Projektet har till syfte att undersöka den revolutionerande tekniken bakom IP-telefoni. Eftersom tekniken är relativt ung så finns det fortfarande mycket att lära om hur det fungerar och hur den används. Projektet behandlar fördelar och nackdelar samt vilka hot som finns och hur man kan känna sig säker när man använder IP-telefoni till vardags. Det primära objektivet med projektet är att få en helhetsbild och förstå hur tekniken verkligen fungerar. Vidare behandlas telefonens historia då det är viktigt att se var tekniken har sina rötter och hur den utvecklats sedan dess. Som en röd tråd från telefonens teknologi och det publika telefonnätets rötter görs en jämförelse mellan de två teknologierna för att se skillanderna och förmodade fördelar och nackdelar med de båda systemen. Olika sorters protokoll som har ett nära förhållande till IP-telefoni så som SIP, RTP, UDP och IP behandlas. För att få en sanningsenlig bild över hur vardagliga användare upplever IP-telefoni så har en enkätundersökning angående vanor och möjliga problem gjorts hos de anställda på Region Skåne.

I denna studie undersöktes regionala policydokument utifrån ett fokus på hållbar utveckling och förhållandet mellan hög tillväxt och förbättrad miljö. Det empiriska material utgjordes av Region Skånes tre regionala utvecklingsprogram, vilka behandlar hur myndigheten såg på regionens utveckling åren 1999–2004, 2004–2009 och 2009–2016. Studiens mål var att studera den diskursiva omdefinieringsprocessen av begreppet hållbar utveckling, genom att analysera hur detta relateras till och används i programmen. Metoden som användes var kritisk diskursanalys. Studien syftade till att synliggöra programmens diskursiva sammanhang och utveckla en förståelse för vilka synsätt och föreställningar som kan ses ligga till grund för dokumentens innehåll och utformning.Studien kom fram till att det fanns ingen tydlig förståelse kring hållbar utveckling i programmen utan det förekom yttringar av både starka och svaga hållbarhetsdiskurser. Resonemang kring ekologisk modernisering är dominerande, baserade på föreställningar om att miljöproblem kan lösas utan några stora samhällsförändringar. Denna diskurs presenterar attraktiva lösningar på eventuella motsättningar mellan hög tillväxt och förbättrad miljö, vilket möjliggör policydokument med visionära målbilder tillsammans med breda lösningar där målkonflikter och eventuella avvägningar inte belyses nämnvärt.Studiens teoretiska ramverk och metoden kritisk diskursanalys gav möjlighet att lyfta fram och belysa hur ekologisk moderniseringsdiskursen inkorporerar resonemang från tillväxtkritiska hållbarhetsdiskurser samtidigt som den marginaliserar och tar udden av dem. På så vis kan studien bidra till en vidare diskussion om olika sätt att förhålla sig till hållbar utveckling och konsekvenser av den ekologiska moderniseringens diskursiva dominans. / This study investigates regional policy documents with a focus on sustainable development and the relationship between high economic growth and an improved environment. The study’s empirical material is based on Region Skåne’s three regional development programs which put forward how the authority viewed development in the region for the years 1999–2004, 2004– 2009 and 2009–2016. The objective was to study the discursive process of redefining the concept of sustainable development by analysing how it is referred to and used in the programs. The method utilised was critical discourse analysis. The study aimed towards exposing the2programs’ discursive context and developing an understanding of the viewpoints underlying the documents’ contents.The study concluded that there was no clear understanding around sustainable development in the programs and there were statements of both strong and weak sustainable development discourse. Goal conflicts and eventually trade-offs were not particularly highlighted. Ecological modernisation was the dominating discourse as per the reasoning that environmental problems can be solved without any major societal changes. This discourse presents attractive solutions to potential conflicts which enables the policy document to provide visionary goals along with broad solutions. The study’s theoretical framework and the method critical discursive analysis allowed for the bringing forward and highlighting of how ecological modernisation incorporates reasonings from sustainable discourses critical of economic growth, at the same time marginalising and neutralising them. As a result, this study can contribute to the discussion of different ways of achieving sustainable development and the consequence of the domination of ecological modernisation discourse.

Formerna för styrning och organisering av kommunal räddningstjänst har under de senaste 40 åren förändrats där sammanslagningar och förbundsbildningar har blivit ett vanligt förekommande fenomen. Fenomenet verkar härstamma från den amerikanska tillverkningsindustrin i slutet av 1800-talet och nu tycks fenomenet även kommit till den kommunala räddningstjänsten. Trenden har enligt Sveriges Kommuner och Landsting (2015) pekat mot en fortsatt utveckling av förbundsbildningar inom kommunal räddningstjänst. Det intressanta är att möjligheten att kunna bilda kommunalförbund har funnits i lag sedan 1919 men det dröjde 75 år innan sammanslagningar blev en intressant organisationsform för kommunala räddningstjänster.Uppsatsens syfte är att, med hjälp av kvalitativa intervjuer, försöka förstå samt belysa vad eller vilka orsaker som kunde varit bakomliggande beslutet att bilda ett gemensamt räddningstjänstförbund för de tre kommunerna Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga. Studien anses befinna sig i skärningspunkten mellan organisationsteoretiska samt beslutsteoretiska perspektiv med fokus på litteratur som kopplar samman organisationer med dess omgivning, beslutsfattande i komplexa situationer samt motiv till beslut i offentlig kontext. Den teoretiska referensramen utgår från nyinstitutionell teori, domänteori och garbage-can teori.Uppsatsen har resulterat i tre gemensamma orsaker till förbundsbildningen som tematiserats till förväntad utveckling, bättre kvalité och effektivitet samt utveckla samverkan medan två avvikande orsaker har tematiserat till förutbestämt och bryta tradition. Det som främst framkommer är att tolkningen av sammanslagningen och förbundsbildningen inom Skåne nordväst har skett på grund av en strävan efter framgång samt viljan att effektivisera verksamheten. En slutsats kan det då tolkas som att förbundsbildningen av Räddningstjänsten Skåne Nordväst har främst drivits som ett moderniseringsarbete, för att avveckla en gammal organisationsform i syfte att ersätta den med en nyare och legitimare organisationsform.Kunskapsmässigt bidrar studien till forskning som betraktar räddningstjänsten i ett större sammanhang, och specifikt utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv med förhoppningen att inspirera till ytterligare studier av räddningstjänsten ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. / The formation for governance and organization of municipal rescue services have changed over the last 40 years where mergers and unions are now a common phenomenon. The phenomenon seems to be descended from the American manufacturing industry at the end of the 1900 century where the phenomenon also seems to have spread to the municipal rescue service where the trend according to the Swedish Association of Local Authorities and Regions (2015) points to a continued development of unions in municipal rescue services. The interesting thing is that the opportunity to form municipal associations has been in law since 1919 but it took 75 years before mergers became an interesting form of organization for municipal rescue services.The purpose of the essay is, with the help of qualitative interviews, to try to understand and to highlight what underlying reasons could have been to decide to form a joint Rescue Service Association within the three municipal emergency services Helsingborg, Ängelholm and Örkelljunga. The study is at the intersection of organizational theory as well as decision-making theoretical perspectives with a focus on literature that connects organizations with its environment, decision-making in complex situations and motivations for decisions in public context. The theoretical frame of reference is based on institutional theory, domain theory and garbage-can theory.The result of the essay has resulted in three common reasons for the formation of the union which has been thematized to expected development, better quality and efficiency and develop collaboration, while two deviant causes have been thematized to predetermined and breaking of tradition. The main result is the interpretation that the merger and the union formation within Skåne nordväst have taken place due to a desire for gaining success and the willingness to improve the efficiency within the organization. A conclusion can then be interpreted that the association of Civil Protection Skåne Nordväst has mainly been run as a modernization work to dismantle an old organizational form with intent to replace it with a newer and more legitimate organizational form.The study contributes knowledge to research that considers the emergency services in a broader context, and specifically from an organizational theory perspective, with the hope of inspiring further studies of rescue services from an organization theory perspective.

Studien kommer med stöd av befintlig teori gå in mer på detalj kring tre utvalda skånska kommuner som under 2020 sålt en signifikant andel av sitt fastighetsbestånd. Syftet är att undersöka anledningar till försäljning och hur avyttringarna ställer sig i förhållande tillkommunernas bostadsförsörjningsansvar och lagen om kommunala bostadsaktiebolags (SFS 2010:879) villkor att agera utifrån affärsmässiga principer. Med ett kvalitativt tillvägagångssätt med kvantitativa inslag har en sammanfattning gjorts av skånska kommuners försäljningar och soliditet där en mer detaljerad dokumentanalys påbörjades utav kommuner som skiljde sig från resterande. I det här fallet valdes Trelleborgshem, Bjuvsbostäder och Skurupshem. Empirisk data samlades in från offentliga dokument från kommunala ärenden för att sedan analyseras i förhållande till relevant teori.  Den gemensamma anledningen till att de tre olika kommunerna sålde andelar av fastighetsbeståndet var att de behövde frigöra kapital, men kapitalets planerade användningsområde varierade. Trelleborgshem ville bygga nya bostäder, Skurupshem ville underhålla befintligt bestånd och bygga ett antal nya bostäder medan Bjuvsbostäder frigjorde kapital främst för utdelning till Bjuvs kommun som hade skulder att betala av. Det finns entydlig ideologisk koppling mellan inställning till försäljning och partitillhörighet i beslutsprocessen för alla tre kommuner. Ledamöter i högerpolitiska partier röstar ofta till fördel för en försäljning medan ledamöter i vänsterpartier röstar mot. Försäljningarna konstateras ha en viss påverkan på kommunernas möjligheter att uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar. Trelleborgshem och Bjuvsbostäder varnade kommunerna att deras möjligheter att bidra till att bostadsförsörjningsansvaret för kommunen minskar i och med försäljningen, medan Skurupshem var i samtyckte med Skurups kommun att en försäljning behövdes för att öka möjligheten att uppfylla bostadsförsörjningsansvaret. Trelleborgshem och Skurupshem agerade affärsmässigt med försäljningen genom att sälja delar av sitt bestånd för finansiering till projekt. Trelleborghem ansåg dock att försäljningen kunde förbättras utifrån en affärsmässig grund. Bjuvsbostäder anser att deras försäljning är ekonomiskt förödande och skapar negativt resultat, vilket är i direkt konflikt med affärsmässiga principer. Bjuvs kommun menar däremot att Bjuvsbostäder överdriver om påverkan på lönsamheten. Om försäljningens förhåller sig till affärsmässiga principer går inte att avgöra i dagsläget eftersom den ekonomiska påverkan är långsiktig. / Based on earlier studies, a study has been established to examine why three prevailing municipalities, during 2020 decided to sell parts of their portfolio and how this coincides with their legislated responsibility to provide housing to their citizens. Furthermore, an examination has been made on the sales’ intrusion on the legislated terms of business-like principles. Using a qualitative method with an element of a quantitative concept, a summary of Scanian municipalities’ sales along with their solidity has been done which helped initiate a more detailed document analysis based on differencing values. In this case the chosen municipal housing companies were Trelleborgshem, Bjuvsbostäder and Skurupshem. Empirical data was gathered from publicly available documents from municipalities, which were then analysed in relation to relevant theories.  The common reason for the three municipalities to sell shares of their property portfolio was the need to liquidate capital while the planned area of usage differed. Trelleborgshem wanted to construct new housing while Skurupshem wanted to perform maintenance on existing properties and construct some new housing. Bjuvsbostäder’s reason to sell was to distribute capital to the municipality for them to pay off debts. There is a distinct ideological connection between the outlook of selling and which political party the members of the municipality belong to. Members in right winged parties often vote in favour of selling while left winged party members vote against it. The sales are stated to have a certain effect on the municipalities’ ability to provide housing to their citizens. Trelleborgshem and Bjuvsbostäder warned their respective municipalities that their ability to provide housing was affected by the sales while Skurupshem and Skurup’s municipality agreed that the sale was needed to fulfil their responsibility to provide housing.  Trelleborgshem and Skurupshem acted on business-like principles by selling parts of their property portfolio to be able to finance their new projects, although Trelleborgshem considered there to be room for improvement based on business-like values. Bjuvsbostäder considers their sale to be economically devastating for creating negative results, which is in direct conflict with business-like principles, while Bjuv’s municipality considers Bjuvsbostäder’s analysis on the economic consequences to be flawed. Whether the sale is in accordance with business-like principles, will not be noticeable in current time since the results can change long term.

Regional planering tar en allt större plats i den svenska utvecklingen och har bland annat som uppgift att redogöra hur varje län ska utvecklas för att Sverige ska nå de nationella målen. Den regionala planeringen förenar mellankommunala frågor och utgör riktlinjer för både översiktsplaner och detaljplaner i regionen. Region Skåne har länge legat i framkant med sin regionala planering. De valde, vid framtagandet av sin senaste regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030, att bland annat arbeta med inkludering av medborgardialog tidigt och genomgående i processen. Denna rapport undersöker Region Skånes arbete med medborgardialog i framtagningsprocessen för den regionala utvecklingsstrategin. Resultatet sammanställer Region Skånes metod och utformning av medborgardialogen samt hur den slutgilltiga strategin är uppbyggd och är kopplad till medborgarnas åsikter. Medborgardialogen analyseras med hjälp av Arnsteins stege och SKL:s delaktighetstrappa, för att se hur stort inflytande deltagarna har haft på framtagningsprocessen och strategin. Dessutom analyseras vilket maktinflytande som kan ha påverkat medborgarna under dialogen utifrån Lukes maktdimensioner. Slutsatsen för denna uppsats är att Region Skåne har arbetat väl och genomtänkt med medborgardialog, trots att de valde att inte försäkra deltagarna något inflytande på den slutgiltiga strategin. De har inkluderat medborgarna mycket och genomgående, men då de har valt att använda sig av en urvalsprocess för dialogens deltagare så väljer de också att begränsa medborgardialogen. Medborgarna har dock haft en stor påverkan på den slutgiltiga planen på grund av den valda metoden för dialogen, vilket blir tydligt efter en analys med hjälp av Arnsteins stege och SKL: delaktighetstrappa. Det är också tydligt att ett flertal av Lukes maktdimensioner kan ha utövats under dialogtillfällena, men det är svårt att avgöra utifrån det material som varit tillgängligt. / In order to fulfill the national goals regarding Sweden’s development, the parliament is pressing for a more developed regional planning. The regional planning is supposed to assist the national goals by being more detailed and act as an umbrella strategy for the more local plans. The region Skåne has since long been an advocate for regional planning. They chose to, while producing their latest strategy Det öppna Skåne 2030, to include citizen participation early on and throughout the process. This essay evaluates Region Skåne’s work with the principles behind citizen participation, how they have chosen to methodize the meetings and include the citizens throughout the planning process, as well as how the citizen participation shows in the final development strategy for the region. The citizen participation is analyzed using the models Arnstein’s ladder and SKL:s participation stairs in order to assess the influence the citizens had during the production of and on the final strategy. The essay also examines what influences that could have affected the citizens during the meetings and does this using Lukes power dimensions. This study’s conclusion is that the region of Skåne has worked thoroughly with citizen participation, even though they chose not to promise the participants any influence over the final strategy. They have involved participants plenty and throughout the process; however, not all citizens have been offered the opportunity to participate, which narrowed the dialogue. The citizens have had a big impact on the final strategy and after analysis using Arnstein’s ladder and SKL:s participation stairs, this becomes evident. It is also apparent that a multiple of Lukes power dimensions could have played part during the citizen dialogue, but it is hard to evaluate solely from the documentation available.

The Öresund Region is a historical cross border region working over the national borders of Sweden and Denmark. The regional administration, the Öresund Committee, is the only political forum that encompasses the whole region and serves its interests collectively. Not only is it cooperating with the national governments but also has a close relationship with the Nordic Council and especially with the European Union. According to a method developed by Liesbet Hooghe, Gary Marks and Arjan H. Schakel, it is possible to retrieve a Regional Authority Index which mirrors the formal authority of a region. The method is evaluated in accordance to the complications of the Öresund Region’s dual nationality and finds that the Öresund Committee has a rather concealed role with greater indirect impact than it is given credit for. However, in terms of formal authority, the Öresund Committee has a weak position and shares no rule with higher political entities, such as the Danish, Swedish and European central administrations.

The key question of this essay concerns the outcome of Sweden’s latest election. When all the votes where counted, the county of Skåne showed an exceptionally high support for the right wing nationalist party Sverigedemokraterna. Why then, did Sverigedemokraterna have a higher support among voters in Skåne (as part of the larger and transnational Öresund region), than among other Swedish voters? My hypothesis is the following: the regional interaction within Öresund has not only had positive effects concerning the values that the people of Skåne hold. In other words, Danish experience has changed the way in which the people of Skåne view immigrants and radical right wing parties. Before I go on any further I will explain what is meant by the Öresund region. This region encompasses both parts of Sweden and Denmark (most notably Skåne and Själland), and the interaction between the two countries have increased considerably since a physical bridge between the two border regions was opened in July 2000. Now, let us go on to the purpose of this essay, which is to answer the key question, and also to determine if the regional cooperation in the Öresund region has led to changes in the way the people of Skåne view right wing nationalist parties. Therefore, I explored the effects of the interaction between the Swedish region Skåne and the Danish region Själland, in order to discern if the Danes negative views towards immigrants and their strong feelings of nationalism, have effected Swedes and their values. In other words, was it possible that the Danish hostility towards immigrants and their unproblematic view of right wing nationalist parties, had been transmitted to the people of Skåne? Last but not least, it has also been the purpose of this essay to prove that traditional variables, concerning the question of why people vote for right wing nationalist parties, do no longer explain this phenomenon. By traditional variables I mean unemployment and a high density of immigrants of the population in a specific area. In order to research the above mentioned issues, I have gone through letters to the editor, sent to the newspaper Sydsvenskan, and analysed the material using qualitative text analysis. I have also studied literature within the field of cross-border studies. After ten weeks of research, I came to the conclusion that the traditional variables do not explain why Sverigedemokraterna received such a high proportion of the votes in Skåne. However, this essay also sheds light on the possibility of Danish experience as a plausible variable when it comes to explaining the outcome of the last election, but based on my limited study I can neither confirm nor dismiss the hypothesis. However, my study does provide some evidence that supports the hypothesis. In order to draw any conclusions however, it would have to be broadened in itself and replicated in other sections of Sweden or nationally. The results of my study might leave the key question unanswered, but in itself can be viewed as an important step towards obtaining a clearer overview of what has driven the increased vote share for Sverigedemokraterna.

Since the middle of the 20th century, scientists have observed that marine organisms ingest plastics in various shapes, directly or through food. Plastics smaller than 5 millimetres, called microplastics, have in recent years gained more attention and been found to accumulate environmental toxins. A family of organisms which have been found to ingest microplastics is Gammaridae, which are important as food sources and detritivores in many ecosystems. In this study, the occurrence of microplastics in marine gammarids was investigated in three rural and three urban areas, along the coast of Halland and northern Skåne. The aim was to find out if these organisms contain microplastics and to compare the occurrence in rural versus urban areas. Microplastics were found in 33 (approx. 14.9 %) of 221 samples, ranging from 0 to 3 microplastics per individual. A significant difference in the average amount of microplastics per individual was found between the rural and urban areas; the urban areas had a higher average, with one exception. In other studies, urban areas have been found to often contain more microplastics than rural areas, increasing the possibility that organisms in these areas ingest plastics. With more boat traffic and inhabitants in general, along with streams transferring plastics from inland areas, the amount of emissions in urban areas can be greater than in rural parts. The result shows that microplastics occur in marine gammarids in the 3 examined areas and that these organisms therefore may have an important part in the transfer of microplastics between trophic levels. / Sedan mitten av 1900-talet har forskare observerat att marina organismer tar in plaster i olika former, direkt eller via föda. Plastpartiklar mindre än 5 millimeter, så kallade mikroplaster, har på senare år fått större uppmärksamhet och har också visat sig kunna ackumulera miljögifter. En familj av organismer som man funnit mikroplaster i är tångmärlor (Gammaridae), vilka i många ekosystem är viktiga som födokällor och nedbrytare. I denna studie undersöktes förekomsten av mikroplaster i marina tångmärlor på tre lokaler i stadsområden respektive landsbygdsområden, längs Hallandskusten och Skånes norra kust. Syftet var att se ifall dessa organismer innehåller mikroplaster samt jämföra förekomsten i landsbygdsområden kontra stadsområden. Av 221 analyserade prov förekom mikroplaster i 33 (ca 14,9 %) och förekomsten per individ varierade från 0 till 3 mikroplaster. En signifikant skillnad i medelvärde av mikroplaster per individ fanns mellan landsbygdsområden och urbana områden; urbana områden innehöll i genomsnitt mer men med ett undantag. I andra studier har man funnit belägg för att stadsområden ofta innehåller mer mikroplaster än landsbygdsområden, något som ökar risken för att organismer i dessa områden tar in plaster. Med mer båttrafik och antal invånare överlag, tillsammans med vattendrag som för med sig plast från inlandet, kan det i dessa områden ge en större utsläppsmängd i jämförelse med i landsbygdsområden. Resultatet visar på att mikroplaster förekommer i marina tångmärlor i de undersökta områdena och att dessa organismer därmed kan vara en viktig del i överföringen av mikroplaster mellan trofiska nivåer.

The dissertation describes the names related to justice and places in the landscape where justice was administered, applying an interdisciplinary perspective with place names as the chief source material. One aim is to collect and describe place names in Skåne designating or indirectly associated with meeting places and districts of the court, and to study the named places. The study covers many different periods, but especially the Middle Ages and the transition from the Late Iron Age to the Middle Ages. The analysis raises questions such as: Was there continuity in judicial sites between prehistoric and historic times? How old are the hundreds (härader)? Is there a spatial link between judicial sites and other central functions such as cult, markets, or rulers’ estates? The work is permeated by material-based onomastic research in combination with current perspectives in text research, historical geography, and archaeology. Nine case studies are conducted to describe the interaction between place, linguistic expression, and meaning. The study demonstrates the existence of a large corpus of names reflecting the early administration of justice. Most of the many field names which contain ting ‘court’ and galge ‘gallows’ can be related to the actual administration of justice. The medieval sites where courts assembled and people were executed stand out in particular, but in many cases these have prehistoric roots. Both unbroken continuity and the reuse of earlier places of assembly may be assumed. Close to sites with names indicating the administration of justice there are also landscape features with names that grant epic and mythical status to the locale. The special quality of these places was handed down, incorporated in larger narratives, based on changing ideas and circumstances in different periods. The landscape of the hundred courts (häradsting) is archaic, magnificent and mythical, and shared, qualities that contributed to the maintenance and legitimation of judicial practice. A division into a general, public judicial sphere and a more limited and exclusive sphere can be seen. In the medieval exercise of justice this division is manifested in two different judicial districts – härad and birk – but the phenomenon can be traced back to the Late Iron Age. The study also problematizes a traditional image of the names of the hundreds.

If mitigation measures are not made to prevent global warming the consequences of a continued global climate change, caused by the use of fossil fuels, may be severe. Carbon Capture and Storage (CCS) has been suggested as a way of decreasing the global atmospheric emission of CO2. In the realms of MUSTANG, a four year (2009-2013) large-scale integrating European project funded by the EU FP7, the objective is to gain understanding of the performance as well as to develop improved methods and models for characterizing so- called saline aquifers for geological storage of CO2. In this context a number of sites of different geological settings and geographical locations in Europe are also analyzed and modeled in order to gain a wide understanding of CO2 storage relevant site characteristics. The south Scania site is included into the study as one example site with data coming from previous geothermal and other investigations. The objective of the Master's thesis work presented herein was to construct a 3D model for the south Scania site by using modeling/simulation software Petrel, evaluate well log data as well as carry out stochastic simulations by using different geostatistical algorithms and evaluate the benefits in this. The aim was to produce a 3D model to be used for CO2 injection simulation purposes in the continuing work of the MUSTANG project. The sequential Gaussian simulation algorithm was used in the porosity modeling process of the Arnager greensand aquifer with porosity data determined from neutron and gamma ray measurements. Five hundred realizations were averaged and an increasing porosity with depth was observed.   Two different algorithms were used for the facies modeling of the alternative multilayered trap, the truncated Gaussian simulation algorithm and the sequential indicator simulation algorithm. It was seen that realistic geological models were given when the truncated Gaussian simulation algorithm was used with a low-nugget variogram and a relatively large range. / Den antropogena globala uppvärmningen orsakad av användandet av fossila bränslen kan få förödande konsekvenser om ingenting görs. Koldioxidavskiljning och lagring är en åtgärd som föreslagits för att minska de globala CO2-utsläppen. Inom ramarna för MUSTANG, ett fyra år långt (2009-2013) integrerande projekt finansierat av EU FP7 (www.co2mustang.eu), utvecklas metoder, modeller och förståelse angående så kallade saltvattenakviferers lämplighet för geologisk koldioxidlagring. En del av projektet är att analysera ett antal representativa formationer i olika delar av Europa för att få kunskap angående förekommande koldioxidlagringsspecifika egenskaper hos saltvattenakviferer. Ett av områdena som har inkluderats är i sydvästra Skåne. Syftet med detta examensarbete var att konstruera en 3D modell över detta område med hjälp av modellerings/simuleringsprogrammet Petrel, utvärdera borrhålsdata samt genomföra stokastiska simuleringar med olika geostatistiska algoritmer och utvärdera dem. Målsättningen var att konstruera en modell för CO2 injiceringssimuleringar i det forstsatta arbetet inom MUSTANG-projektet. En algoritm av sekventiell Gaussisk typ användes vid porositetsmodelleringen av Arnager Grönsandsakviferen med porositetsdata erhållen från neutron- och gammastrålningsmätningar. Ett genomsnitt av femhundra realisationer gjordes och en porositetstrend som visade en ökning med djupet kunde åskådligöras. Två olika algoritmer användes vid faciesmodelleringen av den alternativa flerlagrade fällan: en algoritm av trunkerade Gaussisk typ och en sekventiell indikatorsimuleringsalgoritm. Resultaten tyder på att en realistisk geologisk modell kan erhållas vid användandet av den trunkerande algoritmen med ett låg-nugget variogram samt en förhållandevis lång range.