Bakgrund: Antibiotikaresistenta bakterier är idag ett stort hot mot folkhälsan. Det här arbetet fokuserar på MRSA och lyfter fram problematiken som dess spridning innebär för patienten, samhället och vårdpersonal. MRSA-bärarskap kan ge både fysiskt och psykiskt lidande och en infektion orsakad av MRSA kan i värsta fall leda till döden för patienten. Sjuksköterskan har en viktig roll i att upprätthålla sin kompetens och arbeta preventivt för att förhindra spridning av MRSA. Syfte: Syftet var att identifiera och beskriva faktorer som leder till spridning av MRSA vid vårdarbetet av patienter på somatisk vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie där 11 kvantitativa och en kvalitativ artikel analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Forsberg och Wengströms (2016) granskningsmallar. Resultat: Resultatet delades in i fem huvudkategorier med nio underkategorier som var och en visar på kompetensbrist hos sjuksköterskor. Litteraturstudien påvisar att faktorerna som leder till spridning av MRSA kan vara flera och att hela vårdteamet bär ett ansvar för att förhindra smittspridning. Sjuksköterskans roll i vårdteamet är att undervisa patienter och närstående, följa gällande rutiner och att upprätthålla sin egen kompetens för att arbeta evidensbaserat. Slutsats: Förhindra spridning av antibiotikaresistenta bakterier är en av sjuksköterskans viktigaste arbetsuppgifter i sin roll att lindra lidande hos patienten. Det är många faktorer som kan göra att MRSA sprids, sjuksköterskor måste reflektera och vara självkritiska i sitt arbete på vårdavdelningar. Evidensbaserat arbete var enligt Nightingale sjuksköterskans möjlighet att förhindra lidande för patienten och ligger till grund för den sjuksköterskeutbildning som finns idag. / Background: Antibiotic resistant bacteria are today a major threat to the public health. This work focuses on methicillin resistant staphylococcus aureus, highlighting the problem that it involves for the patient, society and healthcare professionals. MRSA carriership can cause both physical and mental suffering and an infection caused by MRSA can in worst case lead to the patient’s death. Nurses play an important role in maintaining their work skills to prevent MRSA from spreading in the somatic care. Aim: The aim of this study was to identify and describe factors that lead to the spread of MRSA to patients in somatic care. Method: A literature study where 11 quantitative and one qualitative article were analyzed based on Graneheim and Lundman's (2004) method. The articles quality were reviewed using Forsberg and Wengström’s (2016) checklists. Results: The results were divided into five main categories with nine subcategories; each showing that nurses had a lack of competence. The study shows that the factors that lead to the spread of MRSA may be several, and that the entire healthcare team has a responsibility to prevent infection. The nurse's role in the team is to teach patients and close relatives, follow current procedures and maintain their own skills to work evidence based. Conclusion: Preventing the spread of antibiotic resistant bacteria is one of the most important tasks in role of nursing and in alleviating patient suffering. There are many factors that can cause MRSA to spread. Nurses must reflect and be self-critical in their work in health care departments. Evidence based work was, according to Nightingale, the nurse's ability to prevent suffering for the patient and is the baseline in nursing education currently available today.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara bärare av meticillin-resistensta Stafylococcus aureus (MRSA) samt att kvalitetsbedöma de valda artiklarnas urval och bortfall. Artikelsökning i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo resulterade i inkludering av 12 artiklar. I resultatet framkom faktorerna: Upplevelsen av att vara smittbärare, MRSA:s påverkan på det dagliga livet, Stöd eller frånvaro av stöd från familj och vänner, Information och kunskap, Bemötande från vårdpersonal samt Upplevelsen av isolering. I resultatet framkom att personer bärare av MRSA upplevde rädsla att smitta andra, framförallt sina familjemedlemmar, och avstod från fysiskt kontakt. Personerna upplevde begränsningar i arbetslivet, i dagliga livet samt begränsningar av fysisk aktivitet. Stöd från familj och vänner hade stora betydelser för personernas anpassning till livet som bärare av MRSA. Flera personer med MRSA upplevde att de hade brister i kunskap och information om MRSA, vilket påverkade dem negativt. Positivt bemötande från vårdpersonal gjorde att personerna anpassade sig lättare till sin situation. Isoleringsvård upplevdes antingen som positiv eller som diskriminerande och en begränsning till deras självständighet. Urvalsprocessen beskrevs i tio artiklar och bortfall beskrevs i elva artiklar. Slutsatsen blev att personer med MRSA upplevde adekvat information om sitt tillstånd som en påverkande faktor vid livsstilsförändring. Brister som uppstod vid kunskapsförmedling, i relationer till vänner och familj samt i bemötandet från vårdpersonal upplevdes som negativa erfarenheter. / The aim of this study was to describe the experience of being a carrier of methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) and to evaluate the quality of the selected articles sample and dropouts. Articles were search in databases Cinahl, Medline and PsycInfo which resulted in an inclusion of 12 articles. The result showed factors: The experience of being a carrier, MRSA's impact on daily life, Support or absence of support from family and friends, Information and knowledge, Encounter from health professionals and The experience of isolation. The result showed that individuals carrying MRSA experienced fear of infecting others, especially their family members, and refrained from physical contact. Participants experienced restrictions in the workplace, in everyday life, and limitation of physical activity. Support from family and friends had great meaning for persons adjusting to life as carriers of MRSA. Several people with MRSA felt that they were deficient in knowledge and information on MRSA, which affected them adversely. Positive attitude from health workers led to a facilitated adaption to the carriers’ situation. Isolation care was either percieved as a positive experience or caused discrimination in which subjects felt that their autonomy was restricted. The sample process was described in ten articles and dropouts were described in eleven articles. The conclusion of this study was that people with MRSA felt that adequate information about their condition as an influencing factor to lifestyle change. Deficiencies in sharing of knowledge, in relationships with friends and family as well as in the encounter with health professionals were perceived as negative experiences.

No / The use of matrix-assisted laser desorption/ionisation time-of-flight (MALDI-TOF) mass spectrometry on intact cell microorganisms, Intact Cell MALDI (ICM), has been shown by numerous workers to yield effective species level identification. Early work highlighted the significant effect that variation in culture media, incubation conditions and length of incubation had on the spectra produced. Therefore, in order to achieve reliable and reproducible species level identification and sub-typing of microorganisms from ICM fingerprints, it has been essential to develop standardised methods. For methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA), a major nosocomial pathogen, we have developed such a standardised method. In this paper we present the experimental parameters, namely, the incubation period, the number of passages required from lyophilised or stored isolates, the method of deposition of the bacterial cells, the concentration of matrix solution, the drying time of bacterial cells prior to the addition of the matrix solution, the time between preparation of the bacterial/matrix sample and analysis and the MALDI pulsed extraction setting, which were considered during the development of defined methods.