Global ETD Search

1	Nordens Sorrento : Båstads utveckling som badort 1900-1939 Ulvbielke, Martin January 2011 (has links) Under 1800-talet var Båstad redan etablerad som badort. Orten marknadsfördes som kurort som bl.a. erbjöd havsbad som medicinsk behandlingsmetod. Badgästernas ökande krav på förströelse och nöjen kom att medföra en utveckling, där dessa attraktioner fick allt större betydelse för badorten. I denna studie undersöks vilka faktorer som påverkade turistutvecklingen i Båstad under tiden före andra världskriget. Genom en komparativ studie där antalet badgäster och logimöjligheter bestäms under olika perioder mellan åren 1910-1939 och införs i en beräkningsmodell för turistdestinationers utveckling, kompletteras bilden av hur turismen i Sverige utvecklades vid denna tid. Materialet utgörs av samtida badgästtidningar. Resultaten vad gäller Båstad visar på en stark expansion, mycket tack vare enskilda entreprenörer, inom samhällsbyggnation och turism, där bad dominerade den tidiga perioden och sommarsporterna tennis och golf fick stor betydelse under den senare delen. Yttre faktorer som exempelvis världskrig, kungabesök och börskraschen 1929 i USA kom att få följder för turistnäringen i Båstad Båstad Badort Tennis Turism HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
2	Protestretorik : En studie av kroppen som ett retoriskt medel under demonstrationen i Båstad 1968 Nordin, Olov January 2013 (has links) No description available. body rhetoric rhetoric of protest retorik protestretorik Båstad Båstadskravallerna 1968
3	Champagneflaskan övergick till termosen : En beskrivning av Båstads förändring som resmål under Covid-19 / The champagne bottle switched to the thermos : A description of Båstad's change as a destination during Covid-19 Hellgren, Cajsa, Tapper Jönsson, Emilia January 2021 (has links) Båstad är en liten stad lokaliserad på Bjärehalvön. Staden är känd för dess många evenemang och dess årliga tennisturnering, Nordea Open. De olika evenemangen lockar ett stort antal turister varje sommar. I slutet av år 2019 uppstod ett coronavirus som kom att skapa sjukdomen Covid-19. Viruset spred sig snabbt och blev en global pandemi. Syftet med denna studie är att beskriva om och isåfall hur pandemin har påverkat Båstad som resmål. Studien har utförts med intervjuer som har samlat in kvalitativ data med turismaktörer i centrala Båstad. Resultatet från studien visade att Båstads attraktionsvärde ligger både i stadens evenemang, dess natur, samt möjligheten den ger till rikt friluftsliv. Studien visar på ett ökat intresse för utomhusaktiviteter under pandemin. Dock skapade krisen i Båstad ett bättre samarbete mellan turismaktörerna, samt nya samarbeten med externa aktörer. Ett resultat av restriktionerna som uppkom i samband med pandemin, var att besökarna efterfrågade längre vistelser än tidigare. Coroanvirusets konsekvenser har även gjort att företagskunderna minskade, samt att våra turismaktörer kunde se en ökning av barnfamiljer. Företagen har fått ställa om sina verksamheter för att efterfölja restriktionerna gällande Covid-19, även locka kunder och behålla sitt attraktionsvärde. Efterfrågan på naturupplevelser har ökat i Båstad, därför beskriver vi förändringen som följande; ‘Champagneflaskan övergick till termosen’. / Båstad is a small town located on Bjärehalvön. The city is known for its many events and its annual tennis tournament, the Nordea Open. The various events attract a large number of tourists every summer. At the end of 2019, a coronavirus emerged that caused the disease Covid-19. The virus spread rapidly and became a global pandemic. The purpose of this study is to describe if and if so how the pandemic has affected Båstad as a travel destination. The study was conducted with interviews that collected qualitative data with tourism actors in central Båstad. The results from the study showed that Båstad's attraction value lies both in the city’s events, its nature, and the opportunity it provides for rich outdoor life. The study shows an increased interest in outdoor activities during the pandemic. However, the crisis in Båstad led to better collaboration between the tourism actors, as well as new collaborations with external actors. One result of the restrictions that arose in connection with the pandemic was that visitors requested longer stays than before. The consequences of the coronavirus have also meant that corporate customers decreased, but on the other hand the tourism actors could see an increase of families with children. The companies have had to restructure their operations to comply with the restrictions regarding Covid-19, also attract customers and retain their attraction value. The demand for nature experiences has increased in Båstad, therefore we describe the change as following; ‘The champagne bottle switched to the thermos’. Båstad tourism crisis tourist behavior Covid-19 value attraction Båstad turism kris turistbeteende Covid-19 attraktionsvärde Other Social Sciences Annan samhällsvetenskap
4	Stoppa matcherna! : En jämförande undersökning av två tidningars gestaltningar av händelserna i samband med Davis Cupmatcherna i Båstad 1968 och 1975 Lind, Rasmus January 2021 (has links) This essay sheds light on the protest events in connection with the Davis-Cup matches in Båstad in 1968 and 1975. They are relatively close in time, touch on the same sports competition, similar issues, engage largely the same group of protesters and were the subject of enormous media interest. When looking at the events in Båstad in a retrospective light, the event in 1968 is reflected much more strongly than the event in 1975, in this essay this imbalance will be examined in more detail. The main purpose of the essay is to, based on articles in Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter, comparatively investigate how these newspapers may have shaped the historical image of the events in connection with the Davis Cup matches in Båstad in 1968 and 1975. The theoretical framework is based on framing theory, which shows how media's representations of reality affect people's perceptions, how media, in some ways but not others, reproduces and disseminates different power centers’. The choice of the theoretical framework rests on the thesis that the newspapers' depiction of the events created a historical picture of them. The newspapers visualize the reality according to preferences that they find to be rewarding now. The essay's methodological starting point is both quantitative and qualitative as it consists of a conventional content analysis on the one hand and is inspired by a quantitative four-step model that is connected to the framing theory on the other. The results show that the framings of the newspapers can be linked to the different course of events of the protests, as well as the modernization of social institutions, in particular sports. In 1968, the white sport was still white, but the events in Båstad nullified the possibility of seriously claiming that sports and politics did not influence each other. The similar framings of the newspapers in 1975 also show how far the abolition of authority had come. Sport was opened to the world and to politics, modernized and democratized and is today more democratically governed than before. Gestaltningsteorin dagstidningar Svenska Dagbladet Dagens Nyheter Båstad Davis-cup kravaller demonstrationer 1968 1975 historiemedvetande History Historia
5	Samverkan för hållbar stadsutveckling i Skåne - Offentlig samverkan med fokus på Region Skåne, Länsstyrelsen och kommunerna Åstrand, Alexander, Sannestad, Peter January 2015 (has links) Fokus i den här uppsatsen ligger på samverkan mellan tre offentliga utvecklingsaktörer iSkåne; Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och kommunerna. En god samverkan dessaaktörer emellan anses generellt vara viktigt, och något av en grundläggande aspekt, för att den hållbara stadsutvecklingen i Skåne ska ledas i rätt riktning. Det teoretiska ramverk som används i uppsatsen målar upp en bild av hur samverkansprocesser kan te sig i verkligheten, samt belyser hur problem och utmaningar kan tacklas. Ramverket består av främst governance och collaborative planning – två teorier som är relevanta för både samverkan och hållbar stadsutveckling. Uppsatsen innehåller därtill en nulägesanalys av hur samverkan mellan de tre aktörerna ser ut idag, och lägger även fokus på vilken typ avsamverkansproblematik som kan uppstå. Analysen är till stor del baserad på intervjuer med personer som är aktiva inom respektive organisationer, och visar på att det råder en viss problematik kring samverkan dessa aktörer emellan. Två fallstudier av Båstads kommun och Skurups kommun har därigenom inkluderats. Det konstateras att utmaningar och problem skiljer sig från aktör till aktör. Det har däremot identifierats ett antal gemensamma nämnare som inkluderar bland annat motstridiga intressen, att aktörer inte involveras tidigt nog i processer samt bristande delaktighet och äganderätt. Denna problematik kan leda till att helhetsarbetet med hållbar stadsutveckling blir en än mer tidskrävande process. Uppsatsen presenterar även en förstudie till ett projekt, vars syfte är att förbättra samverkan mellan Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och kommunerna. Projektplanen föreslår att dessa aktörer tillsammans går ihop och bildar en arena där de i direkt samverkan arbetar fram en samverkansmodell för hållbar stadsutveckling, detta för att lösa en del av den problematik som tidigare har identifierats. / The focus of this thesis is collaboration between three public actors in Scania; Region Skåne,Länsstyrelsen Skåne and the municipalities. It is argued that a well functioning collaboration and partnership between these three actors is crucial for a sustainable urban development to occur in Scania. The theoretical framework used in the thesis creates a picture of how this type of collaboration works in practice; it also helps identify some of the problems and challenges with said collaboration. The framework consists mainly of two theories relevant to both sustainable urban development and the collaboration between actors; governance and collaborative planning. The thesis thereon presents a situation analysis on the subject of how the three actors actually collaborate in the field and what kind of problems and challenges this presents. The analysis is primarily based on interviews with people working within these three organizations, which shows and investigates problems with the process of collaboration between the actors. This includes two case studies of Båstad municipality and Skurup municipality. The identified challenges and problems may differ from actor to actor, but some have been acknowledged as being more general; conflicts of interest, involving actors too late in processes and a lack of participation and ownership. This fact could prove to be problematic and could also ultimately lead to a slower and less efficient sustainable urban development. This thesis will also present a feasibility study proposing a project that aims to enable better collaboration between Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne and the municipalities of Scania. The project proposes that the three actors create an arena where they together will develop a collaborative model for sustainable urban development. The fact that the involved actors themselves will develop this model will hopefully solve some of the initial identified challenges regarding collaboration. Samverkan Hållbar stadsutveckling Region Skåne Länsstyrelsen Skåne Kommuner Båstad Skurup Governance Urban governance Collaborative planning Interactive decision making Infrastructuring Samverkansmodeller Humanities and the Arts Humaniora och konst
6	Förekomst av mikroplaster i tångmärlor (Gammaridae) längs södra Hallandskusten Karlsson, Joakim January 2020 (has links) Since the middle of the 20th century, scientists have observed that marine organisms ingest plastics in various shapes, directly or through food. Plastics smaller than 5 millimetres, called microplastics, have in recent years gained more attention and been found to accumulate environmental toxins. A family of organisms which have been found to ingest microplastics is Gammaridae, which are important as food sources and detritivores in many ecosystems. In this study, the occurrence of microplastics in marine gammarids was investigated in three rural and three urban areas, along the coast of Halland and northern Skåne. The aim was to find out if these organisms contain microplastics and to compare the occurrence in rural versus urban areas. Microplastics were found in 33 (approx. 14.9 %) of 221 samples, ranging from 0 to 3 microplastics per individual. A significant difference in the average amount of microplastics per individual was found between the rural and urban areas; the urban areas had a higher average, with one exception. In other studies, urban areas have been found to often contain more microplastics than rural areas, increasing the possibility that organisms in these areas ingest plastics. With more boat traffic and inhabitants in general, along with streams transferring plastics from inland areas, the amount of emissions in urban areas can be greater than in rural parts. The result shows that microplastics occur in marine gammarids in the 3 examined areas and that these organisms therefore may have an important part in the transfer of microplastics between trophic levels. / Sedan mitten av 1900-talet har forskare observerat att marina organismer tar in plaster i olika former, direkt eller via föda. Plastpartiklar mindre än 5 millimeter, så kallade mikroplaster, har på senare år fått större uppmärksamhet och har också visat sig kunna ackumulera miljögifter. En familj av organismer som man funnit mikroplaster i är tångmärlor (Gammaridae), vilka i många ekosystem är viktiga som födokällor och nedbrytare. I denna studie undersöktes förekomsten av mikroplaster i marina tångmärlor på tre lokaler i stadsområden respektive landsbygdsområden, längs Hallandskusten och Skånes norra kust. Syftet var att se ifall dessa organismer innehåller mikroplaster samt jämföra förekomsten i landsbygdsområden kontra stadsområden. Av 221 analyserade prov förekom mikroplaster i 33 (ca 14,9 %) och förekomsten per individ varierade från 0 till 3 mikroplaster. En signifikant skillnad i medelvärde av mikroplaster per individ fanns mellan landsbygdsområden och urbana områden; urbana områden innehöll i genomsnitt mer men med ett undantag. I andra studier har man funnit belägg för att stadsområden ofta innehåller mer mikroplaster än landsbygdsområden, något som ökar risken för att organismer i dessa områden tar in plaster. Med mer båttrafik och antal invånare överlag, tillsammans med vattendrag som för med sig plast från inlandet, kan det i dessa områden ge en större utsläppsmängd i jämförelse med i landsbygdsområden. Resultatet visar på att mikroplaster förekommer i marina tångmärlor i de undersökta områdena och att dessa organismer därmed kan vara en viktig del i överföringen av mikroplaster mellan trofiska nivåer. plastic plastics microplastics microplastic Amphipoda gammarid gammarids Gammaridae Gammarus Halland Skåne rural urban biology aquatic biology Falkenberg Ugglarp Halmstad Laxvik Båstad Kattvik Sweden trophic transfer plast plaster mikroplaster mikroplast tångmärlor tångmärla Gammaridae Gammarus gammarid gammarider märlkräfta märlkräftor Amphipoda Halland Skåne landsbygd stad biologi akvatisk biologi Falkenberg Ugglarp Halmstad Laxvik Båstad Kattvik Sverige trofisk överföring Biological Sciences Biologiska vetenskaper Other Biological Topics Annan biologi

1

Page generated in 0.0342 seconds