Abstract The aim of the study was to determine nursing staff’s self-assessment of how they adhere to guidelines on safe medication administration during the medication process in long-term elderly care. In the first phase of this quantitative study, a Safe Medication Management Scale was developed and its reliability was evaluated. A panel of experts (n = 7) determined the scale’s content and the structure of its items. A pilot study was conducted with nursing staff from long-term elderly care wards in one town in northern Finland. The response rate was 24 % (n = 69). In the second phase, a cross-sectional study was conducted among nursing staff from long-term elderly care wards in one hospital district in Finland. The response rate was 39 % (n = 492). The majority of the nurses reported always adhering to guidelines during the medication process. However, one third of the nurses stated that they do not always follow guidelines when preparing medication, and approximately half stated that they do not always follow guidelines when administering medication. Shortcomings were identified in medication documentation, especially in the recording of the effects of medicine and the reason for administration. Routine checks were not always performed at different stages of the medication administration process. Also, patient involvement in the medication administration process was not always completed. Statistically significant associations were detected between the responses and the nurses’ self-assessment of how well they follow recommendations in general, as well as their knowledge of pharmacology and infection control, and their skill in performing medication calculations. A statistically significant association was detected in the age of the nurses; older age groups followed guidelines more thoroughly than younger age groups. When nurses self-assessed their activities in general at a higher level, they seemed to also follow guidelines better. Deviation from instructions and recommendations relating to the administration of medicines often leads to a medication error or creates an opportunity for errors to occur. The results of this study can be used to improve medication safety in long-term elderly care through the development of medication administration processes in organizations as well as the attitudes and competence of nursing staff so that medication is always given in accordance with instructions and recommendations. / Tiivistelmä Tutkimuksen tarkoituksena oli kuvata ja selittää lääkehoidon turvallista toteuttamista ikääntyneiden pitkäaikaishoidossa lääkehoitoon osallistuvan hoitohenkilöstön näkökulmasta. Tämän kvantitatiivisen poikkileikkaustutkimuksen ensimmäisessä vaiheessa kehitettiin lääkehoidon turvallisen toteuttamisen itsearviointimittari ja arvioitiin sen luotettavuutta. Mittarin sisällön validiuden arvioinnissa hyödynnettiin asiantuntijapaneelia (n = 7). Esitestaus tehtiin yhden kuusikkokunnan kunnallisissa ikääntyneiden pitkäaikaishoidon yksiköissä (n = 18). Vastausprosentti oli 24 % (n = 69). Toisen vaiheen perusjoukon muodostivat yhden sairaanhoitopiirin kunnallisten ikääntyneiden pitkäaikaishoidon yksiköiden lääkehoitoon osallistuvat hoitohenkilöstöt. Vastausprosentti oli 39 % (n = 492). Suurin osa hoitajista toteutti lääkehoitoa turvallisesti. Kuitenkin kolmannes hoitajista arvioi, että he eivät aina saata lääkkeitä käyttökuntoon ohjeiden ja suositusten mukaisesti. Lähes puolet arvioi poikkeavansa ohjeista ja suosituksista koskien lääkkeiden antamista ja lääkehoidon vaikutusten seurantaa ja arviointia. Kirjaamisessa havaittiin puutteita erityisesti lääkehoidon vaikutusten ja lääkkeen antamisen syiden kirjaamisessa. Rutiininomaisia tarkistuksia ei aina tehty lääkehoidon prosessin vaiheissa. Potilaan osallistaminen lääkehoidon prosessiin ei arviointien mukaan myöskään aina toteutunut. Mitä paremmin hoitaja koki hallitsevansa farmakologian, infektioiden torjunnan ja lääkelaskennan, sitä paremmin hän myös näytti toteuttavan lääkehoitoa. Hoitajan iällä havaittiin tilastollisesti merkitsevä yhteys lähes kaikkien osa-alueiden kanssa; iältään vanhemmat toteuttivat lääkehoitoa huolellisemmin suosituksia ja ohjeistuksia noudattaen kuin nuoremmat. Mitä paremmaksi hoitajat itsearvioivat toimintansa yleisesti, sitä paremmin he näyttivät vastausten perusteella toteuttavan lääkehoitoa. Kun lääkehoidon ohjeista ja suosituksista poiketaan, aiheuttaa se usein lääkityspoikkeaman tai sen mahdollisuuden. Poikkeama voi aiheuttaa myös lääkehaittatapahtuman. Tässä tutkimuksessa tuotetun tiedon avulla ikääntyneiden pitkäaikaishoidon lääkitysturvallisuutta voidaan parantaa kehittämällä sekä yksikön lääkehoidon toteuttamisen prosesseja, että hoitohenkilöstön lääkehoidon asenteita ja osaamista sellaisiksi, että lääkehoitoa toteutetaan kaikissa tilanteissa ohjeistusten ja suositusten mukaisesti.

<p><strong>Introduktion.</strong> Varje år inträffar misstag inom sjuksköterskors läkemedelshantering. Detta kan leda till vårdskada för patienten. Orsaker till misstag är oftast kända fenomen. Kunskap om hur sjuksköterskor undviker misstag inom läkemedelshantering är därför av största vikt. <strong>Syfte.</strong> Syftet var att beskriva åtgärder för att undvika misstag i sjuksköterskors läkemedelshantering, för god patientsäkerhet. <strong>Metod.</strong> En litteraturstudie utfördes, vilken baserades på fjorton artiklar. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av mallar.<strong> Resultat.</strong> Två huvudkategorier framkom; Samverkan mellan människor och Samverkan via säkerhetssystem. Följande underkategorier är; Kommunikation -med kollegor och andra i vårdlaget, -med patienter, Söka information och kunskap -lita till eget omdöme och lära av andra, Utföra kontroller, Rapportera misstag och säkerhetsrisker, Minska distraktion och Använda medicinskteknisk utrustning. <strong>Slutsats.</strong> Samverkan framkom som en viktig åtgärd för att undvika misstag inom läkemedelshantering. Det kan ske i form av kommunikation med kollegor och patienter. På detta sätt utväxlas kunskap angående läkemedelshantering. Sjuksköterskan kan även använda olika former av kontroller innan läkemedel tilldelas patienten. Det framkom att diverse utrustning kan hjälpa sjuksköterskan att upprätthålla hög säkerhet i arbetet. Exempel på detta är infusionspump som larmar vid fel, samt rapportering av medicinska misstag via dataprogram.</p>

Introduktion. Varje år inträffar misstag inom sjuksköterskors läkemedelshantering. Detta kan leda till vårdskada för patienten. Orsaker till misstag är oftast kända fenomen. Kunskap om hur sjuksköterskor undviker misstag inom läkemedelshantering är därför av största vikt. Syfte. Syftet var att beskriva åtgärder för att undvika misstag i sjuksköterskors läkemedelshantering, för god patientsäkerhet. Metod. En litteraturstudie utfördes, vilken baserades på fjorton artiklar. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av mallar. Resultat. Två huvudkategorier framkom; Samverkan mellan människor och Samverkan via säkerhetssystem. Följande underkategorier är; Kommunikation -med kollegor och andra i vårdlaget, -med patienter, Söka information och kunskap -lita till eget omdöme och lära av andra, Utföra kontroller, Rapportera misstag och säkerhetsrisker, Minska distraktion och Använda medicinskteknisk utrustning. Slutsats. Samverkan framkom som en viktig åtgärd för att undvika misstag inom läkemedelshantering. Det kan ske i form av kommunikation med kollegor och patienter. På detta sätt utväxlas kunskap angående läkemedelshantering. Sjuksköterskan kan även använda olika former av kontroller innan läkemedel tilldelas patienten. Det framkom att diverse utrustning kan hjälpa sjuksköterskan att upprätthålla hög säkerhet i arbetet. Exempel på detta är infusionspump som larmar vid fel, samt rapportering av medicinska misstag via dataprogram.

Quality of care is important in health care systems, and reducing medication errors is an effective approach to improve health care quality because medication errors are not rare and can cause adverse patient outcomes. Current researchers have adopted contextual, macro level methods to study the medication administration process, but the association between cognitive factors and nurses’ abilities to identify medication errors during this process remains unclear. In this research, I tested whether methods for analyzing visual scanning patterns are applicable to the study of health care processes, specifically how nurses complete the medication administration process. The data used in this study was collected during three experiments wherein nurse participants wore an eye tracking device to record their eye movements while they performed a medication administration process, with some trials containing an embedded patient identification error. The three experiments included: Nurses administering medications in a simulated setting Nurses using barcoding technology to administer medication in a simulated setting Nurses using barcoding technology to administer medication in a real clinical setting I focused on four types of visual scanning patterns when analyzing the eye tracking data: 1) nurses’ eye fixation distributions, 2) nurses’ maximum consecutive eye fixations, 3) nurses’ eye gaze transition ratios, and 4) nurses’ two gaze scanpaths. By using the aforementioned methods, I was able to distinguish visual scanning patterns between groups of nurses who identified and did not identify a patient identity error, assessed how barcode technology influenced nurses’ visual scanning patterns, and assessed how nurses’ visual scanning patterns differed in simulated and real clinical environments. These findings may have implications for the design of medication administration protocols, nurse training, and technology design.