Syftet med kunskapsöversikten och frågeställningen är att titta på vilken påverkan hemmet och socioekonomisk status har på yngre barns läsutveckling. Olika faktorer i hemmet och skolan verkar ha inflytande på elevers språk och läskunnighet, både positiva och negativa.  Informationssökningen i arbetet sker på ett metodiskt sätt där databaserna ERIC och SwePub används. I kunskapsöversikten använder vi vetenskapliga källor varpå inställningen Peer Review och Refereegranskat finns som tydlig avgränsning. Anledningen till detta är att de källor som inte är vetenskapligt granskade, automatiskt ska sållas ut från sökningen. I arbetet används endast en artikel som inte är Peer Reviewed. Artikeln “Improving Reading Engagement in the Primary Classroom” skriven av Jewell. m.fl. (1998), är en forskningsrapport. Den är en del av en avhandling som är publicerad via ett universitet, och inte via en tidskrift. Därför är den inte Peer Reviewed. Däremot uppfyller den tillräckliga vetenskapliga kriterier, eftersom avhandlingar alltid är akademiskt granskade och kvalitetssäkrade.  Resultatet visar att föräldrars utbildningsnivå och inkomst påverkar elevers läsutveckling. Samtidigt som de socioekonomiska förutsättningarna alltmer blir avgörande för elevers lärande ökar även skolsegregationen, det vill säga klyftorna mellan olika skolor blir större. Resultatet visar även att hemmets läsmiljö både kan skapa positiva och negativa förutsättningar för läsutvecklingen. Resultaten har vi strukturerat enligt tre teman: socioekonomisk status och dess påverkan på elevers läsutveckling; sambandet mellan hemmets läsmiljö och socioekonomisk status samt attityder gentemot skola och läsning. Slutsatsen som dras är att samarbetet mellan hem, skola och lärare är viktig, och kan komma till att vara en avgörande faktor för en elevs läsutveckling.