Vi har i uppsatsen valt att studera hur svenska design och hantverksföretag ser på möjligheterna vad gäller ursprungslandet som källa för mervärdeskapande. Detta i syfte att skapa en ökad förståelse för ursprungslandets betydelse för ett företags produkterbjudanden på den internationella arenan. För att uppfylla studiens syfte har vi utformat en huvudfråga enligt följande: Hur arbetar svenska design- och hantverks företag när de använder sig av ursprungslandet i sin internationella marknadsföring? För att besvara forskningens huvudfråga har vi arbetat utifrån en kvalitativ forskningsansats samt tillämpat en flerfallstudie inbegripande fyra svenska hantverksföretag.   Uppsatsens teoretiska referensram innefattar en beskrivning av det resursbaserade perspektivet samt omskrivna varumärkesstrategier, vidare behandlar kapitlet teorier rörande ”country-of-origin”. Ovanstående teoretiska block är av stor relevans för forskningens ämne och huvudproblem. Den teoretiska referensramen innefattar vidare kommunikationsstrategin: Corporate Storytelling (CST), samt avslutas med en teorisyntes där samtliga teorier integrerats. Empirikapitlet är strukturerat efter respektive fallföretag vilket vidare presenterar respondenternas perceptioner rörande mervärdet i dess ursprungsland samt hur mervärdet i företagens produkterbjudanden kommuniceras till den internationella marknaden.   I analyskapitlet integreras teori med empiri och resonemang förs avseende företagens syn på ursprungslandet som källa till mervärdeskapande samt hur produkterbjudandets mervärde kommuniceras internationellt. Av kapitlet framgår att företagens interna resurser utgör förutsättningen att skapa attraktiva produkterbjudanden. Varumärket stärks vidare av de associationer vilka tillskrivits ursprungslandet samt genererar ett immateriellt mervärde till produkterbjudandet. Med utgångspunkt i uppsatsens analyskapitel har slutsatsen dragits att samtliga fallföretags interna resurser, vilka genom dess geografiska immobilitet ej är imiterbara, i kombination med Sveriges goda renommé kan skapa attraktiva produkterbjudanden på den internationella marknaden. Samtliga företag har vidare visat sig kommunicera detta genom CST samt olika varianter av ursprungslandsbeteckningar.

<p>Denna uppsats behandlar ett problem som har uppkommit som en följd av att allt fler företag inom hemelektronikbranschen använder sig av köp på avbetalning som ett sätt att marknadsföra produkter. Det små företagarna i branschen har inte alls samma resurser som de stora. För att kunna överleva konkurrensen om kunderna och den enorma prispress som förekommer i branschen måste man hitta andra sätt att differentiera sig på. De mervärden som skall skapas påverkas av olika saker. Bland annat vilka typer av erbjudanden man lägger fram för kunden samt på vilket sätt. Syftet med denna uppsats är att klargöra på vilket sätt småföretagarnas erbjudanden om köp på avbetalning påverkar deras mervärdesskapande processer. Hur man från företagets sida skapar kundmervärde. Men även att klarlägga vilka specifika delar i processen som påverkas.</p><p>En surveyundersökning var tillvägagångssättet som valdes för att samla in den empiriska datan. Personliga intervjuer med butikschefer bland hemelektronikbranschens små aktörer genomfördes. Dessa tillsammans med underlag från skriftliga källor formade empirin.</p><p>De resultaten som kom fram ur empirin hade tagits ut med hjälp av tre variabler från den teoretiska referensramen. Dessa tre variabler ämnade förklara vad som var tvunget att uppfyllas för att ett mervärde skulle kunna skapas på bästa sätt. Analysen visade på att den del av den mervärdesskapande processen som påverkades av köp på avbetalning var det som innefattades i den andra variabeln. Hur man marknadsförde produkterna och interagerade med kunden. Men även vilka löften som man gav till kunden. De övriga variablerna blev inte påverkade i direkt form. Men det påträffades brister i andra delar av processen också. T.ex. affärsidén, som inte var tillräckligt väl tillämpad för att kunna fungera på rätt sätt. Men den stora bristen förekommer under och efter att kunden har köpt sin produkt. Bristen på korrekt och saklig information leder till att ett missnöje kan börja gro hos kunden under konsumtionsprocessen. Man måste ge så pass mycket information så att det räcker för att förebygga eventuellt missnöje.</p>

Denna uppsats behandlar ett problem som har uppkommit som en följd av att allt fler företag inom hemelektronikbranschen använder sig av köp på avbetalning som ett sätt att marknadsföra produkter. Det små företagarna i branschen har inte alls samma resurser som de stora. För att kunna överleva konkurrensen om kunderna och den enorma prispress som förekommer i branschen måste man hitta andra sätt att differentiera sig på. De mervärden som skall skapas påverkas av olika saker. Bland annat vilka typer av erbjudanden man lägger fram för kunden samt på vilket sätt. Syftet med denna uppsats är att klargöra på vilket sätt småföretagarnas erbjudanden om köp på avbetalning påverkar deras mervärdesskapande processer. Hur man från företagets sida skapar kundmervärde. Men även att klarlägga vilka specifika delar i processen som påverkas. En surveyundersökning var tillvägagångssättet som valdes för att samla in den empiriska datan. Personliga intervjuer med butikschefer bland hemelektronikbranschens små aktörer genomfördes. Dessa tillsammans med underlag från skriftliga källor formade empirin. De resultaten som kom fram ur empirin hade tagits ut med hjälp av tre variabler från den teoretiska referensramen. Dessa tre variabler ämnade förklara vad som var tvunget att uppfyllas för att ett mervärde skulle kunna skapas på bästa sätt. Analysen visade på att den del av den mervärdesskapande processen som påverkades av köp på avbetalning var det som innefattades i den andra variabeln. Hur man marknadsförde produkterna och interagerade med kunden. Men även vilka löften som man gav till kunden. De övriga variablerna blev inte påverkade i direkt form. Men det påträffades brister i andra delar av processen också. T.ex. affärsidén, som inte var tillräckligt väl tillämpad för att kunna fungera på rätt sätt. Men den stora bristen förekommer under och efter att kunden har köpt sin produkt. Bristen på korrekt och saklig information leder till att ett missnöje kan börja gro hos kunden under konsumtionsprocessen. Man måste ge så pass mycket information så att det räcker för att förebygga eventuellt missnöje.

<p>Under de senaste åren har barnklädesbranschen och dess aktörer upplevt en kraftigt ökad efterfrågan och utbud på marknaden. En högkonjunktur och en trend där förstföderskorna är äldre gör att barnfamiljerna har stabilare ekonomi. Konsumtionstrender visar även ett ökat fokus på familj och personlig identitet där småbarnsföräldrar gärna spenderar pengar på barnkläder. Dessa fenomen har bidragit till att det finns stora möjligheter för små barnklädesmärken att etablera sig på marknaden. En marknad där det även råder hård konkurrens och stora modejättarna drar stora fördelar då de kan konkurrera med pris. Andra aktörer är redan etablerade varumärken som inte alltid konkurrerar med pris men har ett stort försprång då de är välkända för målgruppen. Det ökade utbudet har lett till att föräldrarna får allt svårare att välja bland mångfalden och för små barnklädesmärken är det svårt att etablera sig utan ett redan starkt varumärke eller att konkurrera med låga priser. Nyetablerade barnklädesmärken måste ta tillvara på möjligheterna och finna alternativa vägar för att kunna konkurrera utan att bli en i mängden. Denna uppsats tar därför upp vilka faktorer som är viktiga för att ett litet nystartat barnklädesmärke ska kunna överleva på en konkurrensutsatt marknad.</p><p>Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande fallstudie för att analysera och utvärdera två små och ett stort barnklädesföretags marknadsföringsstrategier. Uppsatsskrivarna utgår ifrån att titta på tre barnklädesföretag vilka överlevt mer än två år i branschen. Undersökningen består av semistrukturerade intervjuer med de tre fallföretagen som är Tuss, Plastisock och Polarn O. Pyret. Intervjuerna redogör för företagens marknadsföringsstrategier vilket ger grunden för att analysera och utvärdera dessa. Undersökningen resulterade i att differentiering för att erbjuda någonting annat än det marknadsledarna gör är grundläggande för att små barnklädesmärken ska överleva.</p><p>Till grund för undersökningen ligger teorier och perspektiv som Relationsmarknadsföring, Involveringsteorin, Word of mouth, Differentieringsstrategier, Brand Equity, PR och Relationen till media samt Customer realtionship management.</p><p>Nyckelord i uppsatsen är; barnklädesbranschen, konkurrentutsatt marknad, relationsmarknadsföring, mervärdesskapande, marknadsföring, involvering och varumärke</p>

Under de senaste åren har barnklädesbranschen och dess aktörer upplevt en kraftigt ökad efterfrågan och utbud på marknaden. En högkonjunktur och en trend där förstföderskorna är äldre gör att barnfamiljerna har stabilare ekonomi. Konsumtionstrender visar även ett ökat fokus på familj och personlig identitet där småbarnsföräldrar gärna spenderar pengar på barnkläder. Dessa fenomen har bidragit till att det finns stora möjligheter för små barnklädesmärken att etablera sig på marknaden. En marknad där det även råder hård konkurrens och stora modejättarna drar stora fördelar då de kan konkurrera med pris. Andra aktörer är redan etablerade varumärken som inte alltid konkurrerar med pris men har ett stort försprång då de är välkända för målgruppen. Det ökade utbudet har lett till att föräldrarna får allt svårare att välja bland mångfalden och för små barnklädesmärken är det svårt att etablera sig utan ett redan starkt varumärke eller att konkurrera med låga priser. Nyetablerade barnklädesmärken måste ta tillvara på möjligheterna och finna alternativa vägar för att kunna konkurrera utan att bli en i mängden. Denna uppsats tar därför upp vilka faktorer som är viktiga för att ett litet nystartat barnklädesmärke ska kunna överleva på en konkurrensutsatt marknad. Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande fallstudie för att analysera och utvärdera två små och ett stort barnklädesföretags marknadsföringsstrategier. Uppsatsskrivarna utgår ifrån att titta på tre barnklädesföretag vilka överlevt mer än två år i branschen. Undersökningen består av semistrukturerade intervjuer med de tre fallföretagen som är Tuss, Plastisock och Polarn O. Pyret. Intervjuerna redogör för företagens marknadsföringsstrategier vilket ger grunden för att analysera och utvärdera dessa. Undersökningen resulterade i att differentiering för att erbjuda någonting annat än det marknadsledarna gör är grundläggande för att små barnklädesmärken ska överleva. Till grund för undersökningen ligger teorier och perspektiv som Relationsmarknadsföring, Involveringsteorin, Word of mouth, Differentieringsstrategier, Brand Equity, PR och Relationen till media samt Customer realtionship management. Nyckelord i uppsatsen är; barnklädesbranschen, konkurrentutsatt marknad, relationsmarknadsföring, mervärdesskapande, marknadsföring, involvering och varumärke