Geotechnical investigations are crucial for ensuring stable and safe constructions, and their execution relies on accurate results from field surveys. The choice of methods varies between Skåne and Sjælland, despite similar geotechnical conditions. In Sweden, there is often reliance on results from CPT soundings, even though the desired depth in clay till is often not reached, whereas in Denmark, the Danish vane test is the primary method used in clay till. The fact that CPT often stops in the clay till of Skåne is considered a problem by some. This study examines the implementation of Danish field investigation methods, especially the Danish vane test, in Skåne to assess its potential benefits and challenges. The method chosen for this was interviews, thus a qualitative method. The target group included individuals with experience in Sweden, experience in Denmark, and also in both countries. The results of the study show a divided view on the use of the Danish vane test, strongly linked to the country of work and level of experience. Danish geotechnicians tend to be more positive about the method and emphasize its reliability, while Swedish respondents' skepticism is partly due to a lack of knowledge and traditional reliance on Swedish methods. Despite the potential for improved results and increased sustainability in projects, obstacles such as unfamiliarity and lack of trust in the results from the methods hinder a broader implementation of the Danish wing. The study recommends that the Danish wing should be used in Skåne, which can increase the reliability of geotechnical assessments and contribute to more sustainable construction projects.

Decommissioned buildings and structures from the industrial age constitutes a challenge for many municipalities when society and the global economy changes. The transformation of the old sugar mill in Kävlinge originates from that shift – from the production of goods to an information and knowledge based society. How can this type of building be re-programmed as a stimulating place for sharing and acquire knowledge, and at the same time perform well in terms of energy? The sustainable strategies for energy preservation includes a new transparent second skin - a glass corridor facade, which stores the heat from the thermal mass (bricks). It also includes a passive ventilation system, using underground ducts to heat or cool the building depending on season. / Avvecklade byggnader och strukturer från industrialismen utgör en utmaning för många kommuner när samhället och den globala ekonomin förändras. Omvandlingen av det gamla sockerbruket i Kävlinge tar sin utgångspunkt från det skiftet - från produktionen av varor till ett informations-och kunskapssamhället. Hur kan denna typ av byggnad omprogrammeras till en stimulerande plats för att dela och tillägna sig kunskap, och samtidigt prestera bra vad det gäller energi? De hållbara strategierna för energieffektivitet innefattar ett nytt transparent klimatskal som lagrar värmen från den termiska massan (tegel). Den innehåller också ett passivt ventilationssystem, som med hjälp av underjordiska schakt värmer eller kyler byggnaden beroende på säsong.

Syfte: Studien syftar till att öka förståelse för hur reformen Hälsoval Skåne har påverkat såväl offentliga vårdenheter som privata aktörer och härigenom lyfta fram olika problematiska aspekter som upplevts.Metod: Kvalitativ metod, fallstudie.Empirisk analys: Studien visar bland annat på att det krävs en överrensstämmelse mellan de interna och externa faktorerna. Studien visar även att företagen inte kan forma sin strategi fritt utan att vissa faktorer måste tas i beaktande vilket går i linje med strategic fit och the design school. Vidare har även ett first mover advantage identifierats vilket i sin tur skapat barriärer likt de Porter beskriver i How competetive forces shape strategy. Ekonomiska aspekter har även identifierats vilka är av stor vikt för att överleva i hälsovalet men även olikheter beträffande konkurrenssituationen visar sin inverkan.Slutsatser: De aspekter som bland annat kan tänkas vara avgörande är företagets ekonomiska styrka samt omfattning av annan vårdverksamhet. Vidare visade det sig att uppstarten av Hälosval Skåne gav upphov till fördelar för de aktörer som var med från början. / Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of how the reform Hälsoval Skåne has affected public health care as well as private enterprises, and thereby highlight related problemsMethodology: Qualitative Research Methodology, Case Study.Empirical analysis: The study demonstrates the need to account for and correlate both internal and external factors. The study also demonstrates that organizations are unable to freely formulate their strategy since certain factors must be adhered to, in accordance with Strategic Fit and The Design School. Furthermore, a first-mover advantage was identified, creating barriers like those described by Porter in How Competitive Forces Shape Strategy. Also, economic considerations of great importance for survival in the choice of health services have been identified along with evidence of conditions altering depending on the competitive situation.Conclusions: Some possibly critical factors are the financial strength of the organization/enterprise, and the extension of other health care services. Moreover, being among the first initiates proved beneficial for participants in the reform Hälsoval Skåne.

The aim of this study was to examine consumers and producers view on beverages and it’s meaning for Skåne (a region in southern Sweden) and how to create a strong culinary region using beverages. It gets more common to connect food and tourism, where food and beverages can be used to attract visitors. The research methods used were qualitative and quantitative and the data was collected by survey and semi-structured interviews. The respondents weren’t aware of current beverage projects in the region. Most of the respondents expressed that products from Skåne brings added value, the informants shared the same view. The informants also expressed the importance of collaboration and solidarity, the problems of communication and visibility by the customers and finally the importance to experience the beverages as more than just a ‘drink’. There are many advantages by marketing beverages and region together, and it can be positive for both parts. / Syftet med den här studien var att undersöka konsumenters och producenters syn på dryckens roll för Skåne och hur man med hjälp av drycken kan skapa en stark kulinarisk region. Det blir allt vanligare att koppla samman mat och turism, där mat och dryck sätts i fokus för att locka besökare. Intresset för mat och dryck är hetare än någonsin och en tydlig trend i samhället. Studien genomfördes med både kvalitativa och kvantitativa metoder, datainsamlingen bestod av en enkät och semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna var ej medvetna om de dryckessatsningar som sker i regionen men de flesta uttryckte att skånska produkter medförde ett mervärde, vilket informanterna förstärkte i de semi-strukturerade intervjuerna. Informanterna uttryckte även vikten av samarbete och gemenskap, problematiken med att nå ut och bli sedd på marknaden samt att se drycken som mer än bara en törstsläckare. Det finns många fördelar i att arbeta med att stärka banden mellan dryck och region, då både produkterna och regionen kan lyfta varandra.

Bakgrund Agenda 2030 för hållbar utveckling (HU) är den största utmaningen för mänskligheten och Sverige har valt att ha en ledande roll i detta arbete. Undervisning för HU är ett sätt att arbeta för att nå en del av de globala målen och läroplanen för Hem- och Konsumentkunskap (HK) omfattar HU i dimensionerna hälsa, ekonomi och miljö. Syfte Syftet med studien var att undersöka om HK-undervisning hade bidragit till engagemang och handlingskompetens för en HU hos åk 9 elever i Skåne.  Metod Studien genomfördes med en webbenkät där åk 9 elever i åtta skolor i Skåne svarade under vårtermin 2021. Chi-två test genomfördes för att undersöka eventuella könsskillnader med signifikansnivå p<0,05.Resultat I studien deltog 152 elever. Studien visade att nästan hälften av deltagarna ansåg att HK-undervisningen hade ökat deras kunskaper om HU, medan ungefär en tredjedel menade att de saknade verktyg för att kunna agera hållbart. Mer än hälften ville jobba aktivt och påverka sin familj mot hållbarare vanor, däremot upplevde 60% att deras förändringar inte skulle göra någon skillnad. Hela 90% hade försökt påverka familjen mot hållbarare vanor genom en eller flera handlingar. Områdena där deltagarna hade gjort mest förändringar och lyckats bättre att påverka sin familj var sopsortering och matsvinn. Området med lägsta engagemanget var klädkonsumtion. Flickor ville göra mer framtida förändringar i större utsträckning än pojkar (p=0,002). Slutsats Eleverna visade ett engagemang och en vilja att agera hållbart, men även en känsla av maktlöshet. Resultaten tyder även på att HK-undervisning delvis har påverkat eleverna, men att den kan förstärkas. Ökat antal undervisningstimmar, ökat ämnesövergripande arbete och involvering av föräldrar skulle kunna skapa bättre förutsättningar för en hållbarare framtid. / Background Agenda 2030 for sustainable development (SD) is the greatest challenge for humanity and Sweden has chosen to play a leading role concerning this issue. Teaching for SD is a way to achieve some of the global goals and the curriculum for Home Economics (HE) includes SD in the dimensions of health, economy and environment. Objective This study investigated whether HE-teaching has contributed to commitment and “action competence” for SD among 9th grade pupils in the County of Skåne (in southern Sweden).  Method The study was conducted through a web-based survey, answered by pupils in eight schools in Skåne during the spring-semester 2021. Chi-squared test were performed to see possible gender differences with a significance level of p <0.05. Results The number of research participants were 152. The study showed that almost half of the participants felt that HE-teaching had increased their knowledge about SD, but about a third thought that they lacked the tools to act sustainably. More than half wanted to work actively and influence their family towards more sustainable habits, however 60% questioned if their changes could make a difference overall. As many as 90% had tried to influence their family towards more sustainable habits through one or more actions. The areas where the participants had made most changes and managed to influence their family were waste sorting and food waste. The area with the lowest commitment was clothing consumption. Girls wanted to make more future changes to a greater extent than boys (p=0.002). Conclusion The pupils showed commitment and willingness to act sustainably, but they also showed a feeling of powerlessness. The results suggest that HE-teaching has partly affected the pupils, but that it can be strengthened. An increased number of teaching-hours, increased interdisciplinary work and involvement of parents could create better conditions for a more sustainable future.

No description available.

Fokus i den här uppsatsen ligger på samverkan mellan tre offentliga utvecklingsaktörer iSkåne; Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och kommunerna. En god samverkan dessaaktörer emellan anses generellt vara viktigt, och något av en grundläggande aspekt, för att den hållbara stadsutvecklingen i Skåne ska ledas i rätt riktning. Det teoretiska ramverk som används i uppsatsen målar upp en bild av hur samverkansprocesser kan te sig i verkligheten, samt belyser hur problem och utmaningar kan tacklas. Ramverket består av främst governance och collaborative planning – två teorier som är relevanta för både samverkan och hållbar stadsutveckling. Uppsatsen innehåller därtill en nulägesanalys av hur samverkan mellan de tre aktörerna ser ut idag, och lägger även fokus på vilken typ avsamverkansproblematik som kan uppstå. Analysen är till stor del baserad på intervjuer med personer som är aktiva inom respektive organisationer, och visar på att det råder en viss problematik kring samverkan dessa aktörer emellan. Två fallstudier av Båstads kommun och Skurups kommun har därigenom inkluderats. Det konstateras att utmaningar och problem skiljer sig från aktör till aktör. Det har däremot identifierats ett antal gemensamma nämnare som inkluderar bland annat motstridiga intressen, att aktörer inte involveras tidigt nog i processer samt bristande delaktighet och äganderätt. Denna problematik kan leda till att helhetsarbetet med hållbar stadsutveckling blir en än mer tidskrävande process. Uppsatsen presenterar även en förstudie till ett projekt, vars syfte är att förbättra samverkan mellan Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och kommunerna. Projektplanen föreslår att dessa aktörer tillsammans går ihop och bildar en arena där de i direkt samverkan arbetar fram en samverkansmodell för hållbar stadsutveckling, detta för att lösa en del av den problematik som tidigare har identifierats. / The focus of this thesis is collaboration between three public actors in Scania; Region Skåne,Länsstyrelsen Skåne and the municipalities. It is argued that a well functioning collaboration and partnership between these three actors is crucial for a sustainable urban development to occur in Scania. The theoretical framework used in the thesis creates a picture of how this type of collaboration works in practice; it also helps identify some of the problems and challenges with said collaboration. The framework consists mainly of two theories relevant to both sustainable urban development and the collaboration between actors; governance and collaborative planning. The thesis thereon presents a situation analysis on the subject of how the three actors actually collaborate in the field and what kind of problems and challenges this presents. The analysis is primarily based on interviews with people working within these three organizations, which shows and investigates problems with the process of collaboration between the actors. This includes two case studies of Båstad municipality and Skurup municipality. The identified challenges and problems may differ from actor to actor, but some have been acknowledged as being more general; conflicts of interest, involving actors too late in processes and a lack of participation and ownership. This fact could prove to be problematic and could also ultimately lead to a slower and less efficient sustainable urban development. This thesis will also present a feasibility study proposing a project that aims to enable better collaboration between Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne and the municipalities of Scania. The project proposes that the three actors create an arena where they together will develop a collaborative model for sustainable urban development. The fact that the involved actors themselves will develop this model will hopefully solve some of the initial identified challenges regarding collaboration.

In year 2024 and 2025 the Royal Swedish Navy is expected to launch two new submarines with new possibilities to dock underwater vehicles. The submarines are part of the new Blekinge Class (A26) and will aid the Swedish Armed Forces and the Swedish Defense Materiel Administration (FMV) in their aim to develop and use more autonomous systems, to increase staff efficiency and to face the technological challenges of tomorrow. This thesis was carried out at FMV, with the purpose of investigating the physical requirements put on the new submarines, when docking an autonomous underwater vehicle. These requirements were identified through an analysis of qualitative and quantitative research. The analysis resulted in ten key insights, which led to thirteen requirements. The requirements were combined with project specific data of the AUV62 system and A26 submarine, to develop three conceptual designs of hard docking systems. The concepts were verified through analysis of material, stress and deflection, and geometric constraints. The concepts were evaluated based on how well they were fulfilling each requirement. A hammock-alike concept was shown to have most potential in being the most reliable hard docking system. The thesis ended with concluding that its purpose had been fulfilled, followed with recommendations for continued work. / Under 2024 och 2025 förväntas Svenska Marinen sjösätta två nya ubåtar, med nya förmågor gällande dockning av undervattensfordon. Ubåtarna ingår i nya Blekingeklass (A26) och är en del av Försvarsmaktens och Försvarets Materielverks (FMV) målsättning om att utveckla och använda mer autonoma system, för att öka personaleffektivitet och för att kunna möta morgondagens tekniska utmaningar. Detta examensarbete utfördes på uppdrag av FMV, med syftet att undersöka vilka fysiska krav som ställs för att hårddocka ett autonomt undervattensfordon på de nya ubåtarna. Dessa krav identifierades genom analys av en kvalitativ och kvantitativ undersökning. Analysen uppdagade tio nyckelinsikter som gav upphov till tretton krav. Kraven kombinerades med projektspecifik data för AUV62-systemet och ubåt A26, för att utveckla tre konceptuella designförslag av hårddockningssystem. Koncepten verifierades genom analys gällande material, spänning och utböjning, samt geometriska begränsningar. Koncepten utvärderades baserat på hur väl de uppfyllde respektive krav. Ett hängmatteformat koncept visade sig ha störst potential för att bli ett pålitligt hårddockningssystem. Examensarbetet avslutades med att projektets syfte ansågs vara uppfyllt, följt av förslag på vidare arbete.

Denna studie ämnar att undersöka och kartlägga det kommunala brottsförebyggande arbetet i Skåne med fokus på hur detta kan appliceras på organiserad avfallsbrottslighet. En kunskapslucka har identifierats i tidigare forskning om arbetet mot organiserad avfallsbrottslighet, vilket även framkom i denna studie gällande kommunernas brottsförebyggande arbete. Låg prioritering i det brottsförebyggande arbetet mot denna brottstyp är en bidragande orsak till ettbetydande mörkertal. Vikten av framtida strategier för det kommunala brottsförebyggande arbetet mot avfallsbrottslighet framhävs av de avsevärda miljöskador och samhällskostnader denna brottslighet medför, i kombination med förväntningar om en fortsatt expansion av den illegala avfallsbranschen. I denna studie analyseras intervjuer med kommunanställda med hjälp av tidigare forskning, rapporter och rutinaktivitetsteorin. Resultatet av studien presenterarutvecklingsförslag till det brottsförebyggande arbetet inom kommunerna som kan riktas mot organiserad avfallsbrottslighet. Studien visar att det finns ett behov av tillräckliga resurser som möjliggör att de mindre kommunerna kan tillgodose mer än de grundläggande kraven för att uppfylla det brottsförebyggande arbetet. Detta är nödvändigt för att jämna ut förutsättningarna mellan de större och mindre kommunerna, då flera av de större kommunerna redan har ett brottsförebyggande arbete som nu kan utökas. Resultat av teorianalysen indikerar även att storleken på kommunernas obebodda landyta kan vara en relevant faktor vid fördelningen av resurser, då dessa områden skapar ideala brottstillfällen för dumpning av avfall och anpassade resurser ökar möjligheten för varje kommun att implementera effektiva åtgärder. Dessa resurser kan med fördel användas för att höja kompetensen inom verksamheterna, effektivisera tillsyner och stärka samverkansarbetet. / This study aims to examine and map the municipal crime prevention efforts in Skåne in an effort to see how this can be applied to organized waste crime. Previous research in the field indicates a deficiency of knowledge in crime prevention. A lack of prioritization of crime prevention efforts against this type of crime contributes to the absence of concrete statistics. Substantial environmental damage and societal costs, combined with an expected continued expansion of the illegal waste industry, strengthen the importance of future strategies for crime prevention efforts against this crime. Interviews with municipal employees will be analyzed using previous research as well as the routine activity theory, where the results of the study will include potential development suggestions for municipal crime prevention efforts that can be directed towards organized waste crime. The findings of this study indicate that sufficient resources beyond basic needs are essential to equalize the conditions between the different sizes of municipalities. The results from the theory analysis implies that the size of the municipalities' uninhabited areas could be a relevant part of the distribution of resources, this is due to the areas creating ideal crime opportunities for waste dumping. Adjusted resources to meet these needs secures every municipality's ability to implement efficient measures. These resources can be utilized effectively to enhance staff competence, conduct efficient inspections,and further strengthen the collaboration inbetween agencies.

Kommungränser har en minskad betydelse för kommuner och för människors rörelsemönster. Ett ökat behov av samarbete mellan kommuner skapas då planeringsfrågor i större utsträckning överskrider de administrativa gränserna och utmaningar för en kommun stannar i regel inte vid dess formella gräns. Det förekommer behov av att agera på andra skalnivåer än den som definieras av kommunens gränser för att kunna hantera vissa frågor. Uppsatsen tar utgångspunkt i en fallstudie, det mellankommunala samarbetet Skåne Nordost. Forskningsöversikten för uppsatsen omfattar utvecklingen av government och nätverksstyrning i den svenska planeringen över tid och knyter an till relevant forskning där förutsättningar, motiv och begränsningar för kommunal samverkan redogörs. Det empiriska materialet i uppsatsen baseras främst på den kvalitativa innehållsanalysen av transkriberade intervjuer med två politiker och fyra tjänstemän från två utvalda kommuner i Skåne Nordost, men kompletteras även med valda planeringsdokument. Presentationen av resultatet och uppsatsens syfte omfattar motiv och drivkrafter bakom mellankommunala samarbeten, kommunalekonomiska behov som hanteras, vad som uppnås samt hur mellankommunala samarbeten förhåller sig till rådande bestämda kompetenser. Utifrån frågeställningarna, forskningsöversikten och uppsatsens analytiska ramverk med kategorierna aktörer, relationer, institutionella ramverk och beslutsprocessen samt de teoretiska utgångspunkterna, governance och soft planning, har sedan resultatet analyserats. Studien pekar på förändringar i omvärlden som en drivkraft bakom mellankommunala samarbeten. Genom länssammanslagningen som ägde rum i Skåne var kommunerna i Skåne Nordost tvungna att samarbeta för att bli större och kunna hävda sig mot Region Skåne och andra delar av regionen. Motiv som framkommer bakom mellankommunala samarbeten är att erhålla en gemensam röst för att bli starkare i flera frågor, resurser kan utnyttjas mer effektivt, få tillgång till rätt kompetens och specialistkunskaper och gemensam marknadsföring. Vidare lyfts behov som hanteras i mellankommunala samarbeten som kan uppfylla mervärde och storskalig nytta. Finansiellt stora behov med ett stort antal involverade aktörer så som infrastruktur, bredband, vattenförsörjning, kompetensutveckling, arbetsmarknad, näringsliv, integration samt turism, men även VA, renhållning och räddningstjänst är inte geografiskt avgränsade i respektive kommun utan är gränsöverskridande. Varje kommun måste hantera dessa, men klarar vanligtvis inte det enskilt. Dessa uppfattas som okontroversiella kommunalekonomiska behov som generellt hanteras i dessa samarbeten. Vidare tydliggörs det att samarbetet har uppnått att skapa ett forum där kommunerna träffas, utbyter idéer och utför handlingar som annars inte hade realiserats, vilket kan vara generellt för mellankommunala samarbeten. Slutligen framgår det att Skåne Nordost skapat en egen formell organisation, men utgörs samtidigt av ett informellt nätverk präglat av konsensus och ömsesidigt företroende utan sanktioner. Mellankommunala samarbeten som har en organisationsstruktur likt Skåne Nordost är i stor utsträckning förenliga med governance och soft planning.