<p>Jag har i uppsatsen undersökt om stadsdelen Majorna har någon funktion i den enskilda individens miljöagerande och hur den media förmedlade uppfattningen att världen har stora miljöproblem hanteras. För att finna svar på frågeställningarna har jag använt mig av en mindre enkätundersökning, men också genomfört kvalitativa intervjuer. Samtliga personer som medverkat i uppsatsen bor i stadsdelen Majorna.</p><p>Resultaten tyder på att största delen av de medverkande personerna inte anser sig bli påverkade av stadsdelen i det egna miljöagerandet. Det framkommer också att miljöproblemen upplevs som globala men att individen hanterar miljöproblemen utifrån en i Becks mening individualiserad miljömoral. Personerna har en viss medvetenhet om att de är beroende av andra faktorer för att komma tillrätta med miljöproblemen. Individerna använder sig av olika medier för att informera sig om miljöproblemens globala spridning men har ändå en tendens att undervärdera medias roll i frågan om den egna miljömedvetenheten.</p>

Jag har i uppsatsen undersökt om stadsdelen Majorna har någon funktion i den enskilda individens miljöagerande och hur den media förmedlade uppfattningen att världen har stora miljöproblem hanteras. För att finna svar på frågeställningarna har jag använt mig av en mindre enkätundersökning, men också genomfört kvalitativa intervjuer. Samtliga personer som medverkat i uppsatsen bor i stadsdelen Majorna. Resultaten tyder på att största delen av de medverkande personerna inte anser sig bli påverkade av stadsdelen i det egna miljöagerandet. Det framkommer också att miljöproblemen upplevs som globala men att individen hanterar miljöproblemen utifrån en i Becks mening individualiserad miljömoral. Personerna har en viss medvetenhet om att de är beroende av andra faktorer för att komma tillrätta med miljöproblemen. Individerna använder sig av olika medier för att informera sig om miljöproblemens globala spridning men har ändå en tendens att undervärdera medias roll i frågan om den egna miljömedvetenheten.

The grand Ethiopian Renaissance Dam, a major hydropower project located in the Blue Nile in Ethiopia, is projected to become one of the biggest sources of hydroelectric power in Africa by 2022. The scale of the project is burdened with a considerable environmental and social load, the magnitude of its impact depending on a few key decisions made during the inaugural stages.  The viability of GERD in the Nile Basin is assessed. Key considerations to bear in mind during the initial filling of the main reservoir are discussed. A number of models and simulations are cited and analysed, mostly dealing with hydrological data in the region and predictions of GERD’s impact on annual flow rates. Recommendations for an environmentally conscious filling stage and subsequent operation are included in the closing statements. / Sammanfattning The Grand Ethiopian Renaissance Dam studeras vid dammens slutgiltiga fullbordande.Den hi-storiska utvecklingen av projektet, samt de politiska och ekonomiska procedurer och dess implikationer för projektet och hur detta påverkat och kommer påverka regionens utveckling presenteras och kontextualiseras. Olika scenarier för påfyllnad av huvudreservoarens vattentillförsel studeras genom analys av liknande fall samt teknisklitteratur, slutsatser dras utifrån beslutsfattandes rekommendationer och observationer. Möjliga scenarier för invigning av dammen med ambitionen att minimera ansträngningen för nationer som befinner sig nedströms längst Nilens flöde belyses utifrån analysmetoden. Potentiella strategier för en hållbar framtid med minimal skada för den biologiska mångfalden i Nilbäckenet diskuteras utifrån analysmetoden.