• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 85
  • 20
  • 1
  • Tagged with
  • 106
  • 32
  • 25
  • 23
  • 19
  • 13
  • 13
  • 11
  • 9
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
101

Skånska trähägnader : en studie i konstruktion och historisk utbredning

Lundberg, Johan January 2011 (has links)
The Scanian woodfences has been determined by two mainly elements: Scania's composition of tree species, with a large element of deciduous forest, and the local building tradition which has more in common with the European continent than the Swedish tradition. By examining responses from ethnological question lists deriving from the first half of the 1900s, combined with literature studies, I have been able to deepen and broaden the knowledge behind the various fencing design. In addition I ́ve constructed maps which could illustrate their historical geographic distribution. I have come to the conclusion that there was three main types of woodfences that was most common until the barbed wire was introduced in the early 1900s and later on replaced the elderly woodfences. Common for the three main types is that the base material was made out of Juniperus communis, this largely because of its durability against rot. The most timber demanding type are mostly made out of hardwood, sometimes in combination with spruce, which only existed in the northern provinces of Scania. The two other types made solely from Juniperus communis has been the ones more widely dispersed in Scania, except from the area of the open farmland in the south and west regions.
102

En kartläggning av skånska kommuners preventiva arbete avseende våld i nära relation : Styrkor, begränsningar och förbättringsmöjligheter / A mapping of Scanian municipalities work in preventing intimate partner violence : Strenghts, weaknesses and improvement opportunities

Axelsson, Elsa, Blazevic, Jasmin, Djordjevic, Ivana January 2021 (has links)
Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter. Kommunerna har en central roll i det våldspreventiva arbetet, men i dagsläget finns inget lagstöd för hur detta arbete bör bedrivas. För att öka kommunernas ansvar inom det brottspreventiva arbetet, relaterat till våld i nära relation har regeringen påbörjat en utredning av införandet av ett nytt lagförslag. Detta lagförslag skulle innebära att kommunerna får ett större ansvar i att arbeta mer brottsförebyggande. För att undersöka hur det preventiva arbetet avseende våld i nära relation bedrivs i de skånska kommunerna i dagsläget, har en kartläggning utförts i denna studie. Kartläggningen har gjorts genom en triangulering av kommunernas webbplatser, befintliga dokument och enkäter. Utifrån en tematisk analys av denna data framkommer det att samtliga kommuner bedriver ett våldspreventivt arbete av sekundär och tertiär karaktär. Det finns inom kommunerna insatser inriktade mot både offer och förövare, dock riktas insatserna främst till den utsatta. Insatser som oftast erbjuds till den utsatta är skyddat boende, samtalsstöd och ekonomiskt bistånd. Samtalsstöd är den insats som oftast erbjuds den som utsätter. Utifrån resultatet i denna studie kan det utläsas att kommunerna på grund av resursbrist inte har möjlighet att arbeta med primär prevention i större utsträckning, trots en önskan om detta. En lagförändring kring kommunernas ansvar i det våldspreventiva arbetet hade kunnat innebära ökade resurser och därmed ett större fokus kring primär prevention av våld i nära relation. / Men´s violence against women is a serious societal problem and a threat against the human rights of women. Municipalities play a central part in prevention work, but at the moment there is no law in Sweden that regulates how this work should be practiced. To increase the responsibilities of municipalities in the prevention work of intimate partner violence, the government commenced the introduction of a new bill. The implementation of this bill would lead to a greater responsibility for municipalities in working with crime prevention. To examine how the prevention work related to intimate partner violence is conducted in the municipalities of Scania in the current situation, a mapping was conducted in this study. The mapping was done through a triangulation of the municipalities websites, available documents and a survey. Based on a thematic analysis of this data it appears that every municipality conducts their prevention work against violence in a secondary and tertiary way. In the municipalities there are efforts targeting both the victim and the offender, although most of the efforts are developed for the person exposed of violence. The most commonly offered efforts are protected residence, aid through dialog and financial support. Aid through dialogue is the commonest offered effort to offenders. Based on the results of this study it can be understood that municipalities, because of lack of resources, do not have the ability to work with primary prevention, although there is a desire to do so. The implementation of a new bill regarding the responsibilities of municipalities in prevention work, could increase resources and thereby enable a greater focus in primary prevention against intimate partner violence.
103

Risker vid översvämning och åtgärdsförslag för MSB:s skola i Revinge

Anderberg, Hilda, Olsson, Sofia, Bjerklund, Frida, Larsson, Therese, Junegard, Frida January 2021 (has links)
På skolan i Revinge utbildar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) personer inom områdena skydd mot olyckor och krisberedskap. Vid ett flertal tillfällen har Kävlingeån översvämmat skolområdet vilket resulterat i att verksamheten blivit stillastående i flera veckor. Grundvattennivån ligger nära markytan på skolområdet och platsen är därför extra känslig för översvämningar både från ån och extrem nederbörd. För att kunna minimera konsekvenserna vid en översvämning identifierades olika objekt, byggnader och områden, som i rapporten är benämnda som skyddsobjekt, som drabbas mest vid översvämning. För att ta hänsyn till att framtida väderförhållanden kan bli mer extrema undersöktes två klimatanpassade scenarier, höga flöden från ån och extrem nederbörd. Olika åtgärder mot översvämningar som potentiellt kan passa skolområdet togs fram och viktades utefter kostnader, lagar och skyddskapacitet. Skyddsobjekten som togs fram är skolans övningytor, kontorsbyggnader, hus med källare, spillvattenbrunnar, områden som kan sprida miljöfarliga ämnen, elskåp samt fordonshall/förråd. Skyddsobjekten viktades utefter översvämningskonsekvensernas direkta kostnader, hinder för utbildning samt fara för människor och natur, i relation till hur sannolikt det är att objekten blir översvämmade. Övningsytor, spillvattenbrunnar och områden som kan sprida miljöfarliga ämnen fick högsta prioritet. De åtgärder mot översvämning som undersöktes var gröna tak, regnmagasin, regnbäddar, träd, kontrollerad översvämningsyta och permanent vall. De fyra förstnämnda bedömdes billiga och lagligt sett icke komplicerade i relation till permanent vall och kontrollerad översvämningsyta. En summering av vilka skyddsobjekt varje åtgärd skyddar lades till. En effektivitetsfaktor togs fram i relation till vilka scenarier åtgärderna verkar mot och i vilken grad de kan motverka ett scenario på egen hand. Detta gav värderingen, från högst till lägst, permanent vall, träd, översvämningsyta, regnmagasin, regnbäddar och gröna tak. Som ytterligare åtgärder rekommenderas det att utesluta användning av källare helt och bestämmelser kring nybyggnation bör tas i relation till var det finns störst risk för översvämning på området. Ett förslag till MSB finns om att ta kontakt med Kävlingeå-projektet som arbetar med att utöka andelen våtmarker utmed Kävlingeån, där ett av målen för projektet är att motverka översvämningar. Arbetet drivs av Kävlingeåns Vattenråd, vilka också kan ha mer information kring hur regleringen av Vombsjön kan påverka risken för översvämning på skolområdet.
104

Barns förutsättningar för fysisk aktivitet / Childrens conditions for physical activity

FREDRIKSSON, FREDRIK, Moa, Schörling January 2023 (has links)
Vi kommer presentera en kategoriserad och tematiserad översikt av faktorer som främjar/hindrar barns fysiska aktivitet utanför skolans ramar. Avsikten är att försöka göra en inventering av möjliga påverkansfaktorer för vår uppdragsgivare Innovation Skåne och förhoppningsvis skulle detta arbete kunna vara vägledande för dem. Syftet med detta arbete är att undersöka barns förutsättningar för fysisk aktivitet utanför skolans ramar. Metoden bestod av en litteraturstudie och barnintervjuer som genomgick tematisk analys. Sedan genomfördes en triangulering mellan de båda empiriska insamlingsmetoderna. Metoderna ställdes mot varandra för att se om barnens perspektiv från barnintervjuerna skiljde åt sig jämfört med forskning från litteraturen och de vuxnas perspektiv på barnens behov. Resultatet är att barnen har väldigt olika uppfattningar om vad fysisk aktivitet är, barnens perspektiv på fysisk aktivitet skiljer sig från forskningens breda definitioner i den utsträckning att sport, idrott och prestation är i fokus. Den tematiska analysens huvudområde och resultat berörde viktiga påverkansområden som möjliggörandet av självvalda aktiviteter och autonomi. Trygghet vid transporter med cykel, föräldranärvaro, gruppgemenskap eller självvald enskildhet i sin egen “bubbla” för att nämna några exempel. Slutsatsen är att det skiljer sig i barnrättsperspektivet gällande utemiljöer och möjligheterna som barnen har för att kunna ha någonstans att vara på efter skoltid eftersom skolorna inte är tillåtna att vistas på förens skoldagarna är slut när man går på högstadiet. Slutligen och också viktigast. Barn styr inte över sin fysiskt aktiva fritid. Det gör de vuxna. / We will be presenting a categorized and thematically analyzed overview of factors that facilitate/inhibit children's physical activity outside the context of compulsory school. The intent is to attempt to make an inventory of possible influencing factors for our client Innovation Skåne and it's our hope that this work could act as a guide in their work. The purpose of this work is to examine children's conditions for physical activity outside of school. The method consisted of a literature study and child interviews which underwent a thematic analysis. After which a triangulation was carried out between the two empirical collection methods. The methods were compared to each other to see if the children's perspective from the child interviews differ compared to the research from the literature and the adults' perspective on the children's needs. The result is that the children have very different perceptions of what physical activity is, the children's perspective on physical activity differs from the research's broad definitions to the extent that sports and performance are in focus. The main area and results of the thematic analysis touched on important impact areas such as the enabling of self-selected activities and autonomy. Safety when transporting by bicycle, parental presence, group community or self-selected privacy in your own "bubble" to name a few examples. The conclusion is that there is a difference in the children's rights perspective regarding outdoor environments and the opportunities that the children have to be able to have somewhere to be after school because the schools are not allowed to stay in until the school days are over when you go to upper secondary school. Last and most importantly. Children do not control their physically active free time. The adults do.
105

Avloppsvatten som resurs inom cirkulär vattenanvändning : Hinder och drivkrafter för vattenåtervinning i Skåne / Wastewater as a resource for circular water-usage : Barriers and drivers for water recycling in Scania

Bentell, Mathilda, Eriksson, Lisa January 2024 (has links)
Sverige har historiskt sett haft en god tillgång till sötvatten. Under de senaste åren har dock problematiken kring torka och vattenbrist ökat och periodvis blivit ett problem i vissa regioner. Torka och vattenbrist förväntas bli mer förekommande till följd av klimatförändringar, vilket i bland annat Skåne blir problematiskt eftersom tillgången till sötvatten redan är begränsad. Problematiken ökar i kombination med att det finns ett stort vattenbehov, eftersom det är en folktät region med mycket verksamheter och jordbruk. Som följd har intresset för alternativa vattenkällor ökat, såsom återvinning av avloppsvatten. Syftet med studien var att undersöka utvecklingen av vattenåtervinning i Skåne. Mer specifikt ämnade studien att ta reda på vad skånska aktörer som initierat och påbörjat projekt kring återvinning av vatten stött på för hinder och drivkrafter. Ett kriteriestyrt urval samt snöbollsurval användes för att hitta lämpliga respondenter för de semistrukturerade intervjuerna. Respondenterna bestod av kommunala och regionala tjänstepersoner samt forskare som varit involverade i lokala projekt kring vattenåtervinning i Skåne. Genom induktiv kvalitativ kodning visade resultaten att de främsta drivkrafterna för att utveckla vattenåtervinning i Skåne var vattenbrist, engagemang hos olika aktörer samt tillgång till finansiella och tekniska resurser. Följande visade resultaten att lagstiftning och andra juridiska aspekter, ekonomiska aspekter och infrastruktur utgör de främsta hindren för utvecklingen av vattenåtervinning i Skåne. Slutsatsen visade att VA-systemet och utvecklingen av återvinning av vatten i Skåne befinner sig i en sorts lock-in, på grund av path dependency, där olika system såsom lagstiftning, infrastruktur och ekonomi hämmar utvecklingsmöjligheter. Dock framkom också slutsatsen att engagerade nyckelaktörer såsom VA-organisationer, myndigheter och politiker eller stora kriser såsom torka och vattenbrist harförmågan att agera som focusing events eller path break-outs och bryta den lock-in som finnsoch därmed driva utvecklingen framåt inom vattenåtervinning. Det etiska perspektivet av intergenerationell rättvisa bör integreras vid planeringen av ny VA-infrastruktur. / Sweden has historically had sufficient access to freshwater. However, during the last years drought and water scarcity has increased and periodically become a problem in some regions. Drought and water scarcity is expected to occur more often due to climate change, which in Scania becomes problematic as the access to freshwater is already limited. Combined with thelarge need for water, the issue increases due to how the region is densely populated with numerous industries and agriculture. Consequently, alternative water sources, such as the recycling of wastewater, have gotten more interest. The purpose of this study was to investigate the development of water recycling in Scania, Sweden. More specifically, the aim was to determine what barriers and drivers actors in Scania, who have initiated or participated in projects related to water recycling, have encountered. A criteria-driven selection and snowball selection was used to find appropriate respondents for the semi-structured interviews. The respondents consisted of municipal and regional public-officials as well as researchers who have been involved in local water recycling projects in Scania. Through inductive qualitative coding, results showed that the major drivers of water recycling were water shortage, dedication of different actors and availability of financial and technical resources. Furthermore, the results showed that laws and other juridical aspects, economic aspects and infrastructure were the major barriers of the development of water recycling in Scania. In conclusion, the water and wastewater system and development of water recycling in Scania is in a lock-in face, in accordance with path dependency theory. The study revealed how several systems have contributed to this lock-in, and how legislation, infrastructure and economy therefore prevent development possibilities. However, another conclusion is that dedicated key-actors such as wastewater organisations, government agencies and politicians or major crises like drought or water shortage have the ability to act as focusing events or pathbreak-outs. They have the capability to break the lock-in and therefore act as drivers for further development of water recycling. The ethical perspective of intergenerational justice should be integrated in the planning of new wastewater infrastructure.
106

Integrationspolitikens utmaningar på kommunal nivå : En studie om immigranter i Sjöbo och Åstorp

Holm, Klas January 2018 (has links)
Invandringen till Sverige har ökat de senaste åren och i samband med flyktingkrisen 2015 steg antalet nyanlända dramatiskt. Denna utveckling har orsakat debatt om immigranters rättigheter och krav för integration som staten bör ställa för att utveckla integrationen av immigranter i det svenska samhället. Studier av hur integration fungerar på kommunal nivå har endast gjorts i begränsad omfattning. I och med det faktum att det finns en stark politisk självständighet på kommunal nivå i Sverige, samt att det råder en polarisering mellan politiker är det intressant att studera skillnader i målsättningar och förutsättningar för integration mellan kommuner. Uppsatsen behandlar därför frågan om vilka förutsättningarna är för integration av immigranter. Detta görs genom att studera de två skånska kommunerna Åstorp och Sjöbo som har liknande storlek och geografiskt läge men olika politiska styren. Intervjuer görs med politiker från dessa kommuner och uppsatsen redogör för skillnaderna i integrationspolitiska målsättningar. En kvantitativ analys görs även med hjälp av en enkät som besvarats av immigranter i de två kommunerna. Analysen visar att kommuntillhörighet spelar en viss roll för hur immigranterna upplever mottagandet av deras kultur samt social integration med svenskar. Därutöver visar resultaten att immigranters ursprung, kön, tid i Sverige, uppfattning om religionens betydelse samt upplevda krav på anpassning, förknippas på olika sätt med tillfredställande av deras anspråk för integration, såsom hur de upplever kulturellt mottagande, autonomi, inkludering i olika avseenden samt religiösa rättigheter. En slutsats är att förutsättningarna för integration är starkt förknippade med dessa egenskaper, men att de är relaterade till immigranternas anspråk om rättigheter på olika sätt. Integrationspolitiska åtgärder bör lämpligen ta hänsyn till hur de olika egenskaperna hos immigranterna är relaterade till tillfredställandet av deras anspråk för att därigenom stärka integrationsprocessen.

Page generated in 0.0227 seconds