SyfteSyftet med studien var att undersöka vilken kunskap sistaårs tandläkarstudenter och sista-termins tandhygieniststudenter vid Odontologiska Fakulteten, Malmö Högskola har gällande diagnos, behandling och prognos av periimplantära sjukdomar.Material och MetodEn pappersenkät sammanställdes och delades ut till sistaårs tandläkar- och tandhygieniststudenter vid Odontologiska Fakulteten, Malmö Högskola.I enkäten inkluderades bakgrundsfrågor gällande erfarenhet av implantatinstallation samt implantatprotetik, kunskap om hur vävnaderna kring ett implantat undersöks, diagnostiska kriterier för periimplantär sjukdom, och prognos. Enkäten inkluderade även fyra unika fall.Resultat97 av 119 enkäter delades ut, 83 av 97 enkäter returnerades. Studien visade att studenterna i hög grad föreslår korrekt diagnos, behandlingsplan, och prognos. Resultaten visar även osäkerhet vid självutvärdering av den ställda prognosen.SlutsatsStudenterna angav i hög grad korrekt behandling, men att de träffar få patienter med periimplantär sjukdom under utbildningen. Studenterna är osäkra vilket resulterar i variationer mellan studenter gällande diagnos, behandling, och prognosbedömning vid periimplantär sjukdom.Majoriteten av studenterna föreslog att det är patientens nuvarande tandläkare som är ansvarig för uppföljning/utvärdering av implantatet. Detta är det mest lämpliga förslaget tack vare regelbundna kontroller till samma tandläkare (nuvarande).Då implantat används mer frekvent som ersättning för förlorade tänder finns ett behov av mer utbildning och färdighetsträning inom området vid Odontologiska Fakulteten, Malmö Högskola. / AimThe aim of this study is to examine the knowledge of last-year dental students and last semester dental hygienist students at the Faculty of Odontology, Malmö University regarding diagnosis, treatment, and prognosis of peri-implant diseases. Material and MethodA paper case based survey study was conducted and handed out among last-year dental and dental hygienist students at the Faculty of Odontology, Malmö University.The survey included background questions regarding experience of implant installation and implant prosthetics, and knowledge about how an examination is conducted, diagnostic criteria for peri-implant diseases, and prognosis. The survey also included four unique cases.Results97 of 119 surveys were handed out, 83 of 97 surveys were returned. The study showed that students to a high degree suggests a correct diagnosis, treatment plan and prognosis. The results also shows insecurities when self-evaluating the prognosis.ConclusionThe students planned the correct treatment, to a high degree, but they encounter few patients with peri-implant diseases during their education. The students are insecure, resulting in inter-student disagreement regarding diagnosis, treatment and assessment of prognosis of peri-implant diseases.The majority suggested the patients current dentist as responsible for follow-ups/evaluation, which also is the most appropriate suggestion because of regular check-ups to the same (current) dentist.Because implants are used more frequently as a replacement for lost teeth there is a need for more education and training in this area at the Faculty of Odontology, Malmö University.

Introduktion: Under den tionde terminen av tandläkarprogrammet på Malmö högskola genomgår studenterna verksamhetsförlagd utbildning (VFU) sedan 2004. Detta sker i samarbete med Folktandvården Skåne och under 15 veckor arbetar studenterna en dag i veckan under handledning på folktandvårdens kliniker i närliggande område.Syfte: Att utvärdera erfarenheter efter genomgången VFU ur deltagarnas perspektiv.Metod: Alla tandläkarstudenter och handledare som genomgått VFU 2006 och 2015 tillfrågades om att besvara en utvärderingsenkät med numerisk bedömningsskala och utrymme för tillhörande kommentarer. Sex studenter och fem handledare som genomgått VFU år 2015 intervjuades även med en semistrukturerad intervjumetodik som sammanfördes genom en tematiserad innehållsanalys. Resultat: Enkät: Poängsättningen var genomgående hög för både 2006 och 2015. Studenterna poängsatte påstående 6 ”Det nuvarande upplägget med 15 veckor och en dags tjänstgöring i veckan är tillfredställande.” signifikant högre 2015 än 2006. Påstående 8 ”Det finns en samsyn avseende metoder och behandlingsval mellan skola och folktandvård.” poängsatte studenterna signifikant lägre än handledarna 2015. 2006 poängsatte studenterna påstående tre ”Sammansättningen av patienter var bra.” signifikant lägre än vad handledarna gjorde. Intervju: Studenter och handledare ansåg att VFU är fördelaktigt i utbildningssyfte och ger studenterna självsäkerhet och trygghet i ansvarstagande. Förslag på förbättringar förekom även under intervjuerna.Slutsats: Verksamhetsförlagd utbildning ger fördelaktigheter både för studenter och deras handledare. Studenter och handledare uttrycker uppskattning och är generellt nöjda efter VFU. / Introduction: The tenth semester of the dentistry program at Malmö university students undergoes an outreach program (internship) since 2004 and this is in collaboration with Folktandvården Skåne. During 15 weeks the students work at their assigned clinics one day a week under supervision from their tutors.Objective: To evaluate experiences after placement from the participants' perspective.Method: All dental students and tutors who have completed internship in 2006 and 2015 were asked to answer an evaluation questionnaire with numeric rating scale and scope for comments. Six students and five mentors who have completed internship in 2015 were interviewed with a semi-structured interview methodology, later analysed by content analysis method.Results: Questionnaire: rating was consistently high for both 2006 and 2015. The students scored significantly higher on question six “The set-up of one day of clinical work over 15 weeks were satisfying.” 2015 than in 2006. Students scored question eight“There is a consensus regarding methods and treatment options between the dental school and Folktandvården Skåne” significantly lower than their supervisors in 2015. In 2006 students scored question three “The composition of patients was good” significantly lower than the supervisors did. Interview: Students and tutors felt that the internship had been beneficial for training purposes, giving the students more self-esteem and confidence in taking responsibility. Improvements for the outreach program where proposed. Conclusion: The clinical training program is favourable, both for the students and their tutors. In general terms, the students and the supervisors were satisfied with the cooperation.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det fanns samband mellan psykisk ohälsa och oral hälsa i en population. Det sekundära syftet var att utföra kvalitetsundersökning av journalföring på avdelningen för Oral diagnostik på Odontologiska fakulteten Malmö Universitet.Material och metod: Materialet bestod av ett frågeformulär samt tillhörande journalhandlingar. Totalt granskades 530 journalhandlingar avseende patientens psykiska hälsostatus, kariologiska fynd, Decayed Missing Filled Teeth (DMFT), betandning samt parodontala fynd.Resultat: Totalt uppgav 15,7% individer psykisk ohälsa. Kariessjukdom var mer frekvent hos män med psykisk ohälsa. Kvinnor som medicinerades mot psykisk ohälsa uppvisades ha mer sällan tandköttsfickor >5 mm än de som inte medicinerade sig mot psykisk ohälsa. Granskningen av journalföringen uppvisade strukturella brister i journalföring av parodontalt status och psykisk ohälsa.Slutsats: Studiens resultat påvisar inga skillnader i populationen som sin helhet men att det finns skillnader i gruppnivå. Signifikanta skillnader observerades mellan könen när kariesprevalens relaterades till psykisk ohälsa. Vidare kunde det konstateras en skillnad mellan könen när tandköttsfickor >5 mm relaterades till medicinering mot psykisk ohälsa. Skillnader i journalföringen förekom särskilt gällande parodontal status och genererade en viss osäkerhet vid journalgranskningen. Brist i den strukturella journalhanteringen kan bidra till signifikanta misstolkningar av situationen. Dock anses denna osäkerhet inte åstadkomma betydande konsekvenser för patienten. För att reda ut denna variation av journalskrivning bör en tydligare mall vara obligatorisk för alla journalförare. Studiens resultat avviker från tidigare utförda studier. Ytterligare studier av prospektiv art skulle sannolikt förtydliga eventuella kausala samband kring orala hälsan av psykiatriska öppenvårdspatienter. / Purpose: The purpose of this study was to investigate whether there was a relationship between mental health and oral health in a normal population. The secondary purpose was to carry out a quality assurance of record keeping at the Department of Oral Diagnostics at the Faculty of Dentistry Malmö University.Material and method: The material consisted of a questionnaire and associated journal documents. A total of 530 journal documents were reviewed regarding the patient's mental health status, cariological findings, Decayed Missing Filled Teeth (DMFT) and periodontal findings.Results: A total of 15.7% of individuals reported mental illness. Caries was more frequent in men with mental illness. Women who were medicated for mental illness were found to have less frequent periodontal pockets >5 mm, than those who did not medicate for mental illness. Quality assurance showed that there was a lack of structure for recording periodontal status and mental illness.Conclusion: The study's results show no differences in the population in its entirety, but there are differences in group level. Significant differences were observed between the sexes when caries prevalence was related to mental illness. Furthermore, there was a difference between the sexes when periodontal pockets >5 mm were related to medication for mental illness. Differences in record keeping were particularly prevalent regarding periodontal status and generated some uncertainty in the journal review. Lack of structural journal management can contribute to significant misinterpretations of the situation. However, this uncertainty is not considered to have significant consequences for the patient. To clarify this variation of journal writing, a clearer template should be mandatory for all dental care providers. The study's results differ from previous studies. Further studies of a prospective nature will likely clarify any causal relationships around the oral health of psychiatric outpatients.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur besöksfrekvensen på Odontologiska fakulteten på Malmö Universitet påverkats under COVID-19 pandemin. Material och metod: Registerdata från Odontologiska fakultetens journalsystem T4 analyserades. Samtliga patienter som återfanns i utcheckningslistan och därmed hade besökt Odontologiska fakulteten under perioden januari 2019 till och med december 2021 inkluderades. Fördjupade analyser av tandvårdsbesöken vid avdelningen Oral diagnostik utfördes, där variablerna kön och ålder undersöktes. Resultat: Antalet patientbesök på Odontologiska fakulteten var högre 2019 jämfört med 2020 och 2021. Den största minskningen under de tre undersökta åren skedde 2020. Besöksfrekvensen minskade mest för den äldsta åldersgruppen (65+ år) mellan 2019 och 2020, men ökade igen mellan 2020 och 2021. Det var större andel kvinnliga besökare på Oral diagnostik genom alla de undersökta åren. Slutsats: COVID-19 pandemin har påverkat besöksfrekvensen på Odontologiska fakulteten. Hur stor påverkan pandemin har haft på den orala hälsan är fortfarande oklart och fortsatta studier behövs. / Aim: The aim of the study is to investigate how the frequency of visits at the Faculty of Odontology, Malmö University has been affected during the COVID-19 pandemic. Material and method: The study analyzed register data from the faculty’s journal system T4. All patients that had visited the faculty’s clinic and hence were found in the check-out list during the period January 2019 to December 2021 were included. In-depth analyses of the dental care visits at the Oral Diagnosis department were performed, where the variables gender and age were investigated. Data were compiled and analyzed in tables and charts. Results: The number of patient visits was higher in 2019 compared to 2020 and 2021 at the Faculty of Odontology. The largest decrease during the three examined years occurred in 2020. The largest decrease in frequency of visits was found in the oldest age group (65+ years old) between 2019 and 2020. However, the frequency increased again between 2020 and 2021. There have been more female visitors at Oral Diagnosis through all the investigated years.  Conclusion: The COVID-19 pandemic has affected the frequency of visits in the Faculty of Odontology. How big an impact the pandemic has had on oral health is still unclear and further studies are needed.

This is a two years master’s thesis that studies five libraries. The purpose with the paper was to look at a specific material and study how it expresses itself around the architecture of the buildings, an if the descriptions were different depending on the library, public library or university library.  The conclusion is that the ways of describing the library buildings have varied; depending on one part time and one part evolution. The way library buildings look and have been used has changed over time also, and as well how people perceive and talk, or in this case write about them.