Översikten av den kunskap vi har balanserat vårt arbete kring har varit idrott och hälsas förmåga att påverka den mentala hälsan hos elever samt vilka faktorer som gör det. Enligt vårt syfte som gav i uppgift att undersöka för- och nackdelarna med IDH och fysisk aktivitets inverkan på barn och ungas psykiska mående. Vi formulerade och anpassade vår frågeställning enligt följande: Vilka faktorer påverkar elevernas mentala hälsa under lektionerna i idrott och hälsa i skolan? För att kunna hitta svar på denna komplexa och breda fråga som innehar flera svar har vi använt oss av flertalet databaser såsom: Eric via proquest, Eric via EBSCO samt Education Research Complete (ERC). Dessa internationella sökbaser har alla bidragit med material till att vetenskapliga artiklar som givit resultat, diskussion och slutsats. Den metod vi har använt oss av för att hitta en ansenlig bredd av artiklar har varit en systematisk litteratursökning. Sökorden har varit baserade utefter just skolidrotten och mental hälsa men vi har även fått ta omvägar via sökningar som “exercise”, “academic” och “education in sports” med flera, vilket har varit i syfte att hitta ett bredare perspektiv av kunskap. Resultatet på vår frågeställning visade genom ett i stort sett enhetligt svar att IDH och fysisk aktivitet har en positiv effekt på den mentala hälsan bland barn och unga. De faktorer med IDH som lyfts fram i artiklarna var undervisningsmetoden, lärarens pedagogiska kompetens, läroplanens struktur samt den fysiska aktiviteten. Inom pedagogiken var lärarens förmåga att lära ut en avgörande del för att kunna nå ut till eleven och förebygga den mentala hälsan på samma sätt som den fysiska. Läroplanens struktur och innehåll diskuterades i slutsatsen, och där konstaterades stora brister vad gäller planen kring hur man arbetar med den mentala hälsan bland eleverna. Vissa mätningar som genomfördes på olika universitet, skolor och träningslokaler visade i en minoritet av fallen inte helt enhetliga svar då mätmetoder och urval skildes åt. I andra fall påpekades istället relevansen om att tala om mental hälsa och bryta barriärer kring ämnet.

Bakgrund: Parenteral nutrition används när patienter inte kan tillgodose sitt dagliga behov av näring och kan leda till malnutrition. Behandling med parenteral nutrition kan både administreras på sjukhus och i hemmet. Problem: Att administreras parenteral nutrition i hemmet kan innebära nya erfarenheter. Genom att få kunskap över patienters erfarenheter avbehandlingen kan dessa hjälpa sjukvårdspersonalen att planera en god personcentrerad vård. Syfte: Att göra en översikt över patienters erfarenheter av att behandlas med parenteralnutrition i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversikt med tolv artiklar, sex artiklar med kvalitativ ansats och sex artiklar kvantitativ ansats analyserades. Resultat: I analysen framkom tre teman om patienternas erfarenhet av att behandlas med parenteral nutrition i hemmet. De tre teman som utvecklades var livskvalité och mental påverkan, utmaningar i vardagen och livskraft och sömn. Slutsats: Behandling med parenteral nutrition i hemmet ger ett flertal positiva erfarenheter för patienterna utifrån deras livskvalité samtidigt som det uppstod utmaningar patienterna behövde överträda. Genom information, föra en dialog med patienten och deras anhöriga samt eftersträva flexibilitet utifrån patientens behov och livsmål kan en god personcentrerad vård ges. / Background: Parenteral nutrition is used when patients cannot meet their daily nutritionalneeds and can lead to malnutrition. The treatment with parenteral nutrition can beadministered both in hospitals and in the home. Problem: To be administered parenteral nutrition in the home can mean new experiences. By gaining knowledge of patients' experiences of the treatment, these can help the healthcare staff to plan a good personcentered care. Aim: To make an overview of patients' experiences of being treated with parenteral nutrition in the home. Method: A general literature review with twelve articles, six articles with qualitative approach and six articles quantitative approach was analyzed. Result: In the analysis, three themes about the patient's experience emerged that were treated with parenteral nutrition in the home. The three themes that were developed were quality of life and mental impact, everyday life challenges and vitality and sleep. Conclusions: Treatment with parenteral nutrition in the home provides a number of positive experiences for the patients based on their quality of life while at the same timeposing challenges the patients needed to transgress. By providing information, conducting adialogue with the patient and their relatives, and striving for flexibility based on the patient'sneeds and life goals, a good person-centered care can be provided.