppkomsten av institutionell logik. Vi har med denna studie undersökt hur konkurrerande krav från affärsmässiga- och samhällsnyttiga principer hanteras intern inom ett kommunalt bostadsaktiebolag. Syftet med denna studie är att beskriva och förklara hur konkurrerande krav från samhällsnyttiga- och affärsmässiga principer hanteras i kommunala bostadsaktiebolag. Vår studie genomförs med grund i teorin om institutionell logik. Vi har studerat vilka strategier det kommunala bostadsaktiebolaget använder sig av i sin verksamhetsstyrning då de möter konkurrerande krav. För att uppfylla vårt syfte och besvara vår frågeställning har vi intervjuat sex medarbetare med olika positioner inom Halmstad fastighets AB. Det empiriska materiale thar jämförts med vårt teoretiska ramverk och därefter för vi en diskussion om hur verksamheten hanterar de konkurrerande krav. Resultatet av vår studie visar att organisationen inte går i linje med institutionell logik och handlar mer rationellt än förväntat vid hantering av kraven från affärsmässiga- och samhällsnyttiga principer i verksamheten. Vår slutsats är att vi i verksamheten kan se inslag av samtliga tre strategier; frikoppling-, kompromiss- och kombinationsstrategin. Vi konstaterar att en balans mellan affärsmässiga- och samhällsnyttiga principer inte är möjlig då det finns ett dominerande krav. För att ett kommunalt bostadsaktiebolag ska lyckas hantera konkurrerande krav behöver bolaget skifta i skepnad. Vi ser även ett syfte med att ha en otydlighet kring prioriteringen av affärsmässiga- och samhällsnyttiga principer.

Svensk bostadsmarknad har länge präglats av en snedvriden konkurrens med en markant fördel till Sveriges kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolag jämte de privata bostadsaktiebolagen. I syfte att utjämna existerande sektoriella diskrepanser och skapa en konkurrensneutral marknad med jämlika villkor för privata respektive kommunala bostadsaktiebolag, infördes per den 1:a januari år 2011, Lag (2010:879) om allmännyttiga bostadsaktiebolag. Lagen innebär för de kommunala bostadsaktiebolagen ett avsteg från den tidigare självkostnadsprincipen mot ett i högre grad affärsmässig agerande enligt vinstdrivande syfte. Denna studie avser utifrån sambandet mellan risk och avkastning inom svenska bostadsaktiebolag, undersöka huruvida svenska kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolag efter införandet av lagen uppvisar ett mer affärsmässigt agerande i termer om risk och avkastning på totalt kapital. Studiens teoretiska utgångspunkter tar huvudsakligen ansats i prospektteorin samt den förväntade nyttoteorin, vilka utgör två välrenommerade modeller i syfte att förklara beslutstagande under risk. Den förväntade nyttoteorin antar att individer är rationella nyttomaximerare och därefter agerar antingen riskaversivt, risksökande eller riskneutralt. Prospektteorin hävdar i motsats till den förväntade nyttoteorin att individen kan vara en kombination av riskaversiv, risksökande och riskneutral. Varav individen således inte alltid antas agera rationellt. Författarna har funnit flertalet tidigare forskare vilka genom perspektivet av den strategiska företagsledningen, bevisat stöd för prospektteorin som förklarande modell av beslutstagande under risk på företagsnivå, inom och mellan olika branscher. Därmed ställer författarna följande frågeställning: Uppvisar Sveriges kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolag ett i högre grad affärsmässigt riskbeteende efter införandet av Lag (2010:879) om allmännyttiga bostadsaktiebolag? Utifrån sekundärdata insamlad via databasen Retriever Business har ett kvantitativt metodangrepp tillämpats i syfte att besvara studiens framställda hypoteser. Insamlad data består av de svenska bostadsaktiebolagens årliga avkastning på totalt kapital för tidsperioden 2006-2010 samt 2011-2014. Det empiriska materialet har vidare analyserats genom korstabeller, rangkorrelationer samt deskriptiv statistik. Resultatet visade att prospektteorin utgör ett bra alternativ som deskriptiv modell av beslutstagande under risk inom svenska bostadsaktiebolag. Enligt prospektteorin påvisades att svenska bostadsaktiebolags riskbeteende varierar beroende på bolagets branschallokering i förhållande till branschens genomsnittliga prestation, varav den strategiska företagsledningen inom svenska bostadsaktiebolag kan antas vara en sammanslagning av både risksökande och riskaversiva. Därmed motsäger resultatet den förväntade nyttoteorins antaganden om att individen alltid agerar rationellt. Vidare påvisade jämförelse av de kommunala bostadsaktiebolagens riskbeteende före och efter reformen att de kommunala bostadsaktiebolagens riskbeteende inte påverkats i större utsträckning, varför indikationer ges att allmännyttiga bostadsaktiebolag inte agerar i högre grad affärsmässigt efter Lag (2010:879) om allmännyttiga bostadsaktiebolag.

No description available.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att belysa den komplexitet begreppet affärsmässighet rymmer och bidra till förståelse för hur synen på begreppet affärsmässighet kan variera beroende på vem som har att tolka begreppet och vart dess intressen vilar. Jag försöker fastställa inom vilka gränser en transaktion ska hålla sig för att anses som affärsmässig och vad som är avgörande för att kunna motivera en räntebetalning på affärsmässiga skäl. Jag prövar också huruvida de nya reglernas krav på att ett förfarande ska vara huvudsakligen affärsmässigt motiverat för att erhålla ränteavdrag är förenligt med EG-rätten, särskilt med hänsyn till etableringsfriheten. Ämnet rymmer utan tvivel ett aktuellt värde i den juridiska debatten eftersom reglerna i skrivande stund nyligen antagits och trätt i kraft och därför ej ännu har blivit föremål för prövning i domstol. I väntan på rättstillämparens bedömning av hur en tillämpning av reglerna kommer att se ut kan uppsatsen tjäna som en sammanfattning av den problematik som uppmärksammats på området samt kanske bidra till att väcka ytterligare frågeställningar kring ämnet. Uppsatsen riktar sig därför till alla läsare som finner intresse i ämnet men som, på grund av ämnets relativt komplexa karaktär, till viss del även är insatt i den problematik som presenterats i problembakgrunden.

Studien kommer med stöd av befintlig teori gå in mer på detalj kring tre utvalda skånska kommuner som under 2020 sålt en signifikant andel av sitt fastighetsbestånd. Syftet är att undersöka anledningar till försäljning och hur avyttringarna ställer sig i förhållande tillkommunernas bostadsförsörjningsansvar och lagen om kommunala bostadsaktiebolags (SFS 2010:879) villkor att agera utifrån affärsmässiga principer. Med ett kvalitativt tillvägagångssätt med kvantitativa inslag har en sammanfattning gjorts av skånska kommuners försäljningar och soliditet där en mer detaljerad dokumentanalys påbörjades utav kommuner som skiljde sig från resterande. I det här fallet valdes Trelleborgshem, Bjuvsbostäder och Skurupshem. Empirisk data samlades in från offentliga dokument från kommunala ärenden för att sedan analyseras i förhållande till relevant teori.  Den gemensamma anledningen till att de tre olika kommunerna sålde andelar av fastighetsbeståndet var att de behövde frigöra kapital, men kapitalets planerade användningsområde varierade. Trelleborgshem ville bygga nya bostäder, Skurupshem ville underhålla befintligt bestånd och bygga ett antal nya bostäder medan Bjuvsbostäder frigjorde kapital främst för utdelning till Bjuvs kommun som hade skulder att betala av. Det finns entydlig ideologisk koppling mellan inställning till försäljning och partitillhörighet i beslutsprocessen för alla tre kommuner. Ledamöter i högerpolitiska partier röstar ofta till fördel för en försäljning medan ledamöter i vänsterpartier röstar mot. Försäljningarna konstateras ha en viss påverkan på kommunernas möjligheter att uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar. Trelleborgshem och Bjuvsbostäder varnade kommunerna att deras möjligheter att bidra till att bostadsförsörjningsansvaret för kommunen minskar i och med försäljningen, medan Skurupshem var i samtyckte med Skurups kommun att en försäljning behövdes för att öka möjligheten att uppfylla bostadsförsörjningsansvaret. Trelleborgshem och Skurupshem agerade affärsmässigt med försäljningen genom att sälja delar av sitt bestånd för finansiering till projekt. Trelleborghem ansåg dock att försäljningen kunde förbättras utifrån en affärsmässig grund. Bjuvsbostäder anser att deras försäljning är ekonomiskt förödande och skapar negativt resultat, vilket är i direkt konflikt med affärsmässiga principer. Bjuvs kommun menar däremot att Bjuvsbostäder överdriver om påverkan på lönsamheten. Om försäljningens förhåller sig till affärsmässiga principer går inte att avgöra i dagsläget eftersom den ekonomiska påverkan är långsiktig. / Based on earlier studies, a study has been established to examine why three prevailing municipalities, during 2020 decided to sell parts of their portfolio and how this coincides with their legislated responsibility to provide housing to their citizens. Furthermore, an examination has been made on the sales’ intrusion on the legislated terms of business-like principles. Using a qualitative method with an element of a quantitative concept, a summary of Scanian municipalities’ sales along with their solidity has been done which helped initiate a more detailed document analysis based on differencing values. In this case the chosen municipal housing companies were Trelleborgshem, Bjuvsbostäder and Skurupshem. Empirical data was gathered from publicly available documents from municipalities, which were then analysed in relation to relevant theories.  The common reason for the three municipalities to sell shares of their property portfolio was the need to liquidate capital while the planned area of usage differed. Trelleborgshem wanted to construct new housing while Skurupshem wanted to perform maintenance on existing properties and construct some new housing. Bjuvsbostäder’s reason to sell was to distribute capital to the municipality for them to pay off debts. There is a distinct ideological connection between the outlook of selling and which political party the members of the municipality belong to. Members in right winged parties often vote in favour of selling while left winged party members vote against it. The sales are stated to have a certain effect on the municipalities’ ability to provide housing to their citizens. Trelleborgshem and Bjuvsbostäder warned their respective municipalities that their ability to provide housing was affected by the sales while Skurupshem and Skurup’s municipality agreed that the sale was needed to fulfil their responsibility to provide housing.  Trelleborgshem and Skurupshem acted on business-like principles by selling parts of their property portfolio to be able to finance their new projects, although Trelleborgshem considered there to be room for improvement based on business-like values. Bjuvsbostäder considers their sale to be economically devastating for creating negative results, which is in direct conflict with business-like principles, while Bjuv’s municipality considers Bjuvsbostäder’s analysis on the economic consequences to be flawed. Whether the sale is in accordance with business-like principles, will not be noticeable in current time since the results can change long term.

Vaga begrepp i skattelagstiftningen ger upphov till svåra bedömningar, vilket ur förutsebarhets-, legitimitets- och rättssäkerhetssynpunkt är problematiskt. Ett exempel på ett vagt begrepp är ”affärsmässighet” som trots sin vaghet förekommer, direkt eller indirekt, på ett flertal ställen i lagstiftningen. I exempelvis de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna, 24 kap. 19 § första stycket IL, stadgas det att ränteavdrag endast medges om förvärvet är ”väsentligen affärsmässigt motiverat”. Mitt syfte med denna magisteruppsats har varit att undersöka om rekvisitet affärsmässighet fastställs på helt objektiva grunder eller om det också är subjektivt, d.v.s. tar hänsyn till avsikten eller syftet bakom ett förfarande. Den spridda föreställningen inom skatterätten är att den skattskyldiges avsikt generellt fastställs på objektiva grunder. Jag har också undersökt vilka objektiva faktorer som tyder på affärsmässighet. I min undersökning har jag studerat reglerna om förbjudna lån, de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna och skatteflyktslagen. Syftet med dessa regler har varit att motverka skatteflykt. Min undersökning har visat att både objektiva faktorer och subjektiva avsikter har betydelse vid bedömningen av rekvisitet affärsmässighet gällande förbjudna lån och de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna. I skatteflyktslagen kan det s.k. avsiktsrekvisitet beskrivas som ett objektivt rekvisit.