Bakgrund: Hållbarhetsredovisning har blivit en viktigare del för de svenska företagen vilket visas i den signifikanta ökningen av omfattningen och kvaliteten av hållbarhetsredovisningen som har skett den senaste tiden. Ett flertal studier har tidigare studerat sambandet mellan hållbarhetsredovisningen och faktorer som storlek, branschtillhörighet och synlighet. Det finns däremot en avsaknad på studier av sambandet mellan faktorer som ledningens syn på hållbarhetsredovisning, företagskultur, ägarform och hållbarhetsredovisningens omfattning. Kommunala och privata bostadsbolag är exempel på bolag där ägandeformen skiljer sig åt och en studie med dessa bolag kan därmed bidra till forskningsområdet. Syfte: Studiens syfte är att jämföra privata och kommunala bostadsbolags omfattning av hållbarhetsredovisning Metod: Denna kvantitativa studie utförs genom en deduktiv ansats där hypoteser formuleras utifrån befintliga teorier. Genom en innehållsanalys av sekundärdata bestående av årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar från 30 kommunala och 30 privata bostadsbolag operationaliseras omfattningen av hållbarhetsrapportering. Datan används sedan som underlag till OLS-regression. Slutsats: Studiens resultat visar att ägandeformen har en påverkan på omfattningen av hållbarhetsredovisning i form av ett signifikant positivt samband mellan kommunalt ägande av bostadsbolag och omfattningen av hållbarhetsredovisning. Utav måtten storlek, lönsamhet, risk och jämlikhet så visar endast storlek ett signifikant samband med omfattningen av hållbarhetsredovisning. Det går därmed att konstatera ägandeformen är en viktig faktor att ta i beaktande vid undersökningar av hållbarhetsredovisningar / Introduction: Sustainability reporting has become an important aspect for Swedish companies, which has been shown by the significant increase of the magnitude and quality sustainability reports as of late. A considerable amount of previous studies has examined the relationship between variables such as size, industry affiliation and visibility with the extent of sustainability reports. Managerial attitudes, company culture and ownership are however factors which are less researched when related to the extent of reported sustainability. Studies can thereby be made on municipally and privatelyowned housing companies, seeing as the ownership differs between the two organizations, in order to contribute to the field of research. Purpose: The purpose of this study is to compare the extent of reported sustainability in municipally and privately-owned housing companies. Method: This quantitative study is executed through a deductive approach in which hypotheses are formulated through existing theories. The extent of reported sustainability is operationalized through a content analysis on secondary data consisting of annual reports and sustainability reports collected from 30 municipally and 30 privately owned housing companies. The collected data is then analysed with OLS- regression analysis. Conclusion: The results of the study show a correlation between the variable ownership and the extent of reported sustainability in the form of a significant positive correlation between municipally owned housing companies and the extent of reported sustainability. Out of the measures; size, profitability, risk and equality which were tested in the study, only size showed a significant correlation with the extent of reported sustainability. The study thereby concludes that ownership is an important variable to take into consideration when studying sustainability reports.

Det finns idag ett underhållsbehov i en stor andel av de flerbostadshus som kvartstår från det Svenska miljonprogrammet. Många allmännyttiga kommunala bostadsbolag har påbörjat stora och kostsamma investeringar inom delar av deras miljonprogramsbestånd. Omfattningen på investeringarna varierar mellan bolagen och det råder oklarhet kring vad som kan anses leda till långsiktig lönsamhet. En stor andel av dessa områden innehar en social utsatthet och marginalisering hos delar av befolkningen. Investeringarna bedöms därför också kunna påverka samhällsutvecklingen i en positiv riktning inom dessa områden. Detta examensarbete har som syfte att genom en fallstudie över det allmännyttiga kommunala bostadsbolaget Svenska Bostäder AB:s pågående upprustningsprogram inom miljonprogramsområdena kring Järvafältet i Stockholm utvärdera om dessa investeringar kan anses vara lönsamma. På grund av den sedan 2011 nya lagstiftningen gällande allmännyttiga kommunala bostadsbolag råder det viss oklarhet kring i vilken omfattning samhällsekonomiska investeringar kan motiveras inom ramen för ett allmännyttigt bolag. Analysen särskiljer därför lönsamhet på fastighets- och samhällsnivå. Maximalt utrymme för fastighetsekonomiskt lönsam investering bedöms utgöras av skillnaden i fastighetsvärde före och efter att investering har genomförts. Effekter på samhället av ökad sysselsättning och minskad kriminalitet beräknas i en investeringskalkyl och nuvärdet adderas till den fastighetsekonomiska lönsamheten med jämförelse på lägenhetsnivå. Resultatet visar på att investeringarna inte är lönsamma för samhället enligt den metod som används, däremot bedöms en längre kalkylperiod samt inkluderade av ytterligare variabler kunna medföra lönsamhet på samhällsnivå. Vidare konstateras att Svenska Bostäder erhåller sämre lönsamhet än privata bolag för liknande standardhöjningar i bostaden, vilket kan ha en effekt på den långsiktiga värdeutvecklingen i beståndet. Trots att analysen ej påvisar lönsamhet i dessa investeringar dras ändå slutsatsen att det finns potential för en förbättring av metoden för hur renoveringar genomförs. Det bedöms samtidigt som möjligt att sänka kostnaderna för drift och administration ytterligare. Det finns även stor potential för allmännyttiga bolag att genom sin storlek som beställare och genom samordning med andra fastighetsägare bidra till en positiv social utveckling av dessa områden och i förlängningen en stor ekonomisk vinst för samhället. / A large share of the existing multi-family housing units built during the Swedish million homes programme includes a major amount of neglected maintenance. Several municipal housing companies have initiated large and costly investments within their stock of million program units. The extent of which kind of measures that is undertaken by each company varies and it is uncertain if the measures are profitable in the long term. A large share of residents within these areas undergoes marginalization as a result of heavily developed segregation. Investments are therefore estimated to not only affect real estate companies but also provide an opportunity to change the development of the society within these areas. This paper aims to evaluate profitability of these investments through a case study of the municipal housing company Svenska Bostäder AB and its renovation program of socially exposed housing areas within the northern parts of Stockholm. Since 2011 it is however unclear if social investments within the area can be justified by municipal housing companies due to a legislative change. The analysis differentiates profitability on single property level from profitability on municipal level. The method, which is used on single property level, is based on valuation of the real estate asset before and after renovation. Maximum level of investment on single property level which could be seen as profitable comprises of the difference in value of the asset before and after renovation. Effects on the society from increased employment, reduced criminality is estimated through a cash flow analysis and the present values of reduced costs are added to the existing analysis on property level. The result shows that the investments are not profitable for the society according to the method that has been used. However, an extension of the cash flow period and addition of extra variables could lead to profitability. Further, it is stated that Svenska Bostäder AB obtains lower net operating income compared to private real estate companies for similar quality improvements within their renovations; this could affect the value of the real estate asset in a longer run. Despite the fact that the analysis do not show any proof of profitability from these investments, the conclusion that there is room for potential improvements in how these renovations are executed could still be drawn. It should also be possible to lower the costs of operation and administration further. The municipal housing companies also have a great potential to contribute to further progress of social wealth fare within these areas through their size as clients and through coordination with other real estate companies.

Syftet med denna studie är att identifiera vilka drivkrafter som motiverar till hållbarhetsredovisning för svenska kommunala bostadsbolag samt att förklara hur den allmännyttiga roll de besitter påverkar deras synsätt på hållbarhetsredovisning. Genom att identifiera motiven som påverkar hållbarhetsredovisningen hos kommunala bostadsbolag syftar studien till att skapa förståelse för vad som kan uppmuntra företag till ökad frivillig hållbarhetsredovisning. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk grundat i intressentteorin, legitimitetsteorin och MAST (från engelskans Media Agenda Setting Theory).  För att uppfylla studiens syfte samlas data in genom enkäter till kommunala bostadsbolag. Studien kombinerar en kvantitativ och en kvalitativ metod, där enkätens slutna frågor analyseras med hjälp av en logistisk regression samt en korrelationsanalys och kompletteras med en tematisk analys av enkätens öppna frågor. Flermetodsvalet gör att studien förhåller sig mellan motpolerna för de ontologiska och epistemologiska antagandena. Studien är av en analytisk form och tillämpar en abduktiv forskningsansats.  Den kvantitativa delen av studien finner med hjälp av den logistiska regressionen inga signifikanta variabler, men finner utifrån en korrelationsanalys signifikant korrelation mellan kommunala bostadsbolags hållbarhetsredovisning och påtryckningar från olika intressentgrupper. Ur den kvalitativa delen framkom fyra teman: legitimering, interna drivkrafter, kommunalt ansvar och förbättringsmöjligheter.  Studien drar slutsatsen att det finns externa drivkrafter till svenska kommunala bostadsbolags hållbarhetsredovisning, i form av att bemöta externa påtryckningar och skapa legitimitet för bolaget gentemot omgivningen. Det framkommer även interna drivkrafter så som att individer i bolaget själva värderar hållbarhetsarbetet och redovisningen av det, samt att hållbarhetsredovisning kan förbättra styrningen i bolagen. Gällande kommunala bostadsbolags ansvar dras slutsatsen att de upplever att de har ett ansvar när det kommer till hållbarhetsredovisning, i form av ökad transparens och att leva upp till långsiktiga visioner. Samtidigt har de ett ansvar för boendeförsörjning och att inte hållbarhetsredovisningen ska medföra ökade kostnader som drabbar hyresgästerna. Slutligen konstateras att det finns ett behov av förbättringar inom hållbarhetsredovisningen, däribland mer stöd och tydligare snarare än strängare krav, eftersom redovisningen i nuläget uppfattas som för resurskrävande. / The purpose with this study is to identify what incentives motives municipal housing companies to conduct sustainability reporting and to explain how their public role affects their view on sustainability reporting. Through identifying the incentives for sustainability reporting the study aims to create an understanding of what could encourage companies to voluntarily conduct sustainability reports. The study uses a theoretical framework consisting of Stakeholder Theory, Legitimacy Theory and Media Agenda Setting Theory.  To fulfil the aim of the study data is collected through surveys to municipal housing companies. The study combines a quantitative and qualitative method, where the closed questions of the survey is analyzed through a logistic regression and a correlation analysis while it is complemented by a thematical analysis of the open survey questions. The mixed research methods lead to the study taking a middle position when it comes to ontological and epistemological assumptions. The study is conducted as an analytical study and applies an abductive research approach. The quantitative part of the study finds no significant variables in the logistic regression but finds significant correlation between sustainability reporting of municipal housing companies and pressure from different stakeholder groups when using a correlation analysis. From the qualitative part, four themes emerged: legitimation, internal incentives, municipal responsibility, and opportunities for improvement.  The study concludes that there are external incentives for the sustainability reporting of Swedish municipal housing companies, such as responding to external pressure and creating legitimacy for the company towards its surroundings. Internal incentives also emerge, such as that individuals in the company themselves value sustainability and sustainability reporting, and that sustainability reporting can improve corporate governance. Regarding municipal housing companies' responsibility, it is concluded that they feel that they have a responsibility regarding sustainability reporting, like increased transparency and living up to long-term visions. At the same time, they have a responsibility for the supply of housing, and they recognize that sustainability reporting might entail increased costs that could directly affect the tenants. Finally, it is noted that there is a need for improvements in regard to sustainability reporting, including more support and clearer rather than stricter requirements, considering that the reporting is currently perceived as too resource-intensive.