<p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur ett antal lärare använder det drogförebyggande materialet Projekt Charlie i sin undervisning, samt att få en bild över dessa lärares och en skolledares erfarenheter kring materialet och vad de anser om Projekt Charlie. Arbetet är grundat på en empirisk undersökning i form av intervjuer av fyra lärare samt en skolledare, alla verksamma på samma skola. Frågeställningarna var utformade så att de kunde ge svar på hur materialet upfattas, vilka positiva och negativa erfarenheter man haft kring arbetet med Projekt Charlie och i vilken utsträckning lärarna anser sig kunna påverka sina elever genom denna typ av material. Undersökningen omfattar även litteratur kring det aktuella ämnet. I England har två utvärderingar gjorts av materialet som visar att Projekt Charlie har viss effekt både på kort och lång sikt. Forksning visar också att material som bygger på att stärka elevers självfötroende och träna dem i livskunskap är framgångsrika. I granskningen av styrdokumenten, både de lokala och de nationella, kan man se stora olikheter angående vilken roll ANT-undervisningen får och vilket utrymme denna typ av undervisning ges. Resultatet av undersökningen visar att Projekt Charlie är ett uppskattat material att jobba utifrån och att lärarna samt skolledaren har många positiva åsikter rörande materialet. En allmän uppfattning verkar vara att det är skönt att ha ett fördigt material att vila på när det kommer till drogförebyggande undervisning. Resultatet visar också att det finns vissa brister med materialet som t.ex. språkbruket. Det går också att utläsa att det är svårt att som lärare värdera omfattningen av långsiktig påverkan denna typ av material har på elever. Fortsatt forskning inom området skulle jag med intresse göra, både i större skala och under en längre period.</p>

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur ett antal lärare använder det drogförebyggande materialet Projekt Charlie i sin undervisning, samt att få en bild över dessa lärares och en skolledares erfarenheter kring materialet och vad de anser om Projekt Charlie. Arbetet är grundat på en empirisk undersökning i form av intervjuer av fyra lärare samt en skolledare, alla verksamma på samma skola. Frågeställningarna var utformade så att de kunde ge svar på hur materialet upfattas, vilka positiva och negativa erfarenheter man haft kring arbetet med Projekt Charlie och i vilken utsträckning lärarna anser sig kunna påverka sina elever genom denna typ av material. Undersökningen omfattar även litteratur kring det aktuella ämnet. I England har två utvärderingar gjorts av materialet som visar att Projekt Charlie har viss effekt både på kort och lång sikt. Forksning visar också att material som bygger på att stärka elevers självfötroende och träna dem i livskunskap är framgångsrika. I granskningen av styrdokumenten, både de lokala och de nationella, kan man se stora olikheter angående vilken roll ANT-undervisningen får och vilket utrymme denna typ av undervisning ges. Resultatet av undersökningen visar att Projekt Charlie är ett uppskattat material att jobba utifrån och att lärarna samt skolledaren har många positiva åsikter rörande materialet. En allmän uppfattning verkar vara att det är skönt att ha ett fördigt material att vila på när det kommer till drogförebyggande undervisning. Resultatet visar också att det finns vissa brister med materialet som t.ex. språkbruket. Det går också att utläsa att det är svårt att som lärare värdera omfattningen av långsiktig påverkan denna typ av material har på elever. Fortsatt forskning inom området skulle jag med intresse göra, både i större skala och under en längre period.

Litteraturstudien belyser möjligheter och svårigheter med alkohol, narkotika och tobak-undervisning, samt hur undervisningen bedrivs. Studien inriktar sig mot elever i årskurs 4–6 och hur ANT-arbetet organiseras. Det är viktigt att det finns ett systematiskt och långsiktigt arbete kring ANT då eleverna formas och utvecklas i mellanstadiet. Syftet med studien är att undersöka hur ANT-undervisning genomförs och hur det kan ske ämnesövergripande. Syftet besvaras genom frågorna: hur bedrivs ANT-undervisningen i årskurs 4–6, och vilka möjligheter och svårigheter finns det i samband med ANT-undervisning i årskurs 4–6. De vetenskapliga artiklarna för litteraturstudien samlades in via sökningar i databaser. Det insamlade materialet var främst internationellt med inslag av svenska artiklar. Materialet analyserades med hjälp av inkluderings- och exkluderingskriterier för att avgöra artiklarnas relevans för studien som sedan sammanställdes. Resultatet visade positiva effekter av ANT-undervisning som berör både bruket av sådana substanser samt elevernas sociala och emotionella hälsa. ANT-undervisningen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet men det finns generellt lite information om när, var och hur det ska bedrivas.