Problemformulering och syfte: I flera europeiska länder, men också USA, kan vi se att skolskjutningar och skolattacker är mer vanligt förekommande än i Sverige. Men även i Sverige inträffar dessa dåd. Varje dag publiceras mängder av nyhetsartiklar på lokal, regional och nationell nivå. I den här studien undersöks hur lokalpress i Sverige rapporterade om tre skolattacker i svenska Skåne. Det är samhällsvetenskapligt intressant eftersom det kan hjälpa till att belysa journalistikens utmaningar när det kommer till gestaltningar av fasansfulla händelser. Eftersom medieforskning har belyst utmaningar i andra länders rapportering i samband med skolvåld, och framför allt i USA, är det relevant att uppmärksamma den svenska rapporteringen i samband med våldsamma händelser i skolan. Syftet med den här studien är att undersöka hur rapporteringen av skolattacker i Sverige ser ut i den lokala pressen, som har ett lokalt och socialt band till närområdet. Studien besvarar frågor som: ”Vilka källor får komma till tals i mediernas gestaltningar och hur ofta?”, ”Vad fokuserar nyhetsrapporteringen på?” “Hur gestaltas brotten och hur syns den lokala vinkeln?” Den lägger också fokus på brottsoffer och förövare i lokalpress. Metod och material: För att besvara frågeställningarna om hur lokalpressen gestaltar skolattacker och vad som får fokus i samband med rapporteringen består studien av två olika forskningsmetoder. Till att börja med en kvantitativ innehållsanalys där 150 artiklar har analyserats. Studien består också av en mindre kvalitativ innehållsanalys som går på djupet i nio av de 150 artiklarna. Nyhetsartiklarna som har analyserats kommer från tidningarna Kristianstadsbladet, Sydsvenskan och Skånska Dagbladet. De tre skolattackerna: Fallen som undersöktes omfattar tre skolattacker i Skåne: Skolattacken i Eslöv den 19 augusti 2021, där en ung förövare gick in på Källebergsskolan 2 och knivhögg en lärare på skolan och utsatte elever för hot. Skolattacken i Kristianstad den10 januari 2022, där en elev och en lärare knivskadades av en ung förövare på NTI-gymnasiet. Skolattacken på Latinskolan i Malmö den 21 mars 2022, där två lärare dödades av en ung förövare (Sydsvenskan 2022). Resultatet: Resultatet visar att den lokala vinkeln inte alltid är tydlig i lokalpressen och att flera tidningar använder sig av material från TT. Resultatet visar också att offer och förövare får stort fokus i den svenska, lokala medierapporteringen, om skolattackerna. Polis, elever och advokat/åklagare är vanliga källor i den lokala medierapporteringen om skolattacker. Förklaring bakom dåden varierar, några förklaringar är ensamhet, extremism och olyckliga omständigheter. Studien visar också att det finns lokala perspektiv som medför utmaningar för medierna, men också lokala perspektiv som gör att tidningarna kommer extra nära händelserna. Ett tydligt exempel finner vi om vi vänder oss till skolattacken på NTI-gymnasiet i Kristianstad. Kristianstadsbladets redaktion låg nämligen i samma byggnad som skolan där attacken ägde rum. Den här undersökningen ger en bild av hur närhetsperspektivet kan påverka medierapporteringen.

Detta examensarbete kommer behandla hur den skånska regionala planeringen ter sig utifrån ett rättviseperspektiv presenterat av Susan Fainstein, om utfallet av Region Skåne planering kan uppfattas som rättvis och om hela regionen verkligen får ta del av de satsningar som genomförs. I dagsläget kan man se ett mönster av att de stora satsningar som kommer regionen till dels är främst fokuserade runt regionens tänkta tillväxtmotorer, dessa är Malmö, Lund, Helsingborg och en samlad front med Hässleholm och Kristianstad i regionens nordöstra hörn. Listan av tillväxtmotorer kan även i Region Skånes dokument uppfattas som en tänkt hierarki där Malmö och Lund i täten får fördel i tävlingen inom attraktivitet och konkurrens. Men med ett fokus på dessa orter kan man fråga sig hur de orter som inte har fått någon titel tilldelad av Region Skåne ska förhålla sig till den regionala planeringen. / This bachelor’s thesis will deal with how the regional planning in Skåne looks from a fairness perspective presented by Susan Fainstein, whether the outcome of Region Skåne planning can be perceived as fair and whether the entire region can really take part in the investments that are implemented. At present, one can see a pattern that the large investments that come to the region are mainly focused around the region's intended growth engines, these being Malmö, Lund, Helsingborg and a united front with Hässleholm and Kristianstad in the region's north-eastern corner. The list of growth engines can also be seen in Region Skåne documents as an intended hierarchy in which Malmö and Lund take the lead in the competition in attractiveness and competition. But with a focus on these locations, one might wonder how those resorts that have not been awarded a title by Region Skåne should relate to the regional planning.

Problemområde Problemområdet i studien är det eventuella sambandet mellan konjunktur och Ohälsotalet inom den offentliga sektorn. Genom att studera detta är syftet att förstå vilken påverkan konjunkturen har på Ohälsotalet samt vilket eventuellt motivationsteoretiskt samband som går att urskilja. Metod För att genomföra en statistisk datainsamling inom området har den kvantitativa datan utgått från tidigare insamlad statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB), Försäkringskassan (FK) och Konjunkturinstitutet (KI). Statistiken har varit grunden i den kvantitativa undersökningsmetod som använts i studien. Data som undersökts är inte insamlad av författarna och ses således som sekundärdata från andra statistiska undersökningar. Den motivationsteoretiska analysen kring ett eventuellt samband mellan Ohälsotalet och konjunkturen har utgått ifrån bland annat Herzbergs (2000) tvåfaktorsteori samt ytterligare motivationsteorier. Resultat Resultatet av studien visar att Ohälsotalet i Region Skåne korrelerar med konjunkturella förändringar, sammanfattningsvis kan man tyda att vid en lågkonjunktur så minskar Ohälsotalet i Region Skåne. Sambandet mellan lågkonjunktur och Ohälsotalet i Region Skåne kan enligt den motivationsteoretiska analysen vara de såkallade yttre faktorerna: arbetsvillkor, arbetsförhållande, ekonomisk belöning och rädslan att förlora jobbet. Vidare Forskning Exempel på vidare forskning kan vara att fortsätta undersöka det eventuella sambandet mellan Ohälsotal och lågkonjunktur, exempelvis vad arbetsbelastning och stress på arbetsplatsen har för inverkan på personals hälsa och välbefinnande. Det går även att utföra ytterligare en kvantitativ undersökning med antingen bredare eller smalare studieobjekt än Region Skåne. En lämplig hypotesprövning kan utifrån ovanstående resonemang vara: Upplevd arbetsbelastning ökar vid lågkonjunktur. Uppsatsens bidrag Studien bidrar till ökad förståelse inom ämnet för konjunktursvängningars påverkan på Ohälsotalet. Dagens arbetssituation som är präglad av ekonomiska svårigheter, besparingsåtgärder och hög arbetslöshet bidrar till intresset för en studie som behandlar möjligheterna om ett möjligt samband mellan Ohälsotal och konjunktur i Region Skåne. Uppsatsens resultat kan finnas som grund för Region Skåne samt övriga landsting och regioner i försök att stabilisera och minska Ohälsotalet vid konjunkturella förändringar.

Introduktion: Under den tionde terminen av tandläkarprogrammet på Malmö högskola genomgår studenterna verksamhetsförlagd utbildning (VFU) sedan 2004. Detta sker i samarbete med Folktandvården Skåne och under 15 veckor arbetar studenterna en dag i veckan under handledning på folktandvårdens kliniker i närliggande område.Syfte: Att utvärdera erfarenheter efter genomgången VFU ur deltagarnas perspektiv.Metod: Alla tandläkarstudenter och handledare som genomgått VFU 2006 och 2015 tillfrågades om att besvara en utvärderingsenkät med numerisk bedömningsskala och utrymme för tillhörande kommentarer. Sex studenter och fem handledare som genomgått VFU år 2015 intervjuades även med en semistrukturerad intervjumetodik som sammanfördes genom en tematiserad innehållsanalys. Resultat: Enkät: Poängsättningen var genomgående hög för både 2006 och 2015. Studenterna poängsatte påstående 6 ”Det nuvarande upplägget med 15 veckor och en dags tjänstgöring i veckan är tillfredställande.” signifikant högre 2015 än 2006. Påstående 8 ”Det finns en samsyn avseende metoder och behandlingsval mellan skola och folktandvård.” poängsatte studenterna signifikant lägre än handledarna 2015. 2006 poängsatte studenterna påstående tre ”Sammansättningen av patienter var bra.” signifikant lägre än vad handledarna gjorde. Intervju: Studenter och handledare ansåg att VFU är fördelaktigt i utbildningssyfte och ger studenterna självsäkerhet och trygghet i ansvarstagande. Förslag på förbättringar förekom även under intervjuerna.Slutsats: Verksamhetsförlagd utbildning ger fördelaktigheter både för studenter och deras handledare. Studenter och handledare uttrycker uppskattning och är generellt nöjda efter VFU. / Introduction: The tenth semester of the dentistry program at Malmö university students undergoes an outreach program (internship) since 2004 and this is in collaboration with Folktandvården Skåne. During 15 weeks the students work at their assigned clinics one day a week under supervision from their tutors.Objective: To evaluate experiences after placement from the participants' perspective.Method: All dental students and tutors who have completed internship in 2006 and 2015 were asked to answer an evaluation questionnaire with numeric rating scale and scope for comments. Six students and five mentors who have completed internship in 2015 were interviewed with a semi-structured interview methodology, later analysed by content analysis method.Results: Questionnaire: rating was consistently high for both 2006 and 2015. The students scored significantly higher on question six “The set-up of one day of clinical work over 15 weeks were satisfying.” 2015 than in 2006. Students scored question eight“There is a consensus regarding methods and treatment options between the dental school and Folktandvården Skåne” significantly lower than their supervisors in 2015. In 2006 students scored question three “The composition of patients was good” significantly lower than the supervisors did. Interview: Students and tutors felt that the internship had been beneficial for training purposes, giving the students more self-esteem and confidence in taking responsibility. Improvements for the outreach program where proposed. Conclusion: The clinical training program is favourable, both for the students and their tutors. In general terms, the students and the supervisors were satisfied with the cooperation.

<p>ABSTRACT</p><p>Can Danish experience explain why Sverigedemokraterna had a higher support among voters in Skåne, than among other Swedish voters?</p><p>Essay in Political Science, C-level</p><p>Author: Jenny Wood</p><p>Tutor: Gregg Bucken-Knapp</p><p>Autumn 2006/ Spring 2007</p><p>The key question of this essay concerns the outcome of Sweden’s latest election. When all the votes where counted, the county of Skåne showed an exceptionally high support for the right wing nationalist party Sverigedemokraterna. Why then, did Sverigedemokraterna have a higher support among voters in Skåne (as part of the larger and transnational Öresund region), than among other Swedish voters? My hypothesis is the following: the regional interaction within Öresund has not only had positive effects concerning the values that the people of Skåne hold. In other words, Danish experience has changed the way in which the people of Skåne view immigrants and radical right wing parties.</p><p>Before I go on any further I will explain what is meant by the Öresund region. This region encompasses both parts of Sweden and Denmark (most notably Skåne and Själland), and the interaction between the two countries have increased considerably since a physical bridge between the two border regions was opened in July 2000.</p><p>Now, let us go on to the purpose of this essay, which is to answer the key question, and also to determine if the regional cooperation in the Öresund region has led to changes in the way the people of Skåne view right wing nationalist parties. Therefore, I explored the effects of the interaction between the Swedish region Skåne and the Danish region Själland, in order to discern if the Danes negative views towards immigrants and their strong feelings of nationalism, have effected Swedes and their values. In other words, was it possible that the Danish hostility towards immigrants and their unproblematic view of right wing nationalist parties, had been transmitted to the people of Skåne? Last but not least, it has also been the purpose of this essay to prove that traditional variables, concerning the question of why people vote for right wing nationalist parties, do no longer explain this phenomenon. By traditional variables I mean unemployment and a high density of immigrants of the population in a specific area.</p><p>In order to research the above mentioned issues, I have gone through letters to the editor, sent to the newspaper Sydsvenskan, and analysed the material using qualitative text analysis. I have also studied literature within the field of cross-border studies.</p><p>After ten weeks of research, I came to the conclusion that the traditional variables do not explain why Sverigedemokraterna received such a high proportion of the votes in Skåne. However, this essay also sheds light on the possibility of Danish experience as a plausible variable when it comes to explaining the outcome of the last election, but based on my limited study I can neither confirm nor dismiss the hypothesis. However, my study does provide some evidence that supports the hypothesis. In order to draw any conclusions however, it would have to be broadened in itself and replicated in other sections of Sweden or nationally.</p><p>The results of my study might leave the key question unanswered, but in itself can be viewed as an important step towards obtaining a clearer overview of what has driven the increased vote share for Sverigedemokraterna.</p>

Detta arbete beskriver en examensuppsats i datateknik på Linnéuniversitetet. Röntgenavdelningen på SUS, Skånes Universitetssjukhus i Lund, använder en lättviktig flyttbar röntgenmaskin som väger endast cirka 90 kg, för röntgenundersökningar ute på äldreboenden. Bilderna överförs till sjukhusets PACS när maskinen är tillbaka på sjukhuset, genom att man kopplar in Dragon via kabel till sjukhusets nätverk. Målsättningen är att förbättra den trådlösa kommunikationen som för närvarande är för långsam och opålitlig, så att bilderna kan överföras till sjukhusets PACS direkt efter undersökningen. I detta arbete beskrivs vilka alternativ som kan användas. Samt om de mobila bredbandstjänster som finns tillgängliga i Region Skåne är bra nog för att kunna användas för uppgiften. Slutsatsen är att ett 3G HSDPA/HSUPA abonnemang kan vara tillförlitligt nog. Framför allt om extra redundans tillförs med dubbla SIM-kort som använder separata nät och att signalen förstärks med antenn placerad utomhus på transportfordonet. Transportfordonet används som brygga mellan Wifi och mobilt nätverk. Röntgenmaskinen kommunicerar med transportfordonet via Wifi. För de fall Wifi inte fungerar på grund av byggnader och omgivande miljö arbetades ett reservalternativ fram. Jag har också undersökt och jämfört DICOM protokollet mot FTP. Detta för att se om DICOM har en overhead som skulle motivera användet av FTP istället för sändning av bilder. Resultatet av jämförelsen visade att DICOM har 5-10 % overhead jämfört med FTP. / This abstract describes a degree project in computer engineering at Linnaeus University. The Department of Radiology at SUS, Skåne University Hospital in Lund, is using a lightweight portable x-ray machine that weights about 90 kg, for radiography services in nursing homes for elders. The images are transferred to hospital PACS when the machine returns to the hospital, this is done with Dragon connecting to hospital network via wire. The goal is to improve the currently too slow and unreliable wireless communication, so the images can be transferred to hospital PACS directly after examination. This report describes what alternatives can be used and investigates whether the mobile broadband services currently available in Skåne County are good enough to be relied on for the task. The conclusion is that a 3G HSDPA/HSUPA subscription can be used reliably enough, if extra redundancy is added via dual SIM cards using separate mobile networks and the signal is strengthen by an antenna placed outdoors on the transport vehicle. The transport vehicle is used as a bridge between Wifi and mobile networks. The mobile x-ray machine communicates with the transport vehicle via Wifi. In those cases Wifi does not work due to difficult building environments, a backup solution was worked out to be used. I also investigated and compared the DICOM protocol against FTP. This was to find out if DICOM has an overhead that would motivate using FTP instead for the transmission of the images, the result of the comparison showed that DICOM has an 5-10 % overhead compared with FTP. / Mobil röntgen Skånes Universitetssjukhus Lund

Suicide is among the major public health problems in Sweden and worldwide with social, emotional and financial consequences. Suicide is present in almost all age groups, and the elderly shows no exception of this trend. The research defines the elderly as those 65 years of age and older. Among the elderly, the risk factors to commit suicide mainly include health-related causes, but also other social issues, such as the severity of depression and hopelessness, lack of reasons for living, social isolation, loneliness and the occurrence of stressful life events. The current paper focuses on loneliness as a risk factor. Loneliness among older adults contributes to several health- related issues such as self-assessed poor health status, mental decline, anxiety, depression and suicide. Research has demonstrated that many of the elderly experience loneliness. Several different methods and models are used both within and outside the primary care to prevent elderly loneliness. To understand the processes of suicide risk the Interpersonal Theory of Suicide has been used. It explains the different factors and processes that happen within and around a person ́s life when being in suicidal risk. The theory focuses on loneliness and burdensomeness as two main factors that can lead to suicide. The research aims to understand and analyse how different staff members and the Swedish healthcare deal with loneliness as a risk factor among old people that have suicidal behaviour. The research also aims to find out how this risk of loneliness could be managed. A qualitative case study was implemented that included semi-structured interviews with personnel from Region Skåne. The selection of the interviewees followed both purposive sampling and snowball sampling. In addition, online documents and reports from Region Skåne ́s website were used to complete the interview material in order to implement triangulation and to increase validity. The collected data were analysed using qualitative content analysis. The results show that staff members at Region Skåne’s Psychiatry departments use several different methods to identify the risk of loneliness among the elderly. The most remarkable results to emerge from the data are the several ways of communication they use with the patients, the different team-works they establish, as well as the time invested into gaining competences about the risk of suicide. / Självmord är bland de största folkhälsoproblemen i Sverige och världen över och leder till sociala, emotionella och ekonomiska konsekvenser. Självmord finns i nästan alla åldersgrupper, och de äldre visar inget undantag från denna trend. Forskningen definierar de “äldre” som är 65 år gamla och äldre. Bland äldre inkluderar riskfaktorerna för att begå självmord, huvudsakligen av hälsorelaterade orsaker (såsom förekomst av fysisk sjukdom, funktionella begränsningar), men också andra sociala problem, tex allvarlig depression och hopplöshet, brist på skäl att leva, social isolering, ensamhet och förekomsten av stressande livshändelser. I den här uppsatsen är det fokus på ensamhet som en riskfaktor. Ensamhet bland äldre vuxna bidrar till flera hälsorelaterade frågor såsom självbedömd dålig hälsostatus, mental nedgång, ångest, depression och självmord. Forskning har visat att många av de äldre upplever ensamhet. Flera olika metoder och modeller användes både inom och utanför primärvården för att förhindra ensamhet bland äldre. För att förstå processen för självmordsrisk har den interpersonella teorin om självmord tillämpats. Den förklarar de olika faktorerna och processerna som händer inom och runt en äldre vuxens liv när de är i självmordsrisk. Teorin fokuserar på ensamhet och känslan att man är en börda för samhället, som två huvudfaktorer och som eventuellt kan leda till självmord. Forskningen syftar till att förstå och analysera hur olika anställda inom den svenska sjukvården och hur man i allmänhet hanterar ensamhet som en riskfaktor bland äldre som har självmordsbeteenden. Forskningen syftar också till att ta reda på hur denna risk för ensamhet kan hanteras. En kvalitativ fallstudie genomfördes och inkluderade semistrukturerade intervjuer med personal från Region Skåne. Urvalet av de intervjuade togs avsiktligt och med snöbollseffekt. Dessutom användes ett online dokument och rapporter från Region Skånes webbplats för att slutföra och komplettera intervjumaterialet för att öka validiteten. Den insamlade data analyserades med användning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att anställda vid Region Skånes psykiatriska avdelningar använder flera olika metoder för att identifiera risken för ensamhet bland äldre. De mest anmärkningsvärda resultaten som framgår av uppgifterna är de olika kommunikationssätten de använder med patienterna, de olika teamarbeten som de skapar, samt den tid som investerats för att få kompetens om risken för självmord.

Den 11 mars 2020 klassificerade Världshälsoorganisationen (WHO) covid-19 viruset som en pandemi. I Sverige infördes restriktioner för att begränsa smittspridningen av viruset genom att minska människans fysiska kontakt. Under pandemin började allt fler människor besöka naturområden och besöksantalet ökade kraftigt. Syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan människa och natur i relation till stödjande- och kulturella ekosystemtjänster som människan tillgår när hon vistas i naturen. Studiens metod utgjordes av en kvalitativ intervjustudie som bestod av två delar för att inkludera flera perspektiv. Den första intervjumetoden begränsades till fyra naturområden belägna i Skåne och en naturvårdsförvaltare från vardera område samt en vaktmästare från ett av områdena intervjuades. Den andra intervjumetoden inkluderade fem individer som vistats i skånska naturområden under pandemin. Studiens resultat visade att besöksantalet ökat markant i tre av fyra naturområden och störningen från mänsklig aktivitet har varit kraftig i vissa områden. Effekten på hur stödjande ekosystemtjänster påverkats till följd av störningar gick inte att fastställa då det inte gått tillräckligt lång tid sedan besökstrycket ökade till följd av pandemin. Människan har kunnat nyttja naturområden för avslappning, återhämtning och sociala aktiviteter och därmed har kulturella ekosystemtjänster haft en större betydelse för människan under pandemin. Studiens slutsats är att vidare forskning behövs för att undersöka vilka långtgående konsekvenser som covid-19 pandemin haft på människans och naturens mående eftersom kunskap inom området saknas. / The World Health Organization (WHO) declared the covid-19 virus a pandemic on the 11th of March 2020. Sweden introduced restrictions to limit the spread of the virus and to restrict people's physical contact with each other. During the pandemic people started to visit natural areas and the number of visitors in these places increased. The purpose of the study was to examine the relation between human and nature and the affiliation with the supportive- and cultural ecosystem services that people utilize when they spend time in nature. A qualitative interview method was chosen to fulfill the purpose of the study. We interviewed four nature conservation managers in four different natural areas in Skåne county, a caretaker in one of the areas, and five individuals who had visited natural areas during the pandemic. The result of the study displayed that the number of visitors had significantly increased in three out of four natural areas and the disturbance from human activity was potent in some of the areas. It was not possible to determine how human disturbance affected the supportive ecosystem services since not enough time had elapsed since the increase of visitors. People have used the natural areas to relax, be restored, and to engage in social activities. The cultural ecosystem services have thus been of greater importance for people during the pandemic. The study also concluded that more research is needed to examine the long-term effects of the pandemic on human’s and nature's wellbeing.

The aim of this study has been to revaluate Bronze Age society using rock art as an archaeological material. It has also sought to question certain prevailing interpretative trends within the research of rock art; ascribing it as ritual practices, expression of a social elite and the adoption of symbols from cultures along the Mediterranean Sea. This has chiefly been made possible through the application of Slavoj Žižeks ideas about the ideological fantasy and the sublime object of ideology. The thesis proposes a connection between art and ideology. A selected sampling of rock carvings from three areas in Sweden has been made in order to further investigate the relationship between different figurative motives both at a regional level, as well as a local. This study claims that rather than having been under the control of an elite, rock art has been accessible for the majority of the population both to produce and view. The depiction of human representation as rock carving does not depict a clear social stratification. It is also argued that the idea of images displayed on the rocks having roots in the imagery of Mediterranean civilizations is a construct of current western ideology, as the symbolic connection between the cultures is tenable at best, according to this study.

The battle at Klågerup: Culture of history and the use of history in conjunction with Sweden’s last peasant uprising. During the early 1800’s the southern part of Sweden and its people was subjected to change in terms of agricultural management, also known as the great agricultural reform. This was only one of several aspects which affected the peasants towards a time of lesser status and rights. Eventually an unforeseen to some degree forced enlistment of 15. 000 peasants in southern Sweden became a decisive moment in Sweden’s history. In which the commoners revolted against the Swedish state at varying locations. However, one area in particular was affected by the peasants’ accumulated discontent. Namely a small village called Klågerup, which resulted in the Swedish government quelling the uprising in what can only be referred to as a blood bath. Approximately 23 peasants were killed in 1811 while the Swedish cavalry suffered no casualties according to records. The aim of this essay examines how people have used the memory of the Klågerup riots, in conjunction with two historical perspectives, which are culture of history and the use of history. The examination is done through the lens of a qualitative hermeneutic text analysis. The interest of examining the Klågerup riots in conjunction with the specific above-mentioned perspectives is based on an inspiration of Anders Dybelius’s thesis called “A sustainable memory? The use of history in relation to Georg Carl von Döbeln 1848 – 2009”. The material used in this examination includes newspapers, a play, a novel, scientifically researched historical literature, one historical monument and one building of historical value. All of the used material for analysis is referred to as artefacts. The analysis through the help of Klas-Göran Karlssons and Ulf Zanders typology in regard to use of history, and Dybelius’s perspective of local-ideology show interesting results. The result indicates that multiple purposes for the use of history is applicable on a majority of the used artefacts. Furthermore, regarding the culture of history based on Dybelius’s rendering of Jörn Rüsens tripartite thematization in terms of culture of history, resulted in three artefacts being categorized into each of the three themes. In total nine artefacts were analyzed regarding both the use of history and culture of history. A didactic reflection upon the use of history, culture of history and history awareness is presented in the end of this paper regarding how one might implement the three into the classroom and role of teaching