Bakgrund Det sker många matförgiftningar i Sverige varje år, kostnaden för matförgiftningar ligger runt 730 miljoner per år, vilket är en stor kostnad för skattebetalarna. Matförgiftningar är ett samlingsnamn för olika förgiftningar via mat. Grundförutsättningar för en säker livsmedelshantering är god personlig hygien, kontroll vid mottagning av varor och temperaturkontroller av livsmedlet. I en studie i USA var det 182 av 313 som hade blivit matförgiftade. 22 % av deltagarna trodde att det var på en plats utanför hemmet. Syfte Syftet var att ta reda på allmänhetens inställning, kunskap, erfarenhet och beteende angående livsmedelsäkerhet och matförgiftningar. Metod Det genomfördes en enkätstudie med 99 användbara enkätsvar. Dessa sammanställdes i SPSS och Excel. Vid fastställning av signifikanta skillnader och samband så användes Chi-två test och Fishers exakta test. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat En majoritet av deltagarna som svarade på enkäten var omedvetna om vart man anmälde en matförgiftning. Deltagarna var även mindre medvetna om riskerna med ett livsmedel som t.ex. babyspenat i jämförelse med t.ex. kyckling som deltagarna var mer försiktiga med. Slutsats Livsmedelsverket och kommuner behöver gå ut med information på något sätt som når offentligheten. Information som verkar behövas är vad man gör vid eventuell matförgiftning och vart man anmäler den, även information om livsmedelsäkerhet och fakta om matförgiftningar för en bra kunskapsgrund behövs. Testgruppen underskattade risken att bli smittad av salmonella genom grönsaker och få personer inom testgruppen visste vart man ska anmäla en matförgiftning / Background There are many food poisoning cases each year in Sweden. Food poisoning is a major cost to the taxpayer; the cost is around 730 million SEK per year. Food poisoning is a generic name for various poisoning through food. The basic requirements for safe food handling are good personal hygiene, checking on goods and temperature controls of the food. In a study in the U.S. 182 of 313 had been food poisoned. 22% of participants thought that it was in a place outside the home. Purpose The purpose of this study is to find out the public's preferences, knowledge, experience and behavior regarding food safety and food poisoning. Method This was a questionnaire study and 99 usable responses were collected. These were compiled in SPSS and Excel. Chi -square test and Fisher's exact test where used to determinate the total significant differences and correlations. The significance level was set at p <0.05. Results A majority of the participants in the survey were unaware of where they should report a food poisoning. The participants were also less aware of the risks of getting food poisoned by food such as baby spinach compared to e.g. chicken that participants were more cautious with. Conclusion Livsmedelsverket and municipalities need to give out information in a way that reaches the public. Information that seems to be needed is what to do in case of food poisoning and where to report it, including information on food safety and facts about food poisoning for a good base of knowledge is needed. The test group underestimated the risk of becoming infected with salmonella by vegetables and few people in the test group knew where to report a food poisoning.

No description available.

Inledning: Salladsbarer är ett trendigt och lättillgängligt måltidsalternativ som finns i de flesta dagligvaruhandelsbutiker. Personal och konsumenter hanterar dagligen livsmedel och utrustning vid salladsbaren. Det saknas idag information och kunskap om hur personers beteende kring en salladsbar kan påverka livsmedelssäkerheten. Syfte: Undersöka risker med offentlig livsmedelshantering vid en salladsbar. Metod: Dolda observationer av personal och konsumenters riskbeteende. Hygienkontroll av portionsförpackningar. Bakterieprovtagningar av ytor i anknytning till salladsbaren följt av en artbestämning. Studiens intention är att ge en kvalitativ bild av de hygienutmaningar som livsmedelshantering i en offentlig miljö kan innebära. Resultat/Slutsats: Resultatet av observationerna visar att det sker ett flertal olika riskbeteende i anknytning till salladsbaren, framför allt bland konsumenter, vilket kan leda till korskontamination. Hygienkontrollen visade att medelvärdet av samtliga portionsförpackningar låg inom gränsvärdet för godkänd hygienstandard. Analysen av bakterieprover tagna från olika ytor kopplade till salladsbaren visade att det förekommer en hög variation av olika bakterier. Det finns en risk för bakteriespridning genom personers riskbeteende kopplade till salladsbaren. Risker kan förebyggas genom ökad kunskap och information om hygien och normer för beteende kring salladsbarer. / Introduction: Salad bars are a trendy and easily accessible meal option available in most grocery stores. Staff and consumers handle food and equipment at the salad bar daily. There is today no information and knowledge about how people's behavior around a salad bar can affect food safety. Purpose: To investigate risks with public food management at a salad bar. Method: Hidden observations of staff and consumer risk behavior. Hygiene control of portion packages. Bacterial sampling of surfaces associated with the salad bar followed by a species determination. The aim of the study is to provide a qualitative picture of the hygiene challenges that food management in a public environment may imply. Result/Conclusion: The results of the observations show that there are a variety of risk behaviors associated with the salad bar, especially among consumers, which can lead to cross contamination. The hygiene check showed that the average of all portion packages was within the limit of approved hygiene standards. The analysis of bacterial samples taken from different surfaces linked to the salad bar showed that there was a high variety of different bacteria. There is a risk of bacterial spread through people's risk behavior linked to the salad bar. Risks can be prevented through increased knowledge and information on hygiene and norms around salad bars.