With the evolving opportunities smartphones provide their users, mobile field professions can gain much from having a field-office application that support work while in the field. However, both the environment and context in which field workers operate risk to impair the workers’ ability to interact with a device, and so called situational impairments may be induced. This thesis aims to identify the situational factors that risk impairing the interaction between the chosen field working group of graffiti removal technicians and a future smartphone application. To get an encompassing understanding of the profession of graffiti removal, a participant observation was performed, with two sanitation firms and four technicians involved in the study. After performed participant observation, a hypothetical future field-office application with the purpose to be used to handle sanitation orders was determined and situational impairments could be identified. The study shows that the situational impairments are (1) the gloves the technicians use while working, (2) the fact that devices used in the field often are worn out as a consequence of the activities and conditions in which they are operated, (3) rain, and (4) bright sunlight. To mitigate the aggravations these four factors cause, smartphones used in the field should be rugged and have screens that are operable when wet. The field-office application’s interface should be designed with consideration on how to facilitate readability in bright sunlight and with a user flow that does not require too many steps from starting to ending a sanitation order. / Med de ökade möjligheter som smartphones erbjuder, kan mobila fältyrken dra stor nytta av att i organisationen ha en smartphoneapplikation som arbetsverktyg när man arbetar ute i fält. Dock riskerar de miljöer och kontexter som fältarbetare jobbar i att påverka deras möjlighet att interagera med smartphones, där så kallade situationsberoende faktorer kan påverka interaktionen negativt. Det här examensarbetet har som syfte att identifera de situationsberoende faktorer som riskerar att försvåra interaktionen mellan den valda fältarbetande gruppen klottersaneringstekniker och en framtida smartphoneapplikation. För att få en omfattande förståelse för yrket genomfördes en observationsstudie, med två saneringsfirmor och fyra saneringstekniker involverade i studien. Efter observationsstudien kunde en hypotetisk framtida applikation för hantering av saneringsärenden bestämmas, varpå situationsberoende faktorer kunde identifieras. Studien visar att de faktorer som riskerar att påverka interaktionen mellan tekniker och en smartphoneapplikation är (1) de arbetshandskar teknikerna använder när de sanerar, (2) faktumet att de tekniska hjälpmedel som används i fält ofta är slitna, (3) regn och (4) starkt solljus. För att minska interaktionsvårigheterna som framkallas av de fyra faktorerna bör de smartphones som används i fält vara slitstarka och ha skärmar vars touchfunktion inte försämras när de är blöta. En applikation med syfte att fungera som arbetsverktyg för saneringstekniker bör vara designad med hänsyn till hur man kan underlätta läsbarhet i starkt solljus och erbjuda ett användarflöde som inte kräver för många steg från det att man startar, till att man avslutar, ett saneringsärende.

The importance of the role audio plays in multimodal information media is often underestimated or even overlooked. This applies to a wide range of media in everyday use- from videoconferencing systems to multi modal human-computer interfaces and to some extent even computer games. When improving audiovisual (AV) systems, the focus is generally on video. A question seldom asked, most likely because it is of a difficult nature, is how we actually perceive audiovisual media. In this study the importance of audio was examined by exposing subjects to au- diovisual video clips that varied only in audio quality. In some videos background noise from a subway train was added and was to be regarded as an external signal. The subjects were asked to rate their perception of the audio, video, audiovisual quality as well as the listening effort by rating the comprehensibility of the content. They were also required to pay attention to the content in each video and to answer questions about it. Results show a perceived difference in video quality following the perception of audio quality, although the video quality was never altered. Results also show that a light reverb infused in the au- dio signal was considered to have a positive impact on comprehensibility while still being perceived as decreasing the audio quality. The thesis has been written in collaboration with telecomunication company Ericsson and all tests and material have been recorded at Ericsson laboratories in Kista, Stockholm. / Vikten av audio inom multimodal informationsmedia är ofta underskattad. Detta gäller media som videokonferenssystem, interaktiva datainterface och i någon mån även dataspel. När förbättringar inom audiovisuella system görs, satsas det ofta mer på den visuella delen, t.ex. genom en större videoskärm eller effektivare video codec. En fråga som sällan ställs, säkerligen för att den är svår, är hur vi egentligen uppfattar media. Denna studie ämnar att påvisa vikten av audio genom ett subjektivt test där test- personerna betygsatte sin kvalitetsuppfattning av audio, video, audiovisuella (AV), hur lätt eller svårt dom fann det att uppfatta innehållet i en serie korta videoklipp, där en- dast audiokvalitén ändrats. Även bakgrundsljud från tunnelbana fanns med i ljudsig- nalen för vissa video- klipp och var ämnat att vara betraktat som extern audiosignal (miljö). Testpersonerna ombads betygsätta sin uppfattning av audiokvalité, videokvalité, total audiovisuell kvalité och hur lätt eller svårt det var att uppfatta innehållet i videon. Utöver det blev de ombedda att svara på några frågor angående innehållet i videon. Resultaten visar att den uppfattade videokvalitén följer uppfattningen om audiokvalité även om videokvalitén förblev oförändrad genom hela testet. Videoklipp som innehöll ljud med tillagd efterklang blev betygssatta som sämre i audiokvalité även om uppfattningen blev betygssatt som bättre. Detta examensarbete har utförts i samarbete med telekommunikationsföretaget Ericsson. Själva studien och det tillhörande råmaterialet har blivit inspelat och tagit plats på Ericsson labora- tories i Kista, Stockholm.

With many different elective courses to choose between, a lot of students  experience anxiety over deciding which courses to study next semester. The  choice of a specific course can have a big impact on the students future studies  and/or employment. Therefore the anxiety is justified. At the same time the  number of students applying for a course often vary from year to year. This  creates issues for the responsible teachers because of the ever-changing  resource requirements. There are several different theories on decision making, addressing the  different time related states as well as the different habitual styles. With  help of theories on these styles and time states, which were investigated with  two surveys and a focus group, and statistical data mining from a database  consisting of former course decision data we have studied how the students  reason when it comes to selecting courses and which aspects that influence their  choice. This gave us a better insight and understanding of the students’ situation and what the varying of applicants to different courses may depend  on. The results of this study show that the students at media technology often  have issues choosing between the elective courses. Many students experience that  the available information on the corresponding course homepages is brief and  therefore they call for a clarification of the course information. Because of  this, the majority of the students in the lower grades often rely on the advice  that the students in the higher grades provide. The database analysis shows that  the grades in the mathematics courses have an effect on which track (and its  corresponding elective courses) a student will choose. / Med många kursvalsmöjligheter är det lätt att som KTH-student uppleva  beslutsångest inför kursvalen. Eftersom ett kursval kan ha stor effekt på hur  studenters framtida studier och/eller yrkesliv kommer att se ut så är  beslutsångesten många gånger befogad. Samtidigt som studenter har svårigheter  med att fatta sina kursvalsbeslut, så varierar antalet sökande till de valbara  kurserna från år till år. Detta medför svårigheter för de kursansvariga eftersom  resurskraven ständigt ändras. Det finns flera teorier kring beslutfattandet, dels kring dess olika  tidsrelaterade stadier såväl som dess olika vanemässiga stilar. Med hjälp av  teorier kring habituella beslutsstilar i olika tidsperioder, som undersöktes med  två enkätundersökningar och en fokusgrupp, och statistikutvinning ur en databas  innehållandes kursvalsdata har vi i denna rapport studerat hur studenterna  resonerar kring kursvalen och vad som påverkar deras beslutsfattande. Detta för  att ge en bättre inblick och förståelse för studenternas situation samt för att  undersöka vad varierande antal sökande till vissa kurser och inriktningar kan  bero på. Resultaten från undersökningen visar att studenterna på medieteknik ofta  upplever svårigheter med att välja sina valbara kurser. Många studenter upplever  att den informationen som finns på kurshemsidorna är knapphändig och efterlyser  därför ett övergripande förtydligande av kursinformationen. Därför förlitar sig  majoriteten av studenterna i de lägre årskurserna på de äldre studenternas  kursvalsråd. Databasanalysen visar bland annat att matematikbetygen har en  påverkan på vilken inriktning (och dess tillhörande valbara kurser) som  studenterna väljer.

Konvergens och nya kombinationer är vanliga hörnstenar i dagens digitala mediainnovationer. Att använda sin smartphone eller tablet medan man ser på TV är ingenting nytt, men när man integrerar användningen av enheterna med varandra så har vi en ny kombination. Denna rapport undersöker förutsättningarna att integrera en tablet eller smartphone med vårt TV-tittande. Det är idag vanligt att smartphones och tablets finns tillgängliga medan man ser på TV, men det är inte alltid den används till något som är relaterat till själva TVprogrammet. Under 2011 lanserade TV4 en second screen applikation till sitt TV-program Idol, vilket var deras första applikation som under live-sändning skickade ut synkroniserade händelser i applikationen (så kallat live-push). För att samla information om detta relativt nya område, har experter inom området och en grupp svenska early adopters intervjuats. Expertintervjuerna har behandlat den allmänna synen på second screen applikationer dess betalmodeller och trendspaning. Medan användarintervjuerna (early adopters) har fokuserat på deras nuvarande vanor. Det har även genomförts en fallstudie med TV4s Idol-app. Resultatet av denna rapport visar på att det inte finns något exakt svar för hur en second screen applikation ska utformas. Det handlar mer om att ha ett syfte med sin applikation och veta vilken målgrupp man vänder sig till. Rapporten visar även att det inte är infrastruktur eller hårdvara som sätter gränserna för vidare utveckling, utan att det är andra sociala faktorer. För att nå ut till den större delen av befolkningen (early majority och framåt) behöver man visa på att produkten/tjänsten fyller ett klart syfte eller behov och det krävs även att den är enkel att använda. / Convergence and new combinations are common cornerstones in today’s digital media innovations. To use a smartphone or tablet while watching TV is nothing new but when you integrate the units with each other, you have a new combination. This report investigates the qualifications to integrate a second screen product with our way of watching TV. It is common today to use a smartphone or tablet while watching TV, but it is not as common to use it for something related to the TV-program. During 2011 TV4 launched their first second screen application to the TV-show Idol which is their first application that uses live-push, which means that synchronized events are sent to the application during the live show. To gather information about this relatively new area, interviews have been made with business experts and a group of early adopters in Sweden. The expert interviews cover the experts’ general view on second screen applications, payment models and trends. Meanwhile the user interviews (early adopters) are more focused on their existing habits. An end user test has also been conducted with TV4s’ Idol-application. The outcome of this report is that there is no exact way of producing a second screen application. It all comes down to the purpose of the application and what target group it is aimed for. It is not infrastructure or hardware that limits further development; it is other social factors. To reach out to the largest part of the population, early majority and forward, you need to prove to them that the service/product really fulfills a purpose or need and the service/product has to be easy to use.

Idag publiceras en stor mängd videogram med hjälp av onlinevideotjänster. Med videogram menas här audiovisuella verk frånkopplat lagringsmedium. Internetpublicerade videogram är en del av ett digitalt kulturarv som behöver bevaras. Det är Kungliga Biblioteket, Sveriges nationalbibliotek, som enligt lag har ansvaret att bevara det svenska kulturarvet. Idag finns ingen strategi hos Kungliga Biblioteket för att bevara nämnda videogram. Det finns alltså en risk att en del av kulturarvet går förlorat. Därför har föreliggande undersökning, i samarbete med Kungliga Biblioteket, försökt hitta lämpliga metoder för hur nämnda videogram ska samlas in samt hur metadata kan sparas och dessutom användas vid insamlingsprocessen. För det ändamålet gjordes fyra intervjuer med personal från Kungliga Biblioteket och en fallstudie av Youtube. Youtube valdes då det är den största onlinevideotjänsten. Resultaten från intervjuerna visade att det fanns fyra huvudsakliga alternativ till insamlingsmetoder: pliktleverans, harvesting, förvärv och aktiv insamling. Intervjuerna visade även på svårigheter och möjligheter hos respektive metod. Fallstudien visade att det finns material på Youtube som kan vara en del av det svenska kulturarvet och att det gick att spara tillsammans med metadata av hög kvalitet. De olika insamlingsmetodernas för- och nackdelar undersöktes, bland annat med hjälp av SWOT-analys. Det konstaterades att det bästa alternativet var att använda harvest-metoden men med snävare kriterier än de som använts i Kungliga Bibliotekets Kulturarw 3-projekt. På så sätt kan videogram sparas tillsammans med relevant metadata samtidigt som en del av samma metadata kan användas som sökkriterier. / Today, large amounts of videograms are published with the use of online video services. The term videogram is used here to denote the audiovisual work itself, regardless of storage media. Videograms published on the internet are a part of a digital cultural heritage, which needs to be preserved. The National Library of Sweden is, according to law, responsible for the preservation of Swedish cultural heritage. Presently there is no strategy at the National Library to preserve these videograms and therefore there is a risk that part of the cultural heritage may be lost. It is the purpose of this study to, in collaboration with the National Library of Sweden, find a suitable method to preserve these videograms and also investigate how metadata can be saved and used in this process. For this purpose four interviews with personnel from the National Library and a case study of Youtube were done. Youtube was chosen as it is the biggest online video service. The results of the interviews showed that there are four main methods of collection: legal deposit, harvesting, acquisition and active collection. The interviews also showed the difficulties and possibilities of each method. The case study showed that Youtube contains material that may be a part of the Swedish cultural heritage and that this material could be saved along with metadata of high quality. The advantages and disadvantages of the different methods of collection were investigated with SWOT analysis inter alia. It was found that the best alternative was to use the harvesting method but with more narrow criteria than those used in the Kulturarw 3 project. In this way, videograms may be saved together with relevant metadata, which also may be used as search criteria.

Den svenska sjukvården står idag för ett antal utmaningar om den skall fortsatt kunna erbjuda god service som vårdgivare och vara attraktiv som arbetsgivare. Bland annat diskuteras frågor som förvärrad platsbrist, läkarbrist samt avstånd till specialistsjukvård. På Karolinska Universitetssjukhuset i Solna ligger Radiumhemmet och där behandlas bland annat lungcancerpatienter. Där diskuteras huruvida telemedicin kan vara en möjlig väg för att lösa ovanstående problem. Denna uppsats utreder på vilket sätt telemedicin kan användas på Radiumhemmet för lungcancerpatienter. För att kunna utreda en telemedicinsk lösnings möjligheter på Radiumhemmet genomfördes intervjuer och fokusgrupper med personalen. Externa experter från sjukvården och industri intervjuades och ett besök gjordes på barnsjukhuset Childrens Healthcare of Atlanta, USA, där man har kommit långt i användningen av telemedicin. Det finns delar av verksamheten på Radiumhemmet där telemedicin skulle kunna bidra till att skapa möjligheter till en tätare kontakt mellan patient och vårdpersonal. Detta i syfte att lugna oroliga patienter och hjälpa till med lättare symptombedömningar och på så sätt minska väntetiderna. Genom de undersökningar som utfördes upptäcktes dock även svagheter i en telemedicinsk lösning avsedd för lungcancerpatienter. Patientgruppen ofta är äldre med liten erfarenhet av datorer och sjukdomen är allvarlig. Det krävs personlig kontakt och fysiska undersökningar, men i vilken utsträckning är individuellt. Telemedicin kanske inte kan ses som en absolut lösning för de problem som råder i sjukvården idag när det kommer till lungcancerpatienter, men väl som ett komplement. Om lungcancerpatienter är den optimala målgruppen är ifrågasättbart men att telemedicin kan underlätta i den svenska sjukvården står klart. / Nowadays the health care system in Sweden is faced with several challenges like shortage of space, physicians and long distances to specialized health care. A possible solution for this being discussed at the lung cancer department of Karolinska University 2 Hospital is the use of telemedicine. If implemented it would be part of the followup treatment. The objective of our research is to find out if this technology can help improve the health care. In order to investigate the opportunity for a telemedicine solution, we collected qualitative data from multiple different sources. This included two doctors specialized in lung cancer, and a focus group with nurses from Radiumhemmet. We also conducted interviews with relevant individuals outside the hospital including Nirav Desai who is the Founder and CEO of Hands On Telehealth; furthermore, we visited the Children’s Healthcare of Atlanta based in Atlanta, Georgia where telemedicine is used on a daily basis. Thanks to the carried out research, we have discovered that telemedicine could be used in certain scenarios and contribute towards a more frequent contact between the patient and the medical professionals. Thus, this new technique could help nurses execute lighter symptoms assessment remotely and reduce waiting times. We also discovered some inconveniences in a telemedicine solution designed for lung cancer patients. We personally do not think they are the best target group for such a solution since the patients are mostly the elderly with little computer experience. Also the disease is severe and requires physical examinations where the telemedicine existing today would not improve the care giving. To all intents and purposes, telemedicine might not be the only and ultimate solution for the problems identified within healthcare for lung cancer patients at Radiumhemmet, but it can work well as a supplement. 3

Varje dag interagerar samhället med nya produkter och system som måste vara användbara och därför är användbarhet är ett viktigt begrepp i detta sammanhang. För att enklare integrera användbarhet i utvecklingsprocesserna för dessa produkter och system, används ISO-standarden för användarcentrerad design. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida Monitor ERP System AB bedrev användarcentrerad design i utvecklingsprocessen av deras mobila applikation - Monitor Mobile. Som hjälp i denna utredning används ISO-standarden för användbarhet och användarcentrerad design. För att besvara problemformuleringen, har jag genomfört en retrospektiv studie och intervjuer med beställare och utvecklare. För att sluta samman utredningen har jag också skickat ut en enkät till användarna. Resultatet visar att Monitor är villig att arbeta nära användarna, men de introducerar dem inte i processen. De använder rätt metod då de utvecklar prototyper, genomför utvärderingar och reflektioner med beställare av applikationen. Slutsatsen som dras i denna uppsats är att Monitor använder endast ett fåtal kriterier av ISO-standarden för att uppfylla användarcentrerad design. Den huvudsakliga motiveringen till detta är att de inte involverat sina användare i utvecklingsprocessen. / Every day, we all get in contact with computers and systems that have to be easy to use and easy to remember. The usability concept is important in this context. To integrate usability in the development process of this products and systems, we use the ISOstandard about user-centred design. The aim of the study is to analyse and investigate how Monitor ERP System AB manages user-centred design in the development process of the Mobile Application – Monitor Mobile. To answer the question, a retrospective study has been done of the process consisting of interviews with costumers and developers. To complement the research, I have done a survey with users. The result shows that Monitor is aware to working close to their users, but they didn’t introduce them in the process. They use correct methods with prototypes, evaluations and reflections with costumers, but the conclusion shows that Monitor use only few parts of the ISO-standard to meet the user-centred design. The main motivation is that they did not involve the users.

De senaste fyrtio åren har fört fram innovationer i hur vi gör musik och det sätt som vi arbetar med efterbehandligen av musik. Den digitala framväxten har möjliggjort för program och produkter att utvecklas i syfte att förbättra och förenkla arbetsflödet för efterbehandlingen. Denna studie fokuserar på användningen av surfplattor i arbetsflödet och om detta kan hjälpa en musiker i efterbehandlingen att föra fram sin estetiska vision. Vi har undersökt detta område genom att använda ett antal metoder. En semistrukturerad fokusgrupp med ett band utfördes i syfte att få åsikter från aktiva musiker och se hur de kände angående möjligheten att efterbehandla sin egen musik på en surfplatta och se om de trodde att det var ett bra sätt för att arbeta fram sin vision. En enkät skickades ut till allmänheten för att få en aning om vad den allmänna uppfattningen är när det gäller att använda en surfplatta för detta ändamål. Samma enkät skickades till bandet som var med i vår fokusgrupp för att återigen se vilka åsikter de hade om detta i förväg. Dessa metoder i kombination med vår litteraturstudie visar att surfplattan kan vara en stark utmanare i efterbehandlingssammanhang, både på amatörnivå och för lärandet av mer avancerad efterbehandling. De som tidigare har varit bekant med befintliga program för efterbehandling var ofta obekväma med tanken att använda surfplattor, detta på grund av deras erfarenhet och djupa kunskaper av att använda en stationär dator för detta ändamål. Bandet, och de i allmänheten som valde att svara på vår enkät har alla uttryckt att en surfplatta skulle vara en bra “bro” mellan att vilja lära sig om efterbehandling och faktiskt lära sig om efterbehandling, detta trots prestandamässiga begränsningar som surfplattor innehar idag / The last forty years has brought forth innovation in the way we make music and the way that we work with audio post production. The digital era is upon us and at a rapid pace we see programs and products developed to enhance and simplify the workflow of audio post production. The focus of this study is on the usage of tablet computers in this workflow and if they can help a musician in the audio post production stage to bring forth his or her aesthetic vision. We have tried to examine this area by utilizing a number of methods. A semi-structured focus group with members of a band was conducted in order to get the opinions of active musicians and see how they felt about audio post production on a tablet computer and to see if they thought that it was a feasible method for this purpose. A survey was sent out to the public to get an idea what the music makers opinion is when it comes to using a tablet computer for this means. The same survey was sent to the band that was to be in our focus group. These methods combined with our literary study show that the tablet computer can be a strong contender in audio post production, at an amateur level and most importantly for learning. The people who were familiar with existing programs for audio post production were often uneasy with the idea of using a tablet, this because of their deep rooted knowledge in using a desktop computer. The band and the people who chose to answer our survey have all expressed that a tablet computer would be a great sort of bridge between wanting to learn about audio post production and actually learning post production, this despite the limitations performance wise of the tablet computers of today.

Att sammanställa och analysera kvalitativ data är tids och resurskrävande. Vid många universitet är det praxis att efter en kursomgång samla in data på vad studenter tyckte om kursen i en enkät bestående av både kvantitativa och kvalitativa frågor. Kvantitativa svar är enkla att sammanfatta, medan de kvalitativa svaren behöver läsas igenom; ibland flera gånger och helst av samma person. Det är därför av intresse att kunna effektivisera analysen av dessa kvalitativa svar, särskilt i de fall då de kvalitativa svaren är väldigt många. Sådant är fallet med kursreflektioner i fritext på högskolor och universitet. I denna rapport ämnar vi därför att svara på frågan: Skulle de teman, åsikter och semantiska värden extraherade från automatisk semantisk textanalys av studenters reflektionstexter kunna användas till att underlätta innehållsanalysen av dessa texter? Explorer är ett program utvecklat av företaget Gavagai som utför en interaktiv semantisk analys på en datakälla. För att besvara ovan nämnda fråga har vi undersökt till vilken grad programmet Explorer kan göra korrekta semantiska klassificeringar när den får studenters kursreflektioner som indata. Programmet fastställer sin slutsats genom att extrahera vanligt förekommande teman ur textdatan och sedan analysera hur sentimenten är kring dessa teman. Vi använde Explorer på kursreflektionstexter som studenter vid Kungliga Tekniska Högskolan skrev i kursen DM1587 Programintegrerande kurs i medieteknik om kursen DT1130 Spektrala transformer. DM1587 är en metakurs där studenter reflekterar om kurser de har läst under föregående period. Från de 55 texter som analyserades av Explorer identifierades 9 relevanta teman och 467 semantiska uttryck. Av dessa semantiska uttryck fann vi att 135 av dessa var felklassificerade sett till semantiskt värde. Under arbetets gång uppenbarade det sig att oavsett den semantiska klassificeringens precision behöver det göras fler undersökningar som söker att ta reda på nyttan i en semantisk analys av denna typ av texter. Framtida undersökningar bör göras med intressenter till dessa kursanalyser i fokus för att vidare fastställa huruvida program som Explorer kan nyttjas för att effektivisera analysen av kvalitativa svar. / To compile and analyse qualitative data takes a lot of time and resources. A common practice at several universities is to, towards the end of each course, collect data of what the students thought about the course through a questionnaire consisting of both quantitative and qualitative questions. Quantitative answers are easy to compile, while the qualitative answers require to be read; sometimes more than once and preferably by the same person. Therefore, it would be of interest to improve the analysis of such qualitative answers, especially in the cases where there is a large number of qualitative answers. Such is the case with open answer course reflections at universities. Thus, in this report we intend to answer the following question: Would the themes, opinions and semantic values extracted from automatic semantic analysis of student course reflections be of use when analysing the content of these texts? Explorer is a program developed by the company Gavagai and performs automatic semantic analysis on a datasource. To answer the question above we have investigated to what degree the program Explorer can do correct semantic classifications with student course reflections as input. The program assesses its conclusion by extracting common topics in the text data and then analysing the sentimental values regarding those topics. We used Explorer on course reflection texts that students at the Royal Institute of Technology wrote in the course DM1587 Program Integrating Course in Media Technology about the course DT1130 Spectral Transformations. DM1587 is a meta course where students reflect on courses they have studied during the previous period. From the 55 texts analysed by Explorer where 9 relevant themes identified and 467 semantic expressions. Amongst the semantic expressions we found that 135 of them were of incorrect semantic classification. Throughout our study it became apparent that regardless of how precise the semantic classifications were, further research is necessary that seeks the need of semantic analysis of this type of texts. Future studies should be done focusing on the stakeholders of these course analyses to further assess if a program like Explorer could be of use to improve the analysis of qualitative answers.

The amount of notifications we receive from our digital devices is higher today than ever, often causing distress in users constantly having to move their devices into the center of attention, digesting the information received visually. By using earcons, a sonic abstraction of the underlying information, we can give the users an understanding of what information is received by allowing them to digest in auditorily. This can be seen as a potential part of a concept called calm technologies, allowing users to keep one thing in the center of attention, while simultaneously monitoring others in the periphery of attention. Using hashtags from Twitter as the underlying data, a sonic abstraction is made by mapping the vowels contained in a hashtag to a melody, and enhancing the formant frequencies of these vowels. This gives rise to the question if it is possible to sonify data based on Twitter hashtags with the use of formant synthesis to help users identify different tweets, exploring if earcons are prone to become a calm technology, allowing users to retake control of their attention. A methodology is described, with a mapping of several phonetic vowels containing the fundamental frequency, f0, the first two formant frequencies, f1 and f2, for each vowel, as well as a rhythmic mapping based on the hashtags’ syllables as well as where the emphasis lies. It is shown that participants clearly recognize the melody related to each hashtag, but that the effect of the formant synthesis cannot be strengthened at a high significance level. This evokes discussion of how the formant frequencies can be made more distinguishable and how a further mapping of formant synthesis together with other musical parameters could be made to create earcons that are intuitively understandable and that could embody even more information. / Antalet notifikationer vi mottar från våra digitala enheter är högre idag än någonsin innan, vilket ofta orsakar negativa känslor hos användare, som måste flytta sitt fokus till den digital enheten för att ta emot informationen visuellt. Genom att använda earcons, en audiell abstraktion av den underliggande informationen, kan vi ge användaren en uppfattning av vilken typ av information som har mottagits genom att enbart låta dem höra den. Detta kan potentiellt ses som en del av ett koncept som kallas calm technologies, vilket är olika typer av teknik som låter användaren ha en sak i fokus, men samtidigt övervaka andra saker i uppmärksamhetens periferi. Med hashtags från Twitter som den underliggande datan skapas en audiell abstraktion genom att mappa vokalerna i en hashtag till en melodi, där även vokalernas formantfrekvenser förstärks. Detta ger upphov till frågan om det är möjligt att sonifiera data baserat på twitterhashtags med hjälp av formantsyntes, för att underlätta användarnas identifiering av olika tweets, och på så sätt utforska om den här sortens earcons har möjlighet att användas som en typ av calm technology. En metod beskrivs, med en mappning av flertalet fonetiska vokaler, där fonationsfrekvensen, f0, de två första formantfrekvenserna, f1 och f2, samt en rytmisk mappning baserat på hashtagens stavelser och dess betoning framställs. Det påvisas att deltagarna i studien känner igen melodin relaterad till varje hashtag, men att effekten av formantsyntesen ej kan styrkas på en tillräckligt hög signifikansnivå. Detta väcker en diskussion angående hur formantfrekvenserna kan göras tydligare, och hur en vidare mappning för formantsyntes tillsammans med andra musikaliska parametrar kan utformas för att skapa earcons som är intuitivt förståeliga och som kan innehålla ännu mer information.