No description available.

<p>Detta är en kvalitativ studie där sex högstadielärare har intervjuats om deras kunskaper samt om hur lärarna arbetar preventivt när det handlar om psykisk ohälsa med fokus på ätstörningar. Fokus ligger även på att ta reda på hur lärare kan arbeta preventivt och därför har även en psykolog från Stockholms ätstörningscenter intervjuats. Psykologen rekommenderar olika preventiva arbetsätt som lärare kan använda i sin undervisning. Syftet med studien är att granska om dessa sex lärare arbetar med områden som handlar om kost, självkänsla, osunda mediala ideal samt kroppsuppfattning som bland annat psykologen rekommenderar som lämpliga områden att arbeta med i det preventiva arbetet i skolan.</p><p>Fokus läggs på den välkända teorin kognitiv dissonans som är en mycket framgångsrik metod när det handlar om att arbeta förebyggande mot ätstörningar. Stor vikt läggs också på att informera om vilka områden som anses lämpliga att arbeta med när det handlar om att arbeta preventivt.</p><p>Slutsatser från denna studie är att samtliga lärare arbetar till viss del preventivt i sin undervisning. Samtliga har kunskap om vilka områden som är intressanta att arbeta med dock har de en begränsad kunskap om vilken teknik som bör användas i detta preventiva arbete. </p><p> </p>

Detta är en kvalitativ studie där sex högstadielärare har intervjuats om deras kunskaper samt om hur lärarna arbetar preventivt när det handlar om psykisk ohälsa med fokus på ätstörningar. Fokus ligger även på att ta reda på hur lärare kan arbeta preventivt och därför har även en psykolog från Stockholms ätstörningscenter intervjuats. Psykologen rekommenderar olika preventiva arbetsätt som lärare kan använda i sin undervisning. Syftet med studien är att granska om dessa sex lärare arbetar med områden som handlar om kost, självkänsla, osunda mediala ideal samt kroppsuppfattning som bland annat psykologen rekommenderar som lämpliga områden att arbeta med i det preventiva arbetet i skolan. Fokus läggs på den välkända teorin kognitiv dissonans som är en mycket framgångsrik metod när det handlar om att arbeta förebyggande mot ätstörningar. Stor vikt läggs också på att informera om vilka områden som anses lämpliga att arbeta med när det handlar om att arbeta preventivt. Slutsatser från denna studie är att samtliga lärare arbetar till viss del preventivt i sin undervisning. Samtliga har kunskap om vilka områden som är intressanta att arbeta med dock har de en begränsad kunskap om vilken teknik som bör användas i detta preventiva arbete.

BakgrundTrycksår är en vanlig vårdskada som förekommer hos patienterna i slutenvården. Det går att förhindra uppkomsten av trycksår med hjälp av beprövade metoder och evidensbaserade åtgärder. Det förekommer dock hinder som motverkar sjuksköterskor från att arbeta förebyggande mot trycksår. Det är viktigt att dessa hinder förhindras för att utveckla sjukvården och minska vårdskador.SyfteSyftet med litteraturöversikten är identifiera vilka hinder som påverkar sjuksköterskans preventionsarbete för trycksår.MetodStudien utformades som en litteraturöversikt. För att besvara syftet valdes artiklar med kvantitativa och kvalitativa metoder från CINAHL och PubMed.ResultatResultatet beskrevs under sex teman. Sjuksköterskorna upplevde flera hinder som försvårar deras arbete för att förebygga trycksår som kunskapsbrist, tidsbrist, personalbrist, sjuksköterskans inställningar, avsaknad av riktlinjer och att riskbedömning inte görs i praktiken.SlutsatsKunskapsbrist, tidsbrist, personalbrist, sjuksköterskans inställningar, avsaknad av riktlinjer och riskbedömningar som inte görs i praktiken är allvarliga hinder som motverkar sjuksköterskans arbete. För att kunna förbättra vården behöver dessa hinder åtgärdas. / BackgroundPressure ulcers are common healthcare injuries that occurs in patients in inpatient care. It is possible to prevent the occurrence of pressure ulcers with the help of proven methods and evidence-based measures. There are obstacles that prevent nurses from working to prevent pressure ulcers. It is important that these obstacles are counteracted in order to develop healthcare and reduce healthcare injuries.PurposeThe purpose of the literature review is to identify the obstacles that affect the nurse's prevention work for pressure ulcers.MethodThe study was designed as a literature review. To answer the purpose, quantitative and qualitative articles from CINAHL and PubMed were selected.ResultsThe result was described under six themes. The nurses experienced several obstacles that counteract their work to prevent pressure ulcers, such as lack of knowledge, lack of time, lack of staff, the nurse's attitudes, lack of guidelines and that risk assessment is not done in practice.ConclusionLack of knowledge, lack of time, lack of staff, the nurse's attitudes, lack of guidelines and risk assessments that are not made in practice are serious obstacles that counteract the nurse's work. In order to improve care, these obstacles need to be addressed.

Litteraturstudien belyser möjligheter och svårigheter med alkohol, narkotika och tobak-undervisning, samt hur undervisningen bedrivs. Studien inriktar sig mot elever i årskurs 4–6 och hur ANT-arbetet organiseras. Det är viktigt att det finns ett systematiskt och långsiktigt arbete kring ANT då eleverna formas och utvecklas i mellanstadiet. Syftet med studien är att undersöka hur ANT-undervisning genomförs och hur det kan ske ämnesövergripande. Syftet besvaras genom frågorna: hur bedrivs ANT-undervisningen i årskurs 4–6, och vilka möjligheter och svårigheter finns det i samband med ANT-undervisning i årskurs 4–6. De vetenskapliga artiklarna för litteraturstudien samlades in via sökningar i databaser. Det insamlade materialet var främst internationellt med inslag av svenska artiklar. Materialet analyserades med hjälp av inkluderings- och exkluderingskriterier för att avgöra artiklarnas relevans för studien som sedan sammanställdes. Resultatet visade positiva effekter av ANT-undervisning som berör både bruket av sådana substanser samt elevernas sociala och emotionella hälsa. ANT-undervisningen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet men det finns generellt lite information om när, var och hur det ska bedrivas.

Syftet med studien var att belysa professionellas erfarenheter om preventionsarbete riktat mot ungdomsbrottslighet och annat normbrytande beteende, för att synliggöra utmaningar och möjligheter med preventionsarbete inom olika professioner. I denna studie syftas olika professioner till socialtjänsten, skola och polis. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer där åtta professionella intervjuades. De intervjuade beskriver preventionsarbetet kring ungdomsbrottslighet och normbrytande beteende som präglat av relationsskapande arbete, tidiga insatser och samverkan. Det framkom i intervjuerna att bland annat sekretess och resursbrist var stora utmaningar i arbetet, samtidigt som samverkan och skyddsfaktorer så som välfungerande skolgång och en engagerad familj, möjliggjorde preventionsarbetet. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och Hirschis teori om sociala band. Studiens resultat visar att professionerna beskriver sitt preventionsarbete som relationsskapande, samverkande och manualbaserat. Studiens slutsatser är att det preventiva arbetet behöver prioriteras för att kunna minska ungdomars brottslighet och normbrytande beteende, samt att det behöver prioriteras även i yngre åldrar. Vidare dras slutsatsen att samverkan och kunskaper om risk- och skyddsfaktorer ses som några av de mest väsentliga aspekterna i det preventiva arbetet.

<p>Denna studie syftar till att undersöka föräldrars upplevelser i samband med att deras barn kallas till möte med Ungdomsteamet i Örebro, vid oro för droganvändning. Med studiens syfte som utgångspunkt, valdes en kvalitativ intervjumetod och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer via telefon. Intervjumanualen konstruerades utifrån de frågeställningar som valts och delar av den litteratur som använts i studien. Det insamlade materialet från intervjuer med sex personer utgör underlag för resultatet och tolkas främst utifrån Hübinettes litteratur om drogpreventivt arbete, stämplingsteori och ekologisk systemteori. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna var positivt inställda till Ungdomsteamets arbetssätt, oavsett vad drogtestet visade. En del av de tillfrågade kände en viss frustration inledningsvis, på grund av att de undanhölls information om vad mötet de kallats till skulle handla om. Samtliga respondenter framhöll dock att Ungdomsteamet utförde arbetet på ett professionellt sätt och att teamets personal var både kunskapsmässigt uppdaterade och sakliga i sin framställning av ärendena vid dessa möten. Dessutom visar resultatet att föräldrarna riktar en del kritik mot skolans delaktighet i det drogförebyggande arbetet.</p> / <p>This study aims at examining experiences of parents in connection with their child being requisitioned to a meeting with Ungdomsteamet in Örebro, due to concern regarding drug use. In order to concretize the aim of this study, the following four question formulations have been used: With the aim of this study as a starting point, a qualitative interview approach was</p><p>chosen, and collection of empirical data was made through semi structured telephone interviews. The construction of the interview manual is based on the question formulations and some literature used in this study. The gathered material from interviews with six persons is the foundation for the results and is being analysed mainly through Hübinette’s literature on drug prevention, the labelling theory and ecological systems theory. The study shows that the majority of the respondents have a positive view on the approach that is used by the Ungdomsteamet, no matter the result of the drug test. Some of the respondents felt a bit frustrated in the beginning since they were not informed about the purpose of the meeting they were summoned to. All respondents stressed though that the Ungdomsteamet accomplished their job in a professional way and that they both had up-to-date knowledge and were unbiased in their way of running the meetings. The study also shows that the parents are partly critical to the way in which the school is acting in this drug prevention work.</p>

Denna studie syftar till att undersöka föräldrars upplevelser i samband med att deras barn kallas till möte med Ungdomsteamet i Örebro, vid oro för droganvändning. Med studiens syfte som utgångspunkt, valdes en kvalitativ intervjumetod och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer via telefon. Intervjumanualen konstruerades utifrån de frågeställningar som valts och delar av den litteratur som använts i studien. Det insamlade materialet från intervjuer med sex personer utgör underlag för resultatet och tolkas främst utifrån Hübinettes litteratur om drogpreventivt arbete, stämplingsteori och ekologisk systemteori. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna var positivt inställda till Ungdomsteamets arbetssätt, oavsett vad drogtestet visade. En del av de tillfrågade kände en viss frustration inledningsvis, på grund av att de undanhölls information om vad mötet de kallats till skulle handla om. Samtliga respondenter framhöll dock att Ungdomsteamet utförde arbetet på ett professionellt sätt och att teamets personal var både kunskapsmässigt uppdaterade och sakliga i sin framställning av ärendena vid dessa möten. Dessutom visar resultatet att föräldrarna riktar en del kritik mot skolans delaktighet i det drogförebyggande arbetet. / This study aims at examining experiences of parents in connection with their child being requisitioned to a meeting with Ungdomsteamet in Örebro, due to concern regarding drug use. In order to concretize the aim of this study, the following four question formulations have been used: With the aim of this study as a starting point, a qualitative interview approach was chosen, and collection of empirical data was made through semi structured telephone interviews. The construction of the interview manual is based on the question formulations and some literature used in this study. The gathered material from interviews with six persons is the foundation for the results and is being analysed mainly through Hübinette’s literature on drug prevention, the labelling theory and ecological systems theory. The study shows that the majority of the respondents have a positive view on the approach that is used by the Ungdomsteamet, no matter the result of the drug test. Some of the respondents felt a bit frustrated in the beginning since they were not informed about the purpose of the meeting they were summoned to. All respondents stressed though that the Ungdomsteamet accomplished their job in a professional way and that they both had up-to-date knowledge and were unbiased in their way of running the meetings. The study also shows that the parents are partly critical to the way in which the school is acting in this drug prevention work.

Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter. Kommunerna har en central roll i det våldspreventiva arbetet, men i dagsläget finns inget lagstöd för hur detta arbete bör bedrivas. För att öka kommunernas ansvar inom det brottspreventiva arbetet, relaterat till våld i nära relation har regeringen påbörjat en utredning av införandet av ett nytt lagförslag. Detta lagförslag skulle innebära att kommunerna får ett större ansvar i att arbeta mer brottsförebyggande. För att undersöka hur det preventiva arbetet avseende våld i nära relation bedrivs i de skånska kommunerna i dagsläget, har en kartläggning utförts i denna studie. Kartläggningen har gjorts genom en triangulering av kommunernas webbplatser, befintliga dokument och enkäter. Utifrån en tematisk analys av denna data framkommer det att samtliga kommuner bedriver ett våldspreventivt arbete av sekundär och tertiär karaktär. Det finns inom kommunerna insatser inriktade mot både offer och förövare, dock riktas insatserna främst till den utsatta. Insatser som oftast erbjuds till den utsatta är skyddat boende, samtalsstöd och ekonomiskt bistånd. Samtalsstöd är den insats som oftast erbjuds den som utsätter. Utifrån resultatet i denna studie kan det utläsas att kommunerna på grund av resursbrist inte har möjlighet att arbeta med primär prevention i större utsträckning, trots en önskan om detta. En lagförändring kring kommunernas ansvar i det våldspreventiva arbetet hade kunnat innebära ökade resurser och därmed ett större fokus kring primär prevention av våld i nära relation. / Men´s violence against women is a serious societal problem and a threat against the human rights of women. Municipalities play a central part in prevention work, but at the moment there is no law in Sweden that regulates how this work should be practiced. To increase the responsibilities of municipalities in the prevention work of intimate partner violence, the government commenced the introduction of a new bill. The implementation of this bill would lead to a greater responsibility for municipalities in working with crime prevention. To examine how the prevention work related to intimate partner violence is conducted in the municipalities of Scania in the current situation, a mapping was conducted in this study. The mapping was done through a triangulation of the municipalities websites, available documents and a survey. Based on a thematic analysis of this data it appears that every municipality conducts their prevention work against violence in a secondary and tertiary way. In the municipalities there are efforts targeting both the victim and the offender, although most of the efforts are developed for the person exposed of violence. The most commonly offered efforts are protected residence, aid through dialog and financial support. Aid through dialogue is the commonest offered effort to offenders. Based on the results of this study it can be understood that municipalities, because of lack of resources, do not have the ability to work with primary prevention, although there is a desire to do so. The implementation of a new bill regarding the responsibilities of municipalities in prevention work, could increase resources and thereby enable a greater focus in primary prevention against intimate partner violence.