<p>Rapporten beskriver ett examensarbete på 10 poäng som har genomförts av Moa Jantze, möbeldesignstuderande på Carl Malmsten Centrum för Träteknik och Design vid Linköpings Universitet. Rapporten består i huvudsak av två olika moment. Det första som beskriver skånska allmogemöbler och -textilier ur ett historiskt perspektiv och den andra som beskriver arbetet med att ta fram två produkter med inspiration ur allmogen. Projektets bakgrund är ett möbelprojekt som engagerat mig under hösten 2004, där jag tog fram en gungstol som presenterades i Malmstens monter på möbelmässan 2005. Gungstolen fick mycket uppmärksamhet både i svensk och internationell press och därmed väcktes ett större intresse för historien och mitt ursprung. Avsikten med arbetet var att förtydliga arbetsprocessen i ett designprojekt samt att kortfattat redovisa fakta och inspirationsmaterial. Två prototyper tillverkades utifrån ett grundligt arbete med skisser och ritningar i Solidworks vilket beskrivs i rapporten. Avslutningsvis förs ett resonemang kring frågeställningarna det praktiska arbetet i relation till resultatet i form av de två prototyperna.</p> / <p>This thesis describes a final work of 10 points carried out by Moa Jantze furniture design student at Carl Malmsten Centre of Wood Technology and Design at Linköping University. The work consists of two parts. The first one that describes furniture and textiles found in the 17th to 19th century homes of Swedish farmers in the province of Skåne. The second one describes the work developing two products with inspiration in the furniture and textile history.</p><p>The background of the work is a furniture project which I worked with during autumn 2004. The project was a rocking chair which was presented in Malmsten’s stand in Stockholm Furniture Fair 2005. The Rocking chair gathered attention from both Swedish and international press and hereby woke my interest of the history and my extraction. My intention was to make the working process in a design project clear and shortly present facts and inspiration material. Two prototypes were made out from a thorough work with sketches and drawings made in Solidworks. The work is described in the report. In the conclusion, a discussion is made regarding the issue of questions and the practical work in relation to the result in shape of two prototypes.</p>

Rapporten beskriver ett examensarbete på 10 poäng som har genomförts av Moa Jantze, möbeldesignstuderande på Carl Malmsten Centrum för Träteknik och Design vid Linköpings Universitet. Rapporten består i huvudsak av två olika moment. Det första som beskriver skånska allmogemöbler och -textilier ur ett historiskt perspektiv och den andra som beskriver arbetet med att ta fram två produkter med inspiration ur allmogen. Projektets bakgrund är ett möbelprojekt som engagerat mig under hösten 2004, där jag tog fram en gungstol som presenterades i Malmstens monter på möbelmässan 2005. Gungstolen fick mycket uppmärksamhet både i svensk och internationell press och därmed väcktes ett större intresse för historien och mitt ursprung. Avsikten med arbetet var att förtydliga arbetsprocessen i ett designprojekt samt att kortfattat redovisa fakta och inspirationsmaterial. Två prototyper tillverkades utifrån ett grundligt arbete med skisser och ritningar i Solidworks vilket beskrivs i rapporten. Avslutningsvis förs ett resonemang kring frågeställningarna det praktiska arbetet i relation till resultatet i form av de två prototyperna. / This thesis describes a final work of 10 points carried out by Moa Jantze furniture design student at Carl Malmsten Centre of Wood Technology and Design at Linköping University. The work consists of two parts. The first one that describes furniture and textiles found in the 17th to 19th century homes of Swedish farmers in the province of Skåne. The second one describes the work developing two products with inspiration in the furniture and textile history. The background of the work is a furniture project which I worked with during autumn 2004. The project was a rocking chair which was presented in Malmsten’s stand in Stockholm Furniture Fair 2005. The Rocking chair gathered attention from both Swedish and international press and hereby woke my interest of the history and my extraction. My intention was to make the working process in a design project clear and shortly present facts and inspiration material. Two prototypes were made out from a thorough work with sketches and drawings made in Solidworks. The work is described in the report. In the conclusion, a discussion is made regarding the issue of questions and the practical work in relation to the result in shape of two prototypes.

Den globala turismen har ökat enormt de senaste åren och behovet av hållbar destinationsutveckling har ökat tillsammans med turismen. Med en bättre kunskap om hur destinationen kan påverkas, både positivt och negativt av turismen, har det blivit allt viktigare att ha en hållbar plan om hur destinationen ska bevaras och fortsätta vara tillgänglig för turism. Syftet med studien var att undersöka effekter av hållbar utveckling i Skåne då Tourism in Skåne har gått ut med att de vill att Skåne ska bli Sveriges mest hållbara destination. Några av Skånes kommuner har toppat listor över Sveriges mest hållbara kommuner och bland dessa hittar man Helsingborg och Malmö. Därav finns det ett underliggande syfte att undersöka hur Helsingborg och Malmö arbetar med hållbar utveckling idag och vad hållbar utveckling har för betydelse för besökare och lokalbefolkning vid de två destinationerna. För att kunna besvara syftet och frågeställningen har kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkätundersökningar genomförts. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av resultaten från intervjuerna, enkätundersökningen och tidigare forskning inom området hållbar utveckling. Hållbar utveckling medför en rad olika effekter, både positiva och negativa, på de två destinationerna Helsingborg och Malmö. De negativa effekterna är svåra att upptäcka och destinationerna vill inte gärna berätta om negativa effekter som uppstår vid utveckling av sin destination. I Helsingborg och Malmö har man börjat arbeta med hållbar utveckling för att det är en självklarhet och som destination blir man inte unik för att man arbetar med hållbar utveckling eftersom alla andra arbetar med det och det kan ses som en negativ effekt. En annan är att det finns en okunskap, förvirring och osäkerhet bland människorna när man pratar om hållbar utveckling. De positiva effekterna av hållbar utveckling är väldigt tydliga att upptäcka, som destination är det självklart att man vill visa och berätta om det. Arbetar man med hållbar utveckling är det viktigt att hållbarheten genomsyrar allt man gör och som åskådare av hållbarhetsarbetet upplever man också att det finns många positiva effekter. För dem är det viktigt att man arbetar med hållbar utveckling, att det syns och man lägger märke till arbetet som sker i sin hemstad. För att lyckas är det viktigt att hålla fast vid sin strategi och kontinuerligt arbeta tillsammans med alla aktörer på destinationen.

The title of this study is: The Swedish assimilation of Scania during the period 1658-1720 - In descriptions of Danish and Swedish popular historians` during 20th century to current view. View of history, nationalism and science .                                                                                                                                              The study concerns the Swedish, after the conquest of Scania 1658, attempts to induce feelings of Swedish nationality to the people in former Danish province of Scania 1658-1720. The goal of this study was to analyze 20th century and present Swedish and Danish historians’ descriptions of the Swedish and Danish treatment of the native Scania population. The aim was further to describe this historians` view of native rebellious group called “snapphanar” and which measures were taken to assimilate the Scanian population to Swedish realm. Lastly, the historians view above concerning a presence of a native Scanian regional or national identity was studied.                I studied writings of three popular historians from Denmark and from Sweden respectively. To compensate for the influence of nationalism on historiography, sources from three periods during the 20th and the current century was used.                                            In the attempt to reach these main goals I have analyzed the authors’ books and the Swedish and Danish versions of the website Wikipedia. All the popular historians´ mean that the people of Scania felt national identity, except Åberg which mean that they also had a regional identity. The Swedish scholarship had a big influence of making the native population citizens of the Swedish crown. Also the punishment had a big impact, which mainly affected the partisan group called snapphanar. This is in detail described by Wikipedia. 20th century Danish popular historians` describe the abuses on the natives by the Swedish realm while the Swedish historians mostly describe snapphanars rubies on them.

From 1710 to 1713 the plague raged through the Swedish province of Scania. Other studies have been made on how the disease affected the society during the epidemic. This study tries to focus on the recovery afterwards. How did the population and the farmsteads recover after the plague? Statistics from parish registers and cameral records show interesting patterns in the demography, and that the recovery was far from complete 1720. However, due to missing registers and records, many details remain unaccessible for the researcher. An attempt is also made to describe the demographic structure around the years of plague with a simple mathematical model. The model rather successfully mimics the demographic structure, but due to the missing registers and records, there are too many free parameters in the model; consequently the model can not be used to draw any serious conclusions.

No description available.

No description available.

Syftet med studien var att kartlägga anestesianvändning vid depuration utförd av tandhygienister. Ett ytterligare syfte var att undersöka tandhygienisters anledningar till varför anestesi används eller inte används. En enkätstudie skickades till 148 tandhygienister slumpmässigt utvalda av Sveriges Tandhygienistförening. Nittio enkäter (60,8 %) inkluderades i studiens resultat. Anestesi vid depuration användes främst en till två gånger per vecka med ett medelvärde på 38,6 % (±29,8). Ökat fickdjup resulterade i ökad anestesianvändning vid subgingival rengöring (fickdjup 5-6 mm 43,1 VAS, fickdjup 10&lt; mm 82,4 VAS, Visual Analogue Scale). Anestesiförekomsten var lägre vid avlägsning av supragingival tandsten, fyllningsöverskott samt polering med putspasta. Ytanestesi utan efterföljande injektion var den vanligast förekommande anestesitypen, och den minst använda var mandibularinjektioner. De mest förekommande svaren till varför anestesi används var att ge en smärtfri behandling och att anestesi möjliggör ett bättre utfört arbete. Den vanligaste anledningen till varför anestesi inte används var att patienten avböjer. Det kan ifrågasättas om smärtfri behandling sker tillräckligt ofta, då resultatet tyder på att anestesi används för lite i förhållande till hur mycket depuration som utförs.

I Norden har humle använts vid ölbryggning sedan vikingatiden. Under historisk tid var öletmer än bara en dryck, det innehöll så mycket kalorier och näringsämnen att det kunde ersättaen hel måltid (Karlsson Strese 2008). Skåne har under historiens gång tillhört både Danmark och Sverige. Vid freden i Roskilde år 1658 blev Skåne svenskt och har varit det sedan dess. Efter freden började Skåne försvenskas och de svenska lantmätarna började framställa kartor över det skånska landskapet. Humle är den enda gröda som historiskt varit lagstadgad att odla i Sverige, även i Danmark har det funnits lagar om humleodling. Detta examensarbete är en studie av lantmäteriakter som bygger på geometriska kartor, där humleodlingar i Skåne mellan åren 1658 och 1758 studerats. Syftet med studien var dels att försöka ta reda på hur humleodlingarna var fördelade i Skåne under de 100 åren, dels att se om det fanns någon koppling mellan humleförekomst och bygdetillhörighet för att kunna identifiera en eventuell regional specialisering i humleodling. Tidigare forskning kring humleodling i Skåne är mycket begränsad. Den forskning vi valt att utgå ifrån är en studie över humleodling i Västergötland, Östergötland och Uppland, utförd av Pia Nilsson, 2010. Avsaknaden av studier av humle i Skåne tillsammans med Nilssons avhandling gjorde att vi valde att skriva vårt examensarbete om humleodling i Skåne under åren 1658 – 1758. Vårt resultat har jämförts med Nilssons resultat samt med Åke Campbells bygdeindelning över Skåne för att se om det fanns något samband mellan bygdeindelningen och humleodling. Resultatet styrker Nilssons och Campbells tidigare forskning om att det finns en koppling mellan humleodling, bygdetillhörighet och regional specialisering i humleodling i Skåne under 1600-1700-talen. Specialisterna på humleodling kunde kopplas till skogsbygden, i studien återfanns inga humleodlingar i rena slättbygder.

Studien bygger på hur kvinnorna vid Norra Åsbo häradsrätt framkommer i domboken under åren 1680 och 1681. I förhållande till tidigare forskning har en diskussion förts gällande om kvinnan var underordnad mannen och i så fall hur detta har framkommit i domboken. Yvonne Hirdmans genusteori har använts för att studera dikotomier, det vill säga motsatserna mellan manligt och kvinnligt samt hierarkin mellan könen. De ärenden som kvinnorna hade störst delaktighet i var de rörande ekonomi, affärer, arv och stöld. Ärenden rörande trolovning, lägersmål, ärekränkning och fysiskt våld har också framkommit i domboken. Enligt dansk lag hade kvinnorna rätt att föra sin egen talan vid tinget men de behövde inte närvara. I studien har det framkommit att kvinnorna, om så i små mängder, kunde ansvara för männens affärer och ärenden vid tinget.  Det har också framkommit att männen oftast förde kvinnornas talan.