M. Tech. Business Information Systems / The acceptance of E-health in South African Hospitals and other developing countries is slow and confusing. Healthcare professionals must be fully engaged in the E-health decision making since they are the main users of E-health systems. It is important to note that using E-health to support the daily work of healthcare professionals can improve healthcare provision and so improve citizens' health. However, investing in affordable E-health applications that can help in realising the benefits of technology and minimizing health costs is not easy. Literature shows that much as there are several studies that have been conducted in respect of technology acceptance, adoption and use, little attention has been given to E-health acceptance in South Africa. Therefore, this study sought to design a model for E-health acceptance for South African hospitals.

Thesis (MTech. degree in Business Information Systems.)--Tshwane University of Technology, 2008. / This study is about exploring and understanding the collective work activity involved in medical record keeping for patients within a district hospital. The unit of analysis was the activity of medical record keeping as a system.

No description available.

SAMMANFATTNING Ambulanssjuksköterskan har en komplex arbetssituation, hon ska självständigt bedöma och behandla akuta tillstånd hos patienten. Arbetet försvåras av flera faktorer, tiden med patienten är i regel kort, möjligheten till rådfrågning är liten, utrymmet och tillgången till hjälpmedel är begränsade. Trots det ställs höga krav på vården i ambulansen, många gånger samma krav som på vården på en akutmottagning. Ett av dessa krav är en god dokumentation, kraven på patientjournalen är desamma i ambulansen som i övriga vården. I journalen dokumenteras uppgifter om iakttagelser, omvårdnadsåtgärder, medicinska åtgärder och information rörande transporten. Journalen från ambulanssjuksköterskan innehåller uppgifter som är av stort värde för den fortsatta vården såsom observationer, åtgärder och behandling på hämtplats och under transport. Dessa uppgifter är unika då sjuksköterskan i ambulansen är den första vårdpersonal som träffar patienten. Dessutom utgör journalen ett viktigt verktyg för en korrekt överrapportering. Syftet med studien var att belysa kvalitet på journaler, skrivna av sjuksköterska i ambulans, avseende dokumentation av observationer med speciell hänsyn till patientsäkerheten vid prioritet 1 uppdrag. Studien är en retrospektiv deskriptiv journalgranskningsstudie med kvantitativ ansats. Trehundra journaler granskades och poängsattes med hjälp av ett journalgranskningsinstrument. Resultatet redovisas som deskriptiv statistik. I studien var medianvärdet av antal relevanta observationer dokumenterade 68 procent med ett lägsta värde på 25 procent och ett högsta på 86 procent. Samtliga parametrar ingående i Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS) och en Emergency Symtoms and Signs (ESS) kod var dokumenterade i 77 procent av journalerna. Samtliga parametrar från Global Trigger Tool (GTT) inom slutenvården som är möjliga att dokumentera i ambulans var dokumenterade 66 procent av journalerna. Sjuksköterskor med specialistutbildning i ambulanssjukvård uppnår i studien ett resultat på 72 procent (median) av relevanta observationer dokumenterade. Det kan jämföras med allmänsjuksköterskor och övriga specialistsjuksköterskor som uppnår ett resultat på 67 procent (median). Studien visar ingen skillnad på resultatet avseende relevanta observationer dokumenterade mellan manliga och kvinnliga patienter. Det finns tydliga brister i dokumentationen av observationer i ambulansjournaler. Inga skillnader finns i resultat för manliga och kvinnliga patienter. Dokumentation av parametrar ingående i RETTS sker i stor utsträckning. Journaler skrivna av sjuksköterskor med specialistutbildning i ambulanssjukvård och journaler skrivna vid uppdrag med längre vårdtid har bättre resultat jämfört med övriga.

Security and privacy are two of the most important aspects of any medical information mediation system. Governments have established privacy legislations to prevent abuse of patients' personal data. These legislations require organizations to obtain consents prior to information usage and exchange. The consents are defined as policies. However, policies are often not precise and adequate enough to address all possible eventualities and exceptions. Unanticipated emergency cases may cause conflicts between a patient's right for privacy and the need to receive treatments from well-informed care-givers. In these situations. the patient's safety should have precedence. Therefore, care-givers should have the ability to override the patient's privacy policies on behalf of the patient. This thesis presents a mechanism, which restricts access to sensitive, medical data based on defined policies, but which also allows overriding the policies in emergency cases. The overriding process is monitored and audited in order to prevent misuse.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Thesis (Ph.D)--University of Wollongong, 2005. / Typescript. Includes bibliographical references: leaf 170-205.

Thesis (M.S.)--University of Missouri-Columbia, 2007. / The entire dissertation/thesis text is included in the research.pdf file; the official abstract appears in the short.pdf file (which also appears in the research.pdf); a non-technical general description, or public abstract, appears in the public.pdf file. "May 2007" Includes bibliographical references.