No description available.

Bakgrund: I Sverige år 2016 drabbades 25 700 personer av akut hjärtinfarkt och 25% av dem dog inom en månad. Ungefär 19% av Sveriges befolkning dvs 1,9 miljoner människor lever med en hjärtkärlsjukdom. År 2017 dog 31 616 svenskar av hjärtkärlsjukdom och det motsvarar 35,2% av alla avlidna svenskar det året. Dyslipidemi är en av de bakomliggande orsakerna till olika hjärtkärlsjukdomar och preparat vid behandling av dyslipidemi är i första hand statiner. Statiner är dessvärre kända för biverkningar såsom lever- och muskelpåverkan vilket har väckt frågan om de även påverkar effekter av fysisk aktivitet negativt. En eventuell interaktion mellan statiner och fysisk aktivitet skulle minska dess behandlande syfte då både statiner och fysisk aktivitet sägs sänka blodlipiderna. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om statiner påverkar effekter av fysisk aktivitet/ skelettmusklernas funktion. Metod: Detta gjordes genom sökning efter relevanta artiklar på PubMed för att sedan sammanställa resultat från vetenskapliga artiklar inom området. Sökord som användes var ”statins physical activity”. Resultat: Det råder delade meningar gällande statiners ev. interaktion med effekter av fysisk aktivitet fast övervägande resultat pekar på att statiner inte påverkar effekter av fysisk aktivitet negativt. Även när det gäller muskelpåverkan som tex myalgi så är det svårt att koppla det till statinanvändningen. Däremot föreligger det inga delade meningar när det gäller statiners effekt som lipidsänkande läkemedel. Slutsats: Det är övervägande studieresultat som tyder på att statiner inte påverkar effekter av fysisk aktivitet/ skelettmuskelfunktion negativt men trots detta så fortsätter inrapportering av biverkningar som statininducerad muskelpåverkan att ske. Framtida forskning kanske kräver andra tillvägagångssätt, studiemarkörer etc. för att kunna påvisa ev. interaktioner mellan statiner och effekter av fysisk aktivitet/ skelettmuskelfunktion.

No description available.

Följsamhet till en behandling är när patienten följer den planerade behandlingen. En sämre följsamhet kan bero på att patienten inte tar sitt läkemedel i rätt tid eller i rätt dos, inte förnyar sina recept i tid eller att patienten inte följer de rekommendationer som ingår i behandlingen angående deras hälsa. Hos patienter med kroniska sjukdomar är det inte ovanligt med följsamhet som är lägre än 50 % vilket påverkar behandlingresultatet. Det kan bero på att läkemedelsintag glöms bort, förekomst av biverkningar och att patientens kunskap kring konsekvenserna av utebliven behandling är ofullständig. När användandet av mobiltelefoner hela tiden ökar i världen kan det ge en möjlighet till att anända dem för att förbättra följsamheten genom att skicka ut påminnelser och information via dem. Detta arbete är en litteraturstudie där fem studier som undersökts från databasen PubMed granskats. Syftet var att undersöka om elektroniska påminnelser kunde öka följsamhet till en ordinerad läkemedelsbehandling. I studierna redovisades både om enbart påminnelser kunde hjälpa patienterna till en bättre följsamhet men även om personlig information kunde vara till hjälp. Av valda studier gavs information och påminnelser endast i två av dem. I de tre andra studierna gavs det endast påminnelser för att läkemedel inte skulle glömmas bort att tas. Resultaten visar att enabart påminnelser inte räcker för att öka följsamheten hos patientern med tuberkulos men för patienter med akut kranskärlssjukdom räckte det för att öka deras följsamhet till sin behandling. Med ökad förståelse för sjukdom och dess behandling verkar öka följsamheten till behandling. Utbildning via smartphone tillsammans med påminnelser vara ett bra alternativ för att öka följsamheten hos patienterna. / Adherence to a treatment is when the patient follows the planned treatment. A lower adherence can be when the patient is not taking their medication on time or the correct dose, not renew their prescriptions or that the patient is not following the recommendations of the treatment affecting their health. It is not unusual that the adherence is 50 % or lower in patients with chronic conditions. This affects the result of the treatment and cost the society a lot of money. A low degree of adherence is not always something the patient chooses, it can be because of forgetfulness or ignorance about their disease and its treatment. Adverse effects and attitudes about the treatment are factors that can make the patient unwilling to take their medication as prescribed. Mobile phones and smartphones increase in popularity all over the world and they can be an opportunity to affect adherence in patients with chronic conditions. Reminders and information can easily be sent out to a lot of patient to a low cost. The aim of this study was to find out if electronic reminders could increase adherence to treatment. The 5 studies that were chosen for this study analyzed if only reminders could affect the adherence or if reminders with information about the treatment and the patient’s condition could affect adherence. The result show that only reminders doesn’t affect adherence in patients with tuberculosis but for patients with acute coronary syndrome are electronic reminders effective for increase adherence to treatment with drugs. Increased understanding for the sickness and its treatment can possibly increase the adherence. Therefore education through mobile phone and reminders can be a good option to increase adherence among patients with chronic diseases.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Dagligen expedieras en stor mängd recept där läkaren och farmaceuten har en viktig roll i läkemedelsexpeditionen. Många människor drabbas av läkemedelsrelaterade problem till följd av felaktig användning, biverkningar och interaktioner. Det medför en stor kostnad för samhället. Många hamnar på sjukhus och även dödsfall inträffar på grund av läkemedelsrelaterade orsaker. På apoteken finns ett beslutstöd EES (Elektroniskt Expertstöd) till hjälp för farmaceuten som varnar för olämpliga och felaktiga läkemedelskombinationer. Kommunikationen mellan kund och farmaceut är en viktig del i rådgivningen av läkemedel så att kunden är trygg i sin behandling. Syftet med detta arbete var att undersöka apotekskunders syn och kännedom om sina läkemedel och farmaceutens användning av EES. Studien genomfördes genom enkäter till apotekskunder på flera olika apotek. Olika inriktningar gjordes i analysen och denna rapport baseras på eventuella skillnader mellan män och kvinnor i kännedom om deras läkemedelsanvändning och beslutstödet EES. Majoriteten av apotekskunderna är trygga i sin läkemedelsanvändning och tycker att de får den information som krävs av läkaren och farmaceuten. Kännedom om EES är mycket begränsad hos kunderna och de vet inte om och när farmaceuten använder beslutstödet. Inga större skillnader i svar mellan män och kvinnor förutom att de har olika informationskällor. Kvinnor läser i större utsträckning bipacksedeln och söker information på nätet och fass.se mer än männen.