How mobile people are affects the accessibility which can lead to several benefits like better match in the labour market and economical gain in the labour market. How mobile people are and their accessibility are effected by several factors. The purpose with this study is to see what individual characteristics that influences the choice of mode of transport when commuting and the travelled distance. This was done with a quantitative method that analyzed the Travel Survey of Southern Sweden. The result was carried out from descriptive result and regressions that was analysed. Findings from the result shows that gender, income and origin of birth are the individual characteristic that affects the choice of mode and travelled distance the most. The result can indicate that the commuting is also effected by structures as well as the economical incitement. The most used mode for transport and the probability to go by car increases with the economical gain does as well.

Tidigare kringgärdad av vallgrav ligger Svaneholms slott vid en liten sjö i Skåne. Tre av defyra längorna är kvar från danskt 1500-tal. Den fjärde tillkom vid sekelskiftet 1700, efter atten äldre på samma plats nedrivits till grunden. Mitt arbete har till stor del gått ut på att genomegna analyser revidera tidigare uppfattningar om slottets historia. Svaneholm byggdes i en period vilken präglades av oroligheter, en stark adel och en oerhördbyggnadsverksamhet i denna samhällsklass. Utifrån historiska källor verkar Svaneholm hatillkommit under 1530-talets första hälft. Vid denna tid torde man ännu inte ha börjat byggafyrlängade borgar i Skåne. Denna borgform introduceras troligen med bygget av Malmöhusslott, påbörjat 1537. Istället byggde man vad som brukar kallas fasta hus, vilka brukar anses ha varit obefästa, meninte helt säkert alltid var det. I viss kontrast mot det fasta huset och mera likt kungamaktenskastell i Malmö från 1400-talet och kanske även Glimmingehus, från 1499, uppfördesSvaneholm som två sammansittande byggnader, dagens syd- och östlänga, med skytteloft,trapptorn, porttorn och kanske även en ringmur. Att byggnaderna är samtida har jag belagtgenom murverksanalys. Muren motiverar jag bl a med att ett par byggnader som inte har murinte heller behöver befäst port. Till synes efter 1537, men före 1548, då vi vet att fyra ”byggningar” fanns, har Svaneholmutbyggts till en fyrlängad borg. Trots att byggandet kanske bara låg nere ett decenniumlyckades man pricka den epokskiljande övergången mellan murförbanden munk- ochrenässansförband, mellan medeltid och renässans om man så vill. Utifrån stil går det inte att datera längorna. Däremot finns det en gammal teckning utförd aven Burman 1680 där jag menar att den senare rivna längan genom likhet kanske kan kopplastill Danmarks praktarkitekturstil vid 1500-talets slut, Christian IV-stilen, rik på dekor. Avflera skäl tror jag inte att längan på bilden kan vara slottets första östlänga, utan en senare. Detmärkliga är också att man senare valde att riva hela denna östlänga, kanske på grund avdekoren. Vi kan dock inte helt förlita sig på Burmans bild. En annan möjlighet är att den rivnalängan inte låg i liv med den intilliggande längans gavel, och att man valde att riva den för attjämna till väggen. På detta sätt ser det ännu ut på två andra av slottets ytterhörn. Dettastämmer dock inte med Burmans gamla avbildning. Vid sidan av murningstekniken markerar Svaneholms slotts behandlade byggnadsetapper påflera andra områden skiljelinjen mellan medeltiden och renässansen, såsom en förändrad synpå boende och försvar och konsthistoriskt, genom förändrad planform och kanske senare ävengenom förändrad arkitekturstil.

De stora arealer med varierande utmarker som fanns innan jordbruksreformerna genomfördes i början på 1800-talet, är idag kraftigt reducerade. Detta på grund av att den tidigare så viktiga utmarken, i många fall, antingen blev uppodlad eller planterad med skog. I mitt arbete har jag valt att studera om tillfälliga störningar i form av uppodling respektive granplantering har påverkat vegetationen i nuvarande betesmarker. Två olika betesmarker valdes ut i Hörby kommun, Skåne. En del av den ena betesmarken blev uppodlad i början av 1900-talet medan en del av den andra betesmarken blev planterad med gran. Fältskiktet inventerades, dels i de områdena där den tillfälliga störningen förekommit samt i de områden som varit kontinuerlig betesmark. En jämförelsestudie mellan den kontinuerligt betade marken samt den störda marken gjordes sedan i de båda områdena. Resultatet som erhölls visade på att det inte fanns någon skillnad i artantalet på det område som varit uppodlad. I området där granplanteringen fanns visade resultatet däremot på en signifikant skillnad. En förklaring till att det inte fanns någon skillnad i det uppodlade området är sannolikt att tiden som gått sen marken återställdes till betesmark varit tillräcklig för att marken skulle bli lika artrik som den kontinuerligt betade marken. En annan viktig faktor var att de omgivande betesmarkerna sannolikt bidragit till att spridningen av arter underlättats. I den granplanterade marken har orsaken till ett lägre artantal troligen varit en effekt av den försurning som kan ske i marken av granen och dess barr. En mindre trolig teori till det lägre artantalet skulle också kunna bero på att arterna helt enkelt har problem att sprida sig till den granplanterade marken. Tack vare den omgivande betesmarken med lång kontinuitet ansågs det ändå finnas goda möjligheter för en gynnsam spridning av arter vilket i sin tur medför att artantalet kommer att öka med tiden.

Den här uppsatsen är en undersökning av eventkulturen i det regionala resurscentrumet Film i Skåne. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är befintlig forskning om den svenska filmproduktionens regionalisering, vilken är en förutsättning för Film i Skånes hela verksamhet, samt forskning om filmfestivalernas funktion för enskilda filmer och dess ursprungsland/region. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur eventkulturen främjar Film i Skånes verksamhet och vad eller vilka som gynnas av verksamhetens eventkultur. Tre stycken former av event som Film i Skåne arrangerar/samarrangerar förklaras och diskuteras i en analys med syftet att ta reda på hur eventkulturen fungerar och verkar. De utvalda eventen är CineSkåne, M:Dox och Filmbar. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna utreds eventens funktion i Film i Skånes verksamhet. I slutdiskussionen argumenteras det för att eventkulturen i Film i Skånes verksamhet blir ett verktyg för att stärka sin egen position i filmsverige och säkra den egna tillväxten. Det argumenteras också för att eventkulturen gynnar filmklimatet i regionen genom ett brett arrangörsnätverk som når ut i stora delar av regionen samt att de möjligheter till möten och utveckling för filmarbetare som eventkulturen också bidrar med är till stor fördel för dem.

<p>Hälsosam planering och hälsokonsekvensbeskrivning är två arbetsmetoder i planerings- och beslutsprocesser som har uppmärksammats inom folkhälsopolitiken. Skåne har anammat diskussionerna kring detta och utvecklat en välarbetad regional strategi inom ramen för de elva nationella folkhälsomålen. Ett projekt pågår nu med att undersöka hur hälsokonsekvensbeskrivningen ska implementeras i beslutsprocesser på kommunal- och regionalnivå. Metoden har svårigheter i form av otillräckliga kunskaper och bristfälliga datainsamlingar. Risken finns att intresset för hälsokonsekvensbeskrivning faller på grund av det. Fortsatt forskning och utbildning kring metoden är därför en nödvändighet. Framtiden får utvisa om Skånes implementering av folkhälsoperspektivet i deras regionala utvecklingsarbete blir det resultat som de hoppas på eller bara ett av de många perspektiv som läggs på samhället utan någon större tvärsektoriellt genomslagskraft. Skånes satsning sker i en led då folkhälsofrågor kliver allt högre upp på den politiska agendan i Sverige med intentionen att skapa en jämlik hälsa på samma villkor för hela befolkningen.</p>

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen har varit att med utgångspunkt i den regionaliseringsprocess som idag äger rum i Europa, undersöka samt analysera hur regionaliseringens förändrade drivkrafter påverkar människors möjlighet att identifiera sig med denna regionalisering. För att illustrera detta har en empirisk studie av Region Skåne ur ett aktörsperspektiv genomförts, där fokus har legat på att framhäva mänskliga aspekter som identitet i motsats till de ekonomiska beträffande EU:s utveckling och mål om sammanhållning. För att undersöka detta har intervjuer och litteraturstudier genomförts, där företrädare för Region Skåne samt Sydsvenska Industri- och Handelskammaren utgjort respondenter för intervjuerna. Undersökningens resultat har sedan i uppsatsens avslutande diskussion relaterats till teorier om flödessamhället, regionalisering och identitet. En för uppsatsen central konklusion är att bristen på medborgerlig förankring i regionaliseringsprocessen riskerar att skapa en polarisering mellan platsrum och flödesrum. Riskerna med denna polarisering ligger i att vi människor inte kan relatera till flödesrummet eftersom det är något som sker utanför den mänskliga identitetssfären.</p>

Hälsosam planering och hälsokonsekvensbeskrivning är två arbetsmetoder i planerings- och beslutsprocesser som har uppmärksammats inom folkhälsopolitiken. Skåne har anammat diskussionerna kring detta och utvecklat en välarbetad regional strategi inom ramen för de elva nationella folkhälsomålen. Ett projekt pågår nu med att undersöka hur hälsokonsekvensbeskrivningen ska implementeras i beslutsprocesser på kommunal- och regionalnivå. Metoden har svårigheter i form av otillräckliga kunskaper och bristfälliga datainsamlingar. Risken finns att intresset för hälsokonsekvensbeskrivning faller på grund av det. Fortsatt forskning och utbildning kring metoden är därför en nödvändighet. Framtiden får utvisa om Skånes implementering av folkhälsoperspektivet i deras regionala utvecklingsarbete blir det resultat som de hoppas på eller bara ett av de många perspektiv som läggs på samhället utan någon större tvärsektoriellt genomslagskraft. Skånes satsning sker i en led då folkhälsofrågor kliver allt högre upp på den politiska agendan i Sverige med intentionen att skapa en jämlik hälsa på samma villkor för hela befolkningen.

Syftet med uppsatsen har varit att med utgångspunkt i den regionaliseringsprocess som idag äger rum i Europa, undersöka samt analysera hur regionaliseringens förändrade drivkrafter påverkar människors möjlighet att identifiera sig med denna regionalisering. För att illustrera detta har en empirisk studie av Region Skåne ur ett aktörsperspektiv genomförts, där fokus har legat på att framhäva mänskliga aspekter som identitet i motsats till de ekonomiska beträffande EU:s utveckling och mål om sammanhållning. För att undersöka detta har intervjuer och litteraturstudier genomförts, där företrädare för Region Skåne samt Sydsvenska Industri- och Handelskammaren utgjort respondenter för intervjuerna. Undersökningens resultat har sedan i uppsatsens avslutande diskussion relaterats till teorier om flödessamhället, regionalisering och identitet. En för uppsatsen central konklusion är att bristen på medborgerlig förankring i regionaliseringsprocessen riskerar att skapa en polarisering mellan platsrum och flödesrum. Riskerna med denna polarisering ligger i att vi människor inte kan relatera till flödesrummet eftersom det är något som sker utanför den mänskliga identitetssfären.

The title of this study is: The Swedish assimilation of Scania during the period 1658-1720 - In descriptions of Danish and Swedish popular historians` during 20th century to current view. View of history, nationalism and science .                                                                                                          The study concerns the Swedish, after the conquest of Scania 1658, attempts to induce feelings of Swedish nationality to the people in former Danish province of Scania 1658-1720. The goal of this study was to analyze 20th century and present Swedish and Danish historians’ descriptions of the Swedish and Danish treatment of the native Scania population. The aim was further to describe this historians` view of native rebellious group called “snapphanar” and which measures were taken to assimilate the Scanian population to Swedish realm. Lastly, the historians view above concerning a presence of a native Scanian regional or national identity was studied.                I studied writings of three popular historians from Denmark and from Sweden respectively. To compensate for the influence of nationalism on historiography, sources from three periods during the 20th and the current century was used.                                            In the attempt to reach these main goals I have analyzed the authors’ books and the Swedish and Danish versions of the website Wikipedia. All the popular historians´ mean that the people of Scania felt national identity, except Åberg which mean that they also had a regional identity. The Swedish scholarship had a big influence of making the native population citizens of the Swedish crown. Also the punishment had a big impact, which mainly affected the partisan group called snapphanar. This is in detail described by Wikipedia. 20th century Danish popular historians` describe the abuses on the natives by the Swedish realm while the Swedish historians mostly describe snapphanars rubies on them.