För att bemöta krav och rekommendationer som ställs på avfallsinsamlingen behöver den nuvarande manuella insamlingen förändras, eller bytas ut. Ett alternativ är att genomföra åtgärder så att en manuell insamling med avfallskärl placerade i soprum kan fortsätta och tömmas med hjälp av traditionella sopbilar. Ett andra alternativ är att ersätta den manuella insamlingen med en stationär sopsug. Denna rapporthar som syfte att undersöka implikationerna av en sådan förändring. För att konkretisera syftet används tre frågeställningar: Vilka aktörer kan påverka, och påverkas av, en förändrad insamling av hushållsavfall, och vilken relation har de till varandra? Vad finns det för hot i aktörsnätverket och hur kan det utvecklas för att minska dem? Hur påverkas den yttre miljön av en installation av sopsug i en befintlig stadsdel? Dessa tre frågeställningar utreds och besvaras med hjälp av en litteraturstudie, en intervjustudie och en fallstudie. För att kartlägga vilka aktörer som finns i avfallsinsamlingens nätverk används en metod som kallas Customer Value Chain Analysis och för att bedöma miljöpåverkan används metoden Livscykelanalys. De viktiga aktörer som identifieras för den framtida avfallsinsamlingens nätverket är hushåll, fastighetsägare, Stockholm Vatten Avfall AB(SVAB), Envac AB, kommunfullmäktige, allmänheten och branschorganisationer. De hot som finns i nätverket är dels vad som händer om entreprenörers renhållningspersonal börjar ställa hårdare krav på arbetsmiljön så att den nuvarande insamlingen stoppas, men även hushållens förmåga att göra rätt eftersom att kvalitén på avfallsinsamlingen till stor del hänger på att de gör rätt. Dessutom ses det som ett hot att fastighetsägarnas värdeskapande inte är helt klarlagt och det är osäkert om kommunfullmäktige ser värdet i en förändrad avfalls-insamling. Dessa hot kan bemötas genom att arbeta för ett mer konsekvent kravställande på arbetsmiljö, undersöka möjligheten för SVAB att ansvara för informationen till hushåll, tydliggöra alternativen för fastighetsägare och sprida kunskap till kommunfullmäktige. För att bedöma miljöpåverkan av en sopsug i innerstaden görs en fallstudie av ett område på Södermalm i Stockholm som kallas Norra Sofia. En livscykelanalys görs för ett års avfallsinsamling för de 9500 personer som bor i området. Tre miljöpåverkanskategorier undersöks; försurning, global uppvärmning och övergödning. Resultatet av livscykelanalysen visar att sopsugens bidrag till försurning och övergödning är mindre än den manuellas. Beräkningen av de två miljöpåverkans-kategorierna har inneburit stora förenklingar och det finns en stor osäkerhet i de resultaten. Miljöpåverkanskategorin global uppvärmning däremot har en större säkerhet i beräkningarna och resultatet för denna visar att en sopsug leder till ungefär lika stora utsläpp av växthusgaser som den alternativa manuella insamlingen.

No description available.

No description available.

No description available.

When a pile of scrap at Stena recycling has reached the maximum height, the loader operators need to drive around the facility to check whether or not the pile has to be emptied. This causes a lot of unnecessary driving, resolving in wear to the loaders and loss of time, but mostly the unnecessary use of diesel. In this paper different sensors is evaluated and tested against each other to find a system that can measure the volume of the pile. The sensors used is IFM O3D303 and the Kinect V1 sensor. These sensors are then used with two different volume calculation software, CloudCompare and 3DF Zephyr. The goal of the project is to get a system that can get a volume with an accuracy within 2.5 % of the actual volume. If a volume can be calculated from the scrap piles, then it is also possible to know when the pile should be cleared. Since the facility is a recycling plant, there is a lot of metal dust that is gathering in the indoor part of the facility. The sensors being used, should be able to work in this environment. To do that the sensor needs to have an IP certification higher than IP 55. The distance of measuring the pile can be more than 10 m, so the sensors should also be able to handle this requirement. From the sensors a point cloud and a mesh were captured, two data formats that contain information of where every point on the object is located in a three-dimensional space. Every system needs to be calibrated to suit the specific application. The results show that, even with a basic sensor such as the Kinect V1, an accurate volume of a scrap pile could, with calibration, be calculated. However, the cheap sensor does have limits, unlike the IFM which can cope with all the requirements. This report shows how the two sensors compare to each other and how the different software, combined with the sensors, can be used to calculate a volume of a pile of scrap.

There is an increasing interest towards the subject of circular start-ups (CSUs), which are start-ups developing circular business models (CBMs). As start-ups, these CSUs encounters common challenges due to being a start-up while simultaneously encountering the challenges of implementing CBMs. While many barriers in developing CBMs have been identified in previous studies, these are barriers generally encountered by established companies and there is a knowledge gap regarding the challenges by start-ups developing CBMs. The objective of thisstudy is to analyse the challenges faced by CSUs as well as providing suitable recommendations to overcome these challenges. The study was carried out by semi-structured interviews with 27 CSUsfollowed by qualitative analysis. Results show that nearly all CSUs encounter market challenges, specifically in developing the market for circular products and/or services due to lacking consumerawareness towards sustainability issues and circular economy. Another market challenge is related to developing customers’ trust as well as loyalty towards the CSUs and this is normally encountered by platform-based CSUs. Some challenges are encountered by certain types of CBMs, such as supply chain challenge for access/performance model and policy challenges for extension of resource value model. Most challenges are caused due to developing CBM, but the status of being a start-up may also limit the influence of CSUs in the market. To overcome these challenges,supports from various stakeholders are crucial. One recommendation is for the government to update the current regulation and policy to support circular economy (CE) such as redefining waste categorisation and developing policy for product reuse. It is also suggested to develop CE-focused incubators through collaboration between government, academics, private industries, entrepreneurs/start-ups, incubator management, and Non-Governmental Organisations (NGOs).This type of incubators can help circular start-ups in identifying opportunities from material flow as well as developing products and/or services that fulfil customer needs. Collaboration with NGOs working in sustainability and environmental issues is also recommended to reach more customers while increasing consumers’ awareness and contributing to charitable causes. To shift from linear economy to CE, human resources with the suitable skills are highly required and this should be supported by a better educational system that enables workers to easily gain the skills as well as knowledge. Therefore, it is recommended for companies to develop a skill-based system and to rethink organisation as well as talent management.

Sustainable development is one of the most influential visions guiding future societies. Encompassed within its vision are various domains where improvements are desirable such as, social equity, environmental degradation, climate change. In the work towards sustainable development firms, government authorities and individuals face various practical challenges tied to these sustainability domains. When facing these challenges, they may implement sustainability solutions, that is, solutions that are framed in the context of contributing to sustainable development. This thesis deals with a particular sub-set of such sustainability solutions, namely integrative and multi-functional solutions. These solutions are characterized by the ability to provide different functions through value creation within several different sustainability domains and require organisations, or units of organisations, to further integrate material, energy and informational flows in order to implement the solution. Integrative and multi-functional solutions may play an important part in the transition towards sustainable societies since the integration of material, energy and informational flows may bring with it synergistic benefits. Furthermore, the contribution of these solutions to several different sustainability domains reduces the risk of problem shifting, and it may be more cost-efficient to have one multi-functional sustainability solution than to have one for each sustainability- related challenge. However, if integration and multi-functionality are desirable characteristics of future socio-technological systems, we need ways to systematically assess them and facilitate their implementation. When it comes to the assessment, there is a need to find an assessment methodology that can handle capturing the synergistic benefits and multiple functions of such solutions. Furthermore, the methodology also has to conform to the value pluralism inherent to sustainable development. Dealing with this value pluralism when trying to assess which solution, among many, to implement can be challenging as comparative judgements have to handle potentially conflicting value orientations, goals, empirics and ontologies. As for the facilitation of their implementation, integrative and multi-functional solutions tend to be more difficult—or at least different—to implement than traditional single-minded solutions since they require traditionally separate organisations to cooperate Therefore, this thesis aims to contribute to understanding the process of implementing integrative and multi-functional solutions. Specifically the thesis explores how to select indicators for assessment, how assessments may aid decision-makers to deal with the value pluralism of sustainable development when making comparative judgements and how to strengthen the internal capacity of groups of actors to engage in collective action. Regarding the selection of indicators, the thesis suggests two different pathways. Either one may base indicator selections on stakeholder discussions, where stakeholders come to a consensus around which indicators are important to assess, or one may base indicators on operationalising pre-defined sustainability objectives: namely, sorting, contextualising and reformulating pre-defined sustainability objectives so that they fit the purpose of the assessment. A mix of both pathways is also possible, in other words, using both stakeholder discussions and the operationalisation of pre-defined sustainability objectives to motivate and justify the selection of indicators. As for how assessments may aid decision-makers, the thesis advocates for a discursive approach based on the primacy of decision support tools over decision-making tools. Meaning that the tools should support informed decisions but not make them for the decisionmaker. Here, contributions are made in the form of motivations for the discursive, qualitative approach to decision-making and exemplify how decision support tools may be designed, and a method is presented and developed that enables this kind of informed comparative judgements. This method builds on multicriteria decision analysis methodology but makes a few key contributions to the selection of indicators (mentioned previously) and to how to compare different alternatives and judge which of the alternatives is the preferred. Finally, contributions are made to the practice of facilitating integrative and multi-functional solutions through showing how the theory of institutional capacity building can be used to guide design, development and evaluation of interventions aimed at facilitating such solutions. Institutional capacity building represents the ability of groups of actors to engage in collective action, something that seems to be often needed to implement integrative and multi-functional solutions. Historically, this theory has been used to study how different events influenced the capacity of actors to engage in collective action. However, in research performed within the bounds of this thesis, the theory is expanded for use in a proactive manner, thereby contributing with insights and inspiration to others that may seek to facilitate the implementation process of integrative and multi-functional solutions. / <p>Forskningsfinansiär: Biogas Research Center (BRC)</p>

Research has proven that we need to reduce our environmental impact. Sweden has set a goal to become fossil free by 2045. The increasing amount of transport and the need to reduce its environmental effects has put pressure on the companies of the road freight transport sector. Therefore, this business sector needs research actions to find tools that will assist in the greening of its services and operations. My research is a contribution to these efforts from a managerial point of view. Process management is a methodology taken from Total Quality Management (TQM) that has been used in several business sectors to improve business performance. Its process orientation and focus on customers allow companies to identify and satisfy the current and latent needs of their customers. Until now, TQM has targeted customer needs. However, it is experiencing a shift towards incorporating societal needs into the equation. Environmental sustainability is becoming a societal requirement for companies in all sectors. Hence, the purpose of my research is to explore the possibilities of using process management to support the greening of small and medium-sized companies within the road freight transport sector. The frame of reference for my study is based on three well-established domains in academia and their intersections. These domains are: process management, road freight transport and environmental sustainability. I have used qualitative methods for my research. Specifically, I performed a case study at two medium-sized Swedish companies within the road freight transport business sector. The data collection methods involved document studies, observations and interviews at each case company. The case study was performed using an action research approach, which involved setting up meetings, seminars and workshops with each case company. Additionally, joint workshops were performed, which allowed me to observe and obtain results from the interactions between the companies. The analysis is presented for each case separately and then for their interactions. The results are compared with the existing literature from the three domains. I based my research on three research questions. The first was intended to identify the principles and tools within process management that may be applied to road freight transport companies interested in implementing this methodology to enhance their environmental sustainability. I concluded that these principles were present in the companies and are needed for the implementation of process management. The tools included in this methodology can be associated with environmental initiatives performed by the companies in support of their greening. The second research question refers to the benefits and challenges that companies in this business sector may face when implementing process management methodology. I conclude that most of the expected benefits of process management were confirmed. Additionally, a new benefit was observed: reducing the environmental effect of their services can interest current customers and attract new customers to road freight transport companies. The challenges identified during the case study include: resistance to change, lack of knowledge and resource allocation limitations. I also confirmed that a stepwise implementation of process management increases the likelihood of the success of the methodology. Hence, underdeveloped management systems are also a challenge when this methodology is used in freight transport companies. The third and final research question involves the adaptations required for process management to enhance environmental sustainability in companies in this business sector. I refer to each of the challenges found and suggest certain requirements for the companies to apply this methodology. Clear communication from top management, the training of employees and the involvement of all employees are some of these requirements. Moreover, to incorporate the environmental aspects clearly, I suggest environmental efforts for each step in the implementation of process management. By including these efforts in the process maturity model, I conclude that road freight transport companies could use process management as a means of enhancing environmental sustainability. / Forskning har visat att vi måste minska vår miljöpåverkan. Sverige har som målsättning att vara fossilfritt 2045. Den ökade mängden transporter och behovet av att sänka miljöpåverkan har en direkt påverkan på godstransportsföretag. Därför behövs forskningsåtgärder riktade mot dessa för att hitta verktyg som hjälper till att minska miljöpåverkan av dess verksamhet och tjänster. Min forskning är ett bidrag till dessa ansträngningar ur ett ledningsperspektiv. Processledning är en metodik inom Total Quality Management (TQM) som har använts i flera branscher för att förbättra affärsresultat. Processorientering och fokus på kunderna gör att företag kan identifiera och tillfredsställa aktuella och latenta behov ifrån deras kunder. Fram tills idag så har TQM siktat in sig på kundbehov., men just nu pågår en förflyttning inom TQM mot att även inkludera samhällsbehov i ekvationen. Miljömässig hållbarhet håller på att bli ett samhälleligt krav för företag inom alla branscher. Därför är syftet med min forskning att utforska möjligheterna av att använda processledning som ett verktyg för att minska miljöpåverkan av små och medelstora företag inom godstransportbranschen. Min studie baseras på tre väletablerade områden inom akademin och deras överlapp. Områdena är processledning, godstransporter och miljömässig hållbarhet. Jag har använt kvalitativa metoder för min forskning. Specifikt så genomfördes en fallstudie vid två medelstora svenska företag inom godstransportbranschen. Datainsamlingsmetoder som användes var dokumentstudier, observationer samt interjuver hos båda företagen. Fallstudien genomfördes med en aktionsforskningsapproach. Aktionsforskningen genomfördes som möten, seminarier och workshops hos varje företag. Dessutom genomfördes gemensamma workshops med företagen vilket gjorde det möjligt att observera och få resultat utifrån samspelet mellan företagen. Analysen presenteras för varje företag separat och därefter utifrån deras samspel, resultaten jämförs med existerande litteratur ifrån de tre områdena. Min forskning utgår ifrån tre frågeställningar. Syftet med den första var att identifiera principerna och verktygen inom processledning som kan appliceras på godstransportföretag som är intresserade av att implementera metodiken för att öka sin miljömässiga hållbarhet. Jag drog slutsatsen att principerna från processledning fanns inom företagen och dom behövs för implementeringen av processledningen. Verktygen inom den här metodiken kan associeras med miljöinitiativ utförda av företagen och minska deras miljöpåverkan. Den andra frågeställningen avser fördelarna samt utmaningarna som företag inom det här affärsområdet möter när de implementerar processledningsmetodiken. Min slutsats är att de flesta av de förväntade fördelarna med processledning bekräftas samt att ytterligare en ny fördel upptäcktes. En minskad miljöpåverkan av deras tjänster kan intressera nuvarande kunder och dra till sig nya. De identifierade utmaningarna från fallstudien inkluderar motstånd mot förändring, avsaknad av kunskap samt resursbegränsningar. Jag bekräftade även att en stegvis implementering av processledning ökar möjligheterna för att metodiken ska bli framgångsrik. Därför är också underutvecklade ledningssystem en utmaning för att kunna använda den här metodiken inom godstransportföretag. Den tredje och sista frågeställningen berör de anpassningarna av processledning som krävs för att kunna öka miljömässig hållbarhet hos företag inom det här affärsområdet. Jag refererar till var och en av de utmaningar som hittades och föreslår vissa krav för företagen att applicera den här metodiken. Tydlig kommunikation ifrån ledningen, utbildning av anställda och involvering av alla medarbetare är några av dessa krav. Dessutom, för att integrera miljöaspekten tydligt, så föreslår jag miljöarbete för varje steg av implementeringen av processledning. Jag drar slutsatsen att godstransporföretag skulle kunna använda processledning som ett sätt att öka miljömässig hållbarhet.

In a world with population growth and a limited amount of resources, it is vital to increase resource usage efficiency in order to ensure a high standard of living for future generations. To achieve this, arrangements aimed towards increasing the energy efficiency and environmental friendliness of new and existing technologies are needed. On behalf of Innovationsverket, an inventor association in Gamleby, this study examines the possibility of making the cooling of an outdoor ice rink in Gamleby more energy and cost efficient. This study uses the ice rink at Tjustvallen in Gamleby as a case study. It is cooled with a compression refrigeration cycle consisting of two compressors that conjoined have a maximum input power of 347 kW. The power is adjusted manually based on current weather conditions. The cooling system uses an average of 580 MWh of electricity, equivalent to an annual cost of 534 000 SEK. The purpose of this study is to survey the current energy usage and to find a correlation between power demand and outside temperature. It also aims towards finding suitable actions to increase the system’s energy efficiency and to evaluate whether implementing these actions increase the system’s economic and ecological sustainability. The study is based on material gathered through literature studies, on site visits and personal contact with specialists on the subject. Calculations of correlation between energy usage and outside temperature are made based on this information after which energy efficiency increasing methods are presented. Calculations that determine whether or not they decrease energy usage and greenhouse gas emissions are performed. Seven profitable methods to increase the energy efficiency are presented. Out of these, changed power adjustment to decrease the usage of low loads and automatic pump power adjustment are recommended to be implemented initially. Installation of a system that makes use of waste heat is the most profitable method, assuming that the heat can be sold to nearby houses. A decrease in ice thickness is recommended as a way to decrease electricity usage without changing the cooling system. Great possibilities for increasing the system’s energy efficiency are found. The methods presented decrease energy usage and greenhouse gas emissions. Therefore it can be concluded that implementation of the presented methods increase the system’s economic and ecological sustainability. / I en värld med en ökande befolkning och begränsade resurser för energianvändning är det viktigt att effektivisera resursutnyttjandet för att säkerställa goda levnadsvillkor för kommande generationer. För att verkställa detta krävs åtgärder som riktar sig mot att utveckla både ny och befintlig teknik så att den blir mer energieffektiv och miljövänlig. På initiativ av Innovationsverket, en uppfinnarförening i Gamleby, undersöker denna studie möjligheten att energieffektivisera nedkylningen av en utomhusisbana belägen i Gamleby. Denna studie fokuserar på bandybanan på idrottsplatsen Tjustvallen i Gamleby vilken idag kyls med en kompressorkylanläggning bestående av två kompressorer som tillsammans har en maximal effekt på 347 kW och regleras manuellt utifrån rådande väderförhållanden. Kylsystemet förbrukar i snitt 580 MWh el per säsong motsvarande en årlig driftkostnad på 534 000 kr. Syftet med denna studie är att kartlägga dagens energianvändning för att finna en korrelation mellan eleffektbehovet och rådande utomhustemperatur samt att identifiera lämpliga metoder för energieffektivisering av kylsystemet och slutligen fastställa om det är ekonomiskt och ekologiskt lönsamt att energieffektivisera anläggningen. Studien undersöker således om en energieffektivisering kan bidra till en ökad ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Utifrån en litteraturstudie, studiebesök och personlig kontakt med sakkunniga inom ämnet har information insamlats som grund till studien. Därefter har beräkningar genomförts för att undersöka dagens energianvändning i förhållande till utomhustemperatur varpå förslag på lämpliga effektiviseringsmetoder presenterats. För samtliga metoder har sedan beräkningar utförts för att avgöra huruvida det är möjligt att minska driftkostnaderna och på så sätt göra en ekonomisk besparing samt en minskning av koldioxidutsläpp utifrån minskad elförbrukning. Sju olika metoder för energieffektivisering presenteras och bedöms lönsamma. Av dessa bedöms reglering av effektnivån för kompressorerna för att minska användningen vid dellast samt att automatiskt reglera köldbärarpumparna utifrån temperaturskillnader på köldbäraren som de två åtgärder som i första hand bör genomföras. Installation av ett system för användning av bildad spillvärme bedöms som den mest lönsamma metoden utifrån antagandet att värmen kan säljas för uppvärmning av närliggande hus medan en minskad istjocklek är en åtgärd som kan genomföras omgående, utan investeringskostnad, för att minska kylbehovet. Det bedöms att stora möjligheter till energieffektivisering finns, vilka kan leda till en besparing av både kostnad och utsläpp men att utförligare mätningar vid användning av kylanläggningen bör genomföras för att ge möjlighet till mer omfattande studier och resultat. De potentiella besparingarna leder till slutsatsen att studien bidrar till att öka den ekonomiska och ekologiska hållbarheten i området vid genomförande av presenterade åtgärder.

Bottensediment i anslutning till hamnarna runt Östersjön har i stor utsträckning blivit kontaminerade av föroreningar. Behovet av muddringsinsatser är därför stort. Traditionella hanteringssätt har varit tippning till havs samt deponi. På senare tid har stabilisering av massorna i hamnen visat sig vara ett möjligt alternativ. Livscykelanalysen är gjord med Gävle hamn som fallstudie, hamnen planerar att muddra 4 miljoner kubikmeter sediment, varav en miljon bedöms som förorenade. Gävle hamn har valt att stabilisera sina förorenade sediment och ett delmål har varit att undersöka om stabilisering är det bästa alternativet för Gävle. Denna studie har utifrån livscykelperspektiv visat att stabilisering av muddermassor är ett bra hanteringssätt samt att deponi ger en stor miljöbelastning sett ur de undersökta miljöpåverkanskategorierna. De undersökta kategorierna var växthuseffekt, övergödning, försurning, abiotiska resurser samt energianvändning. Studien visar att stabilisering av muddermassor ger en liten miljöbelastning gentemot de andra hanteringssätten. Detta eftersom det inte behövs någon transport av muddermassor vid detta hanteringsalternativ. Vidare så ger produktion av kajmaterial ett stort bidrag till växthuseffektspotential vilket undviks vid stabilisering Ur bedömningssynpunkt kantas alla hanteringssätt av fördelar och nackdelar. Rekommenderbart för Gävle hamn är dock stabilisering med tanke på att det gav en liten belastning gentemot deponi. Deponi gav störst belastning inom alla undersökta miljöpåverkanskategorier. Vidare var denna studie av screening karaktär där de största miljöbelastningarna fastställdes och kvantifierades. Studien visar på att det finns behov av att göra flera fallstudier eftersom hamnar är platsspecifika vilket ger olika förutsättningar vad gäller bland annat sedimentkaraktär och hantering av muddermassor. Resultatet kan användas som vägledning vid beslut om muddringsinsatser för hamnar kring Östersjön. / Bottom sediments in the ports around the Baltic Sea have become significantly contaminated by pollutants. The need for dredging operations is therefore significant. Traditional ways of handling sediments have been tipping it at sea or disposal in landfill. More recently, stabilization of masses has been a popular way of handling sediments, from an environmental point of view. This study has using a life cycle perspective. It shows that stabilization of masses is a good way of handling sediments and that landfill gives a large environmental impact within the investigated environmental impact categories. The investigated categories were global warming, acidification, eutrophication, use of abiotic resources and energy consumption. A Life Cycle Assessment was performed with the port of Gävle as a case study. The port is planning to dredge 4 millions cubic meters of sediments. One million is considered contaminated and must be handled carefully. The port of Gävle has chosen to stabilize the contaminated sediments and a goal has been to investigate whether stabilization is the best handling alternative for the port of Gävle. The study shows that stabilization of dredged material leaves a small environmental impact in comparison to the other alternatives. That is partly explained by the transport of sediments you can avoid. An important environmental aspect is that the production of material for stabilization causes a big impact which is avoided with stabilization. From an overall point of view, it is hard to say which alternative is best or worst, all alternatives have booth advantages and disadvantages. Advisable for the Port of Gävle is stabilization, landfilling resulted in the largest environmental impacts for all studied alternatives in all impact categories. The study indicates that there is always a need to do a specific case study because ports are site specific, where the properties of the sediments and handling alternatives of them have to be analyzed correctly. This study was of a screening nature, where only large impacts were considered and quantified. More studies should be performed for more accurate results.