Realistic interactions with sound objects in video games are a contributing factor to the overall immersion. Car engine sound design is an area where the auditory feedback from driving would have an impact on that immersion. For this study, three methods for designing car engine sounds are evaluated. A traditional method in the game sound industry is to use several sampled audio recordings for the reproduction of engine sounds, which is in this study represented as a sample-based model. The sample-based model is evaluated together with a model using granular synthesis in an in-game scenario. A less common method is to use physical modeling, which is in this study evaluated together with the other two models in a listening test. Results show the granular synthesis model to be the most realistic, and the physical model to be the least preferred.

Animation har blivit ett väldigt populärt informationsmedium i sociala medier eftersom rörliga medium fångar ögats uppmärksamhet. Det finns även tidigare forskning som visar att animation underlättar den kognitiva belastningen i jämförelse med bilder i ett narrativ. Detta arbete är ett samarbete med den statliga organisationen Livsmedelverket gällande hantering av rå kyckling. Examensarbetets mål är att informera den svenska befolkningen om vad man bör tänka på vid hantering av rå kyckling eller kycklingfärs. I mitt arbete har jag undersökt hur man kan använda sig av animation för att öka kunskapen och intresset om en hygienprocess. Då målgruppen är bred har jag arbetat med utformningen av bild och text och hur man kan anpassa den. Med hjälp av tidigare forskning och teorier om rörlig media, minnet och uppmärksamhet tog jag fram ett material som kan användas för att informera om mitt valda ämne. Analyser av tidigare material har även gjorts för att se hur andra aktörer har valt att informera om ämnet.

Modifiering av datorspel (modding) är ett sätt att sätta sin egen prägel på ett spel genom att skapa olika tillägg eller göra andra förändringar i spelet. Att modifiera datorspel kan ses som en form av deltagarkultur. Det finns en deltagarkultur inom The Sims 4 då det finns community som delar med sig av sitt eget skapade innehåll, till exempel i form av moddar. Den här studien syftar till att undersöka hur användning av moddar påverkar spelupplevelsen av datorspelet The Sims 4. Studien syftar även till att ge en bild av vilken betydelse deltagarkulturen som finns kring spelet The Sims 4 har för spelets fortsatta popularitet bland dess spelare. Metoden som användes var kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer med 7 stycken deltagare som alla spelat The Sims 4 med moddar. Resultatet från studien visar att genom användning av moddar i The Sims 4 kan spelare berika spelupplevelsen genom att få mer och nytt innehåll i spelet. Deltagarna i studien använde sig främst av custom content, en typ av kosmetisk modd med estetiska ändringar till The Sims 4. Genom användningen av custom content anpassat efter sina egna intressen samt sin egen stil upplevde de spelet mer personligt. För fyra av deltagarna var användningen av moddar inte en avgörande faktor för ett fortsatt intresse för spelet, utan det var själva spelet i sig som de var mest intresserade av. Intresset för andra delar av deltagarkulturen såsom att titta på olika videos om spelet var lågt. / Modification of computer games (modding) is a way of adding your own touch to the game by creating add-ons or making other changes to the game. The act of modifying games can be seen as a form of participation culture. There is participation culture within The Sims 4 since the game has a community with users that create and share their own content for the game, for example, in the form of mods. The purpose of this study is to investigate how the use of mods in The Sims 4 affects the gameplay experience. Furthermore the study examines which importance the participation culture within The Sims 4 has for a continued interest in the game among regular players. A qualitative method was used in the form of semi structured interviews with 7 participants that all had played The Sims 4 with mods before. The result from this study shows that adding more content, by using mods in The Sims 4, enriches the users’ experience of the game. The participants of the study primarily used custom content, a type of cosmetic mod that changes the aesthetics of The Sims 4. They felt that this allowed them to make the game their own by customizing it to their own interests and style. Four of the participants expressed that modding the game was not a crucial part of the continued interest for the game. The interest for other parts of participation culture, like watching videos about the game, was low.

Denna studie undersöker huruvida avsiktligt implementerad friktion inom interaktionsdesign kan minska antal användarfel vid insatsprocessen för blockkedjor med Proof-of-Stake teknik. Friktion som avsiktligt implementerats har tidigare visats kunna leda till färre användarfel. Det spekuleras i att blockkedjor kan komma att användas i större utsträckning i framtiden. Eftersom fel i insatsprocessen för en blockkedja med Proof-of-Stake teknik kan leda till att pengar går förlorade valdes det området för att undersökas närmare om friktion kan leda till färre användarfel. Studien avgränsas till en typ av avsiktlig friktion som kallas design for pauses som syftar till att få användaren att tillfälligt stanna upp med sin interaktion. I studien skapades två versioner av en prototyp på en insats- process till blockkedjan Ethereum som testades på två olika testgrupper. Ena versionen av prototypen innehöll avsiktligt implementerad friktion och i den andra versionen adderades ingen friktion avsiktligt. Deltagarna i testet ombads utföra insats- processen i prototypen där deras interaktioner granskades och statistik fördes på antal användarfel. Användarfelen delades upp i två kategorier: slarvfel och misstag. Resultaten från testerna visar på att avsiktlig friktion av typen design for pauses minskar antal användarfel av typen misstag. Ytterligare forskning krävs för att besvara om design for paus att minska antal användarfel av typen slarvfel. / This study evaluates whether intentionally implemented friction within interaction design can reduce the amount of user errors in the staking process within blockhains with Proof-of-Stake technology. Intentionally implemented friction has previously been proved to reduce user errors. It is speculated that blockchains may be used to a greater extent in the future. Since user errors in the staking process of a blockchain with Proof-of-Stake technology can result in money being lost, that field was selected to investigate if friction can result in fewer user errors. This study is limited to a type of deliberate friction called design for pauses which aims to temporarily pause the users interaction. In the study, two versions of a prototype were created to simulate the staking process for the Ethereum blockchain and were tested on two different test groups. One version of the prototype had intentionally added friction while in the other version no friction was added intentionally. Participants in the test were asked to perform the staking process in the prototype. Their interactions were analyzed and statistics were kept on the number of user errors. The user errors were divided into two categories: slips and mistakes. The results of the tests shows that deliberate friction of type design for pauses leads to reduced number of user errors of type mistakes. Further research is needed in order to answer whether desi e number of user errors of type slips.

In a few seconds, after visiting a website for the first time, the users will get an overview of the website. Then, through subjective judgments, for example, on the website’s layout, usability, and color selection, the users will decide whether the website is trustworthy enough to remain on it. Therefore, it is crucial for websites and especially E-commerce websites, to create an excellent first impression in order for the customers to make a purchase. Recently, a new UX trend called Dark Mode has emerged in different web browsers and operating systems. When Dark Mode is implemented on a website, it uses a dark color palette for all screens, views, menus, and controls and uses more vibrancy to make foreground content stand out against darker backgrounds. This study aims to answer whether the customer’s initial trust will increase or decrease when Dark Mode is applied to an E-commerce website. This is achieved by using a model introduced by McKnight et al., that describes how initial trust is formed by categorizing initial trust into disposition of trust, institution-based trust, trusting belief, and trusting intention. The results of this study showed that the majority of the participants rated the graphic design of the light- themed version of the websites higher than the dark-themed version. This resulted in the participants having a lower trusting belief and trusting intention towards most of the dark-themed websites. No significant difference existed between participants that used Dark Mode daily and those who did not. The reason why the dark-themed version got a lower score on the graphic design could be because Dark Mode was implemented by software in this study. This direct implementation risks that the existing images and other design elements not being compatible with the dark-themed version of the websites. As a result, this study suggests that developers should implement Dark Mode from the beginning of the website’s development or redesign other elements on the website,‌‌‌‌‌‌ rather than using a plugin. / Inom några sekunder, efter att en användare går in på en webbsida för första gången, skapar den sig en uppfattning av sidan direkt. Sedan genom subjektiva bedömningar av till exempel webbsidans layout, användbarhet och färgvalet bestämmer användaren sig om sidan är pålitlig nog för att stanna kvar på den eller inte. Det är därför viktigt för webbsidor, speciellt webbutiker, att skapa en design som ger ett bra första intryck då detta ökar chansen att användaren gör ett köp. Målet med denna studie är att undersöka om tillit mot webbsidor minskar eller ökar efter att Dark Mode implementeras. Studien använder sig av en modell, som introducerades i McKnight et al.s studie, som delar upp initial tillit (initial trust) i disposition av tillit (disposition of trust), institutionellt baserat tillit (institution-based trust), uppfattnings- baserat tillit (trusting belief), och avsikts-baserat tillit (trusting intention). Modellen användes för att bättre kunna mäta initial tillit mot webbsidorna. Resultatet i den här studien visade att majoriteten av deltagarna föredrog den grafiska designen för webbsidor med ett‌‌‌‌‌‌ ljust tema framför webbsidor med ett mörkt tema (Dark Mode). Detta resulterade i att deltagarna hade lägre initial tillit mot sidor där Dark Mode var implementerat. Ingen signifikant skillnad fanns mellan Dark Mode och Light Mode användare. Det diskuterades att anledning till att varför webbutikerna med Dark Mode uppfattades ha en sämre grafisk design, var att Dark Mode hade implementerats men hjälp av mjukvara. Denna direkta implementering riskerar att bilder och andra designelement inte är kompatibelt med mörka temat (Dark Mode). Av den anledning rekommenderas det att webbutvecklare borde implementera Dark Mode från början av webbsidans utveckling. Alternativt att man gör om designen manuellt istället för att implementera Dark Mode direkt på en webbsida med hjälp av mjukvara.

Recent advents in the machine learning community, driven by larger datasets and novel algorithmic approaches to deep reinforcement learning, reward the use of large datasets. In this thesis, we examine whether dataset size has a signicant impact on the recall quality in a very specic knowledge domain. We compare a large corpus extracted from Wikipedia to smaller ones from Stackoverow and evaluate their representational quality of niche computer science knowledge. We show that a smaller dataset with high-quality data points greatly outperform a larger one, even though the smaller is a subset of the latter. This implicates that corpus choice is highly relevant for NLP-applications aimed toward complex and specic knowledge representations.

Syfte: Långvarigt användande av datorskärmar kan leda till Computer Vision Syndrome (Digital Ögonansträngning) vilket relaterar till problem såsom ögonirritation, huvudvärk och suddigt seende. Studiens syfte är att undersöka om en högre nivå av kontrast på en datorskärm leder till ett ökat antal blinkningar, vilket kan motverka ögonirritation och ögontorrhet. Den här undersökningen studerar därmed följande frågeställning: “Kommer förändringen av ett gråskalefilters kontrast leda till ett ökat antal blinkningar per minut när användaren läser en längre text på en datorskärm?” Hypotes: Då ögat behöver omfokusera mellan blinkningarna är hypotesen att kontrasten definierar bokstävernas kanter tydligare vilket i teorin underlättar för ögonen att fokusera och därmed ökar blinkningsfrekvensen. Metod: En plugin för webbläsare, som ökar kontrasten på skärmen, har utvecklats i enlighet med teorier om vad som orsakar blinkningar. En användarstudie utfördes där deltagarna filmades när de fick läsa en längre text med pluginen aktiverad respektive inaktiverad. Undersökningen tog totalt 10 minuter per person och därefter beräknades den spontana blinkningsfrekvensen (SEBR) genom att räkna antalet blinkningar och dividera med tiden. Därefter analyserades resultatet med ett dubbelsvansat t-test utifrån pluginens effekt på SEBR. Dessutom analyserades skillnaden i SEBR mellan könen samt skillnaden i SEBR mellan att börja eller avsluta läsa texten med pluginen aktiverad. Resultat: Resultatet visade att pluginen inte hade någon effekt (p = 0,36). Det var heller ingen skillnad mellan könen (p = 0,99 med pluginen aktiverad samt p = 0,91 med pluginen avaktiverad) och det var heller ingen skillnad mellan att börja eller avsluta med pluginen aktiverad (p = 0,57). Slutsats: Inom studiens ramar kunde det inte bevisas att kontrasten påverkade blinkningsfrekvensen. Fler deltagare hade krävts för ett avgörande resultat då standardavvikelsen för de genomsnittliga antalet blinkningarna var höga. / Purpose: Prolonged use of computer screens can lead to Computer Vision Syndrome (CVS)-related problems such as irritated eyes, headaches and blurred vision. The aim of this study is to investigate whether a higher level of contrast on a computer screen leads to an increased number of blinks, which is something that can counteract irritated and dry eyes. This study thus examines the following question: "Will the change in the contrast of a grayscale filter lead to an increased number of flashes per minute when the user reads a longer text on a computer screen?" Hypothesis: When the eye needs to refocus between the blinks, the hypothesis is that the contrast more clearly defines the edges of the letters which in theory makes it easier for the eyes to focus and thereby increase the frequency of blinks. Method: A browser plugin, which increases the contrast of the screen, has been developed according to theories of what causes blinking. A user study was performed where the participants were filmed when they were allowed to read a longer text with the plugin enabled or disabled. The survey took a total of 10 minutes per person and then the spontaneous eye blinking rate (SEBR) was calculated by counting the number of blinks and dividing by time. The result was then analyzed with a double-tailed paired t-test based on the effect of the plugin on the SEBR. In addition, the difference in SEBR between the sexes and the difference in SEBR was analyzed between starting or ending with the plugin activated. Result: The result showed that the plugin had no effect (p = 0.36). There was also no difference between the genders (p = 0.99 with the plugin enabled and p = 0.91 with the plugin disabled) and there was also no difference between starting or ending with the plugin activated (p = 0.57). Conclusion: Within the framework of the study, it could not be proven that the contrast affected the blinking frequency. More participants had been required for a decisive result since the standard deviation for the average blinks was high.

Detta projekt genomfördes med syftet att undersöka hur den moderna teknologin i musikbranschen påverkar musikskaparnas musikaliska kunskapsnivå och därigenom deras musikskapande. I fokus låg musikteori kopplat till takt och rytm, något som är väsentligt för i princip alla olika musikstilar. För att undersöka området gjordes en enkätundersökning samt en intervju. Enkätens syfte var att ge en bredare bild av problem som musikskapare ofta stöter på och till viss del vad dessa kan bero på. Intervjun gjordes med en van musikskapare som har goda musikteoretiska kunskaper och handlade om hur denne upplever att de kunskaperna påverkar hans kreativa arbete. Även personens upplevelser av rytm-programmering diskuterades. Ämnet i fråga visade sig bygga på individuella behov och lösningar i och med att problemen är av samma karaktär. Ju fler hjälpmedel som finns och ju fler vägar som kan vandras, desto starkare kan branschen växa sig.

I den här uppsatsen undersöks hur ljud och musik kan användas som verktyg för avslappning, utifrån frågeställningen: Hur skapas ett musikstycke som gör lyssnaren avslappnad? Litteraturstudier som behandlar den mänskliga faktorn i hur musik påverkar oss, såsom musikhantering i hjärnan, neurologi, hjärnans utveckling i de tidiga stadierna och psykologi låg till grund vid komponerandet av ett musikstycke som sedan testades i en enkät. Resultaten visade på att en majoritet tyckte att musikstycket var behagligt och avslappnande, men samtidigt fanns en stark kontrast där en stor del av försökspersonerna upplevde det som helt tvärtemot- stressande och obehaglig. Några tyckte att stycket var sorgligt, och två tyckte att det var komiskt. Nio personer svarade att de skulle lyssna på stycket för att koncentrera sig, en tyckte att musiken skapade ett koncentrerat tillstånd

I dagens medieutbildningar får studenter ofta lära sig att ljussätta utifrån den utrustning som hela tiden finns att tillgå på skolan, vilket ofta leder till att den utrustning som finns att tillgå går före den känsla som skall förmedlas. Verkligheten är ofta att nyutexaminerade studenter inte har en stor budget att göra stora investeringar på lampor med. Går det då att byta ut dessa dyra proffslampor mot billiga och enkla bygglampor istället? Vad skulle i det fallet de största skillnaderna ligga i? Dessa frågor besvarades genom att jämföra ljussättningar gjorda med proffsutrustning och samma ljussättningar fast gjorda med bygglampor. En yrkesverksam ljussättare har också intervjuats i syfte att få fram relevanta åsikter om hur budgetljussättning bör hanteras. I undersökningen av budgetljussättningen framkom snart att dessa lampor hade en väldigt varm och rödaktig färgtemperatur jämfört med den proffsutrustning som använts. Detta är något som kan ses som både problematiskt och som något som går att ha användning för i en inspelningssituation. Det största problemet med bygglamporna var att de spred ljus på ett sätt som är svårt att kontrollera jämförelsevis med proffslampor där det finns möjlighet att avskärma ljuset med barndoors och genom att spotta ljuset. Då dessa problem har lyfts fram och ställts mot den litteratur som finns i ämnet så ges de verktyg som kan behövas för att kunna använda sig av en blandning av proffsutrustning och lågbudget lampor i sin vardagliga yrkesmiljö.