Sammanfattning Bakgrund Idag finns en stor marknad av sötade drycker och olika sötningsmedel används. Människor bombarderas av information via bland annat media och det råder en förvirring till sötningsmedel i samhället. Syfte Syftet med studien är att utforska vuxna människors val av sötningsmedel i kalla drycker och att få en förståelse för varför de väljer som de gör samt belysa eventuella kopplingar mellan val av sötning och utbildning, träningsvanor, kosthållning, BMI, ålder eller kön. Metod En kvantitativ studie genomfördes med hjälp av en webbenkät. Deltagarna (n=181) valdes genom ett bekvämlighetsurval. Inklusionskriterierna var >18 år. Enkäten distribuerades via det sociala nätverket Facebook. Insamlad data analyserades med Chi 2-test, ANOVA samt T-tester. Resultat Det fanns ingen skillnad mellan ålder (p=0,083) och BMI (p=0,333) utifrån vilket typ av sötningsmedel som valdes. Däremot var åldern högre hos de personer som valde bort sötade drycker helt (p<0,001). Den största andelen deltagare ville ha sina drycker sötade med socker, oavsett vilken typ av dryck (p<0,001). Det fanns ingen skillnad mellan intaget hos män och kvinnor för de flesta sötade dryckerna, förutom sport- och energidryck då männens intag var högre (p=0,001). Deltagarna valde socker främst då det var naturligare och annat sötningsmedel främst för att de ville minska på sockerintaget. Slutsats Den största andelen deltagare ville ha sina drycker sötade med socker. Många ansåg att artificiella sötningsmedel är farligt. Valet kan påverkas av utbildningsnivå då de med högst utbildning valde socker i störst utsträckning. Bland de aktiva deltagarna var andra sötningsmedel än socker överrepresenterat medan de medelaktiva och inaktiva deltagarna hellre valde socker.

Den svenska alkoholmarknaden har länge präglats av monopol. På senare tid har marknaden dock erfarit en viss avreglering och vi kan urskilja en liberaliseringstrend i och med lagändringen från 2007 då privatimport av alkoholhaltiga drycker blev lagligt. Denna lagändring har öppnat upp möjligheten för internethandel vilket har revolutionerat den svenska alkoholmarknaden. Den svenske konsumenten har nu en ny alkoholmarknad att beträda, men vad är det som lockar konsumenten att ta till sig denna marknad? Erbjuder handel av alkoholhaltiga drycker via internet mervärden till konsumenten som gör denna marknad attraktiv? Syftet med uppsatsen är således att undersöka om konsumenten finner mervärden vid handel av alkoholhaltiga drycker via internet och vilka dessa är, genom att analysera de faktorer som påverkar konsumenternas köpbeteende. För att uppnå syftet har vi genomfört en kvantitativ studie i form av en internetbaserad enkät som berör konsumenters köpbeteende och vilka mervärden de upplever vid internethandel av alkoholhaltiga drycker. Genom undersökningen har vi identifierat vilka faktorer som påverkar konsumentens köpbeteende och sett att internethandel av alkoholhaltiga drycker erbjuder mervärden till konsumenten. De slutsatser vi kan dra genom vår undersökning är att det finns mervärden som gör internethandel av alkoholhaltiga drycker till en attraktiv marknad för konsumenten.

Ett av de stora miljöproblemen vi står inför är förändringen av vårt klimat. Vårt sätt att leva påverkar och skyndar på klimatförändringarna, vår konsumtion av livsmedel och aktiviteter kopplat till detta beräknas stå för cirka 25 % av vår klimatpåverkan. Genom att vara medvetna om hur konsumtionen påverkar klimatet kan konsumenter göra medvetna val. Flertalet studier har gjorts där svinn av livsmedel mätts, både från offentliga verksamheter och enskilda hushåll. Dels för att kunna beräkna hur mycket livsmedel som slängs och dels för att beräkna hur stor klimatpåverkan produktionen av dessa livsmedel, som vi sedan slänger, har. Klimatpåverkan från produktion av onödigt svinn (livsmedel som sedan slängs trots att de vid annorlunda hantering kunnat konsumeras) är onödig klimatpåverkan. Det onödiga svinnet är svinn som kan minskas om livsmedel hanteras annorlunda, och minskas det onödiga svinnet så kommer också klimatpåverkan från livsmedelssektorn att minska. I de rapporter som finns om livsmedelssvinn har de flesta uteslutit svinn av flytande livsmedel, då dessa har ansetts svåra att mäta. I denna uppsats jämförs de egna mätningarna av dryckessvinn med siffror på flytande svinn dels från Konsumentföreningen Stockholm och dels från en rapport från Naturvårdsverket.

No description available.

Inledning: Tv-reklam för söta drycker kan leda till ökad konsumtion av ohälsosamma och energirika drycker med högt sockerinnehåll. Under år 2014 inhandlades i genomsnitt 92 liter läskedryck i Sverige per konsument, vilket är en ökning med tio liter jämfört med år 2000. Vid regelbunden konsumtion av söta drycker ökar risken för att utveckla såväl övervikt och fetma som karies. Syfte: Syftet är att undersöka om antalet reklaminslag för söta drycker på tv har förändrats under åren 1999-2014 och om det finns några skillnader mellan olika tv-kanaler när det gäller antalet reklaminslag. Material och metod: I studien undersöks tv-reklam för de söta dryckerna läsk, saft och juice med utgångspunkt från ett Exceldokument baserat på reklamdata från TvChecks databas. Genom att filtrera data efter livsmedelsnummer och år kunde olika tabeller och diagram skapas för att se vilka förändringar som skett i antalet reklaminslag för söta drycker under åren 1999-2014. Resultat: Tv-reklam för söta drycker har ökat markant mellan åren 2013 och 2014. De tv-kanaler som i genomsnitt visat mest reklam för söta drycker är Kanal 5 och TV3, samtidigt som TV4 och TV7 sänt minst tv-reklam i genomsnitt under åren 1999-2014. Utöver detta syns en tydlig ökning av antalet reklaminslag för drycker sötade med sötningsmedel under perioden 1999-2014 från 586 till 8716 reklaminslag. Slutsats: Antalet reklaminslag för söta drycker har ökat markant under åren 2013-2014, samtidigt som antalet reklaminslag under åren 1999-2009 legat på en relativt konstant nivå. / Introduction: TV commercials for sweetened drinks may result in an increased consumption of unhealthy and energy dense drinks with a high content of sugar. In 2014 the swedes purchased an average of 92 litres of soft drinks per consumer, which is an increase by ten litres compared to the year 2000. Regular consumption of sugary drinks increases the risk of developing overweight, obesity and caries. Aim: The aim of the study is to investigate whether the number of commercials for sweetened drinks on TV has changed during the years 1999-2014 and if there are any differences between various TV channels regarding the number of commercials. Material and method: The study examines TV commercials for sweetened drinks such as juice and soft drinks (with and without carbonic acid) using an Excel document based on data from TvChecks database. By filtering the data by different food numbers and year various tables and graphs were created to show what changes occurred in the number of commercials for sweetened drinks during the years 1999-2014. Results: TV commercials for sweetened drinks has increased largely between the years 2013 and 2014. The TV channels that in average showed the most commercials for sweetened drinks are the Swedish Channel 5 and TV3, while TV4 and TV7 showed the least commercials in average during the years 1999-2014. Moreover, the TV commercials for drinks sweetened with sweeteners shows a clear increase during the years 1999-2014 from 586 to 8716 commercials. Conclusion: The number of TV commercials for sweetened drinks has increased considerably over the years 2013-2014, while the number of commercials during the years 1999-2009 was relatively constant.

Bakgrund: Sockersötade drycker är drycker till vilka sockerarter tillsatts. Dessa drycker konsumeras globalt och många gånger överskrids rekommendationerna om intag av tillsatt socker, vilket kan leda till negativa hälsoeffekter. Sockersötade drycker kan öka risken att drabbas av övervikt, fetma och typ 2-diabetes som i sin tur är riskfaktorer för att utveckla bukspottkörtelcancer. Det finns därför ett ökat intresse att undersöka den potentiellt ökade cancerrisken vid konsumtion av sockersötade drycker. Syfte: Syftet var att undersöka om intag av sockersötade drycker kan öka risken att drabbas av bukspottkörtelcancer. Metod: Arbetet är en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar sökts med databasen PubMed. Sökorden var ”sugar-sweetened beverages” och ”pancreas cancer”. Av de artiklar som erhölls inkluderades observationsstudier och kliniska studier. Utifrån ytterligare inklusions- och exklusionskriterier valdes sju studier ut och granskades. Resultat: Resultat från tre av sju studier visar att det inte förekommer något samband mellan konsumtion av sockersötad dryck och risk för bukspottkörtelcancer medan resultat från tre studier påvisar samband. Resultat från en studie visar att det finns samband hos kvinnor men inte hos män. Slutsats: Hälften av studierna visar ett samband mellan konsumtion av sockersötad dryck och en ökad risk att drabbas av bukspottkörtelcancer. För att minska risken kan det således vara fördelaktigt att följa de rekommendationer som finns kring tillsatt socker. / Background: Sugar-sweetened beverages are beverages to which sugars are added. These beverages are consumed globally and many times the recommendations on added sugar are exceeded, which can lead to negative health effects. Sugar-sweetened beverages may increase the risk of overweight, obesity and type 2 diabetes which are risk factors for developing pancreatic cancer. Thus, there is an increased interest to study the potentially increased cancer risk associated with the consumption of sugar-sweetened beverages. Aim: The aim was to examine whether consumption of sugar-sweetened beverages can increase the risk of pancreatic cancer. Method: This work is a literature study using scientific articles searched with the database PubMed. The search terms were “sugar-sweetened beverages” and “pancreas cancer.” Of the articles obtained, observational studies and clinical studies were included. Based on inclusion and exclusion criteria, seven studies were selected and reviewed. Results: Results from three of seven studies show that there is no relationship between consumption of sugar-sweetened beverages and risk of pancreatic cancer, while results from three other studies show that there is a relationship. Results from one study show that there is a relationship in women but not in men. Conclusion: Half of the studies shows that there is a relationship between consumption of sugar-sweetened beverages and increase the risk of pancreatic cancer. To reduce the risk, it can be beneficial to follow the recommendations that exist regarding added sugar.

Syftet: Syftet med föreliggande studie var att undersöka färgstabiliteten hos manuellt infärgad hög-translucent zirkonia efter åldring i drycker med lågt pH-värde (vin och Coca Cola) och vatten. Material och metod: I studien användes 30 provkroppar i hög-translucent zirkonia. Provkropparna frästes fram i runda diskar med måtten 6 mm i diameter och 3 mm i tjocklek och färgades in manuellt med infiltreringsvätska genom doppteknik och därefter skedde sintring. Provkropparna förvarades i rött vin, Coca Cola eller destillerat vatten i 12 dagar. Färgkoordinaterna L*a*b* mättes genom spektrofotometer före (kontrollgrupp) och efter förvaring i respektive vätska. Medelvärdet av L*a*b* registrerades och färgskillnaderna (ΔEab, NBS) beräknades. Resultatet analyserades med Fisher՚s exact test samt One-way ANOVA, Tukey’s test med signifikansnivån α=0,05. Resultat: I jämförelse mellan grupperna hade gruppen som vinförvarats högst medelvärde i färgskillnad följt av vatten och Coca Cola. Färgskillnaden för gruppen som vinförvarats var kliniskt icke-acceptabel och visade en statistiskt signifikant skillnad jämfört med vatten och Coca Cola. Ingen statistisk signifikant skillnad observerades mellan de resterande grupperna vatten och Coca Cola. Signifikanta skillnader för färgskillnaden, ΔEab, observerades mellan kontrollgruppen mot övriga grupper för samtliga parametrar L* a* b* med p-värde<0,001 efter åldring i de olika dryckerna. Slutsats: Färgstabilitet hos manuellt infärgad hög-translucent zirkonia påverkas av åldring i drycker med lågt pH-värde såsom vin och Coca Cola, där vin påverkar mer än Coca Cola och vatten. Hög-translucent zirkonia som förvarats i vin uppvisar en rödare ton medan förvaring i Coca Cola uppvisar en gulare ton. / Purpose: This study investigated the color stability of manually infiltrated high translucent zirconia after immersion in beverages with low pH-value (wine and Coca Cola) and water.  Material and method: 30 specimens of high translucent zirconia were prepared. The specimens were milled into round discs and colored manually with infiltration liquid before sintering and were stored in red wine, Coca Cola, or distilled water for 12 days. The color coordinates L*a*b* were measured by spectrophotometer before and after storage in the specific beverage. The mean value of L*a*b* was recorded and the color differences (ΔEab, NBS) were calculated. The results were analyzed with Fisher's exact test and One-way ANOVA, Tukey's test with the significance level α=0.05. Results: In comparison between the groups, the wine group had the highest mean value in color difference followed by water and Coca Cola. Results from wine storage showed a statistically significant difference compared to water and Coca Cola which was clinically non-acceptable. No statistical significant difference was observed between the remaining groups.  Conclusion: Color stability of manually colored high translucent zirconia is affected by aging in beverages with a low pH-value such as wine and Coca Cola, where wine affected more as compared to Coca Cola and water. High translucent zirconia stored in wine exhibited a redder tone, while storage in Coca Cola exhibited a yellower tone.

The aim of this study was to examine consumers and producers view on beverages and it’s meaning for Skåne (a region in southern Sweden) and how to create a strong culinary region using beverages. It gets more common to connect food and tourism, where food and beverages can be used to attract visitors. The research methods used were qualitative and quantitative and the data was collected by survey and semi-structured interviews. The respondents weren’t aware of current beverage projects in the region. Most of the respondents expressed that products from Skåne brings added value, the informants shared the same view. The informants also expressed the importance of collaboration and solidarity, the problems of communication and visibility by the customers and finally the importance to experience the beverages as more than just a ‘drink’. There are many advantages by marketing beverages and region together, and it can be positive for both parts. / Syftet med den här studien var att undersöka konsumenters och producenters syn på dryckens roll för Skåne och hur man med hjälp av drycken kan skapa en stark kulinarisk region. Det blir allt vanligare att koppla samman mat och turism, där mat och dryck sätts i fokus för att locka besökare. Intresset för mat och dryck är hetare än någonsin och en tydlig trend i samhället. Studien genomfördes med både kvalitativa och kvantitativa metoder, datainsamlingen bestod av en enkät och semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna var ej medvetna om de dryckessatsningar som sker i regionen men de flesta uttryckte att skånska produkter medförde ett mervärde, vilket informanterna förstärkte i de semi-strukturerade intervjuerna. Informanterna uttryckte även vikten av samarbete och gemenskap, problematiken med att nå ut och bli sedd på marknaden samt att se drycken som mer än bara en törstsläckare. Det finns många fördelar i att arbeta med att stärka banden mellan dryck och region, då både produkterna och regionen kan lyfta varandra.