Vårt syfte med det här examensarbetet har varit att studera matchning som fenomen och olika matchningsinsatsers effekter på en arbetsmarknad i snabb förändring. Studien tar som utgångspunkt att det som kallas den andra maskinåldern leder till att arbetsmarknaden förändras allt snabbare då allt fler jobb automatiseras, robotiseras och digitaliseras på ett sätt som tidigare förknippades med science-fiction. Vi har intervjuat sex personer som arbetar med vägledande arbetsuppgifter på lite olika sätt inom tre olika verksamhetstyper, arbetsförmedling, jobbcoachning och studie- och yrkesvägledning, om deras syn på matchning och matchningens roll. Studiens resultat visar att behovet av matchning förväntas öka i takt med att arbetsmarknaden förändras allt snabbare och gamla jobb försvinner. Ett av de tydligaste resultaten i studien är att respondenterna ser ett ökat behov av dimensionering, alltså en anpassning av verksamheten utifrån samhällsbehoven, inom skolsektorn för att minska den missmatchning mellan arbetskraft och arbetsmarknad som uppstått genom den allt större valfriheten som individualiseringsprocesser i västvärlden inneburit. Att styra flödet av elever och studenter inom utbildningssystemet ses som ett sätt att möta de förändringar på arbetsmarknaden som den andra maskinåldern förväntas föra med sig. I examensarbetet introduceras även en preliminär modell, matchningsskalan, som synliggör det spänningsfält mellan samhällets behov och individens önskemål där matchningsinsatser skett och sker.

SPATIAL & TRANSPORTATION MISMATCH IN SWEDEN, 2015: EFFECTS OF MISMATCH & EASEMENT OF TRANSPORTATION IN ÖRNSKÖLDSVIK & SUNDSVALL (Master thesis by Oscar Uneklint, 2018). The paper firstly aims to investigate how spatial and transportation workplace-access influences employment outcomes in the cities and municipalities of Sundsvall & Örnsköldsvik, located at the coastal north of Sweden. Secondly, the paper aims to evaluate the performance of the local public transportation networks in easing the effects of mismatch. Sweden’s sparse population, lesser degree of segregation and egalitarian economic model questions the influence of spatial mismatch in Sweden, recent increase in immigration and inequalities gives urgency to such questions. Accuracy of investigation is improved by the availability of microlevel-data but may be improved further by additional instruments. Results confirm minor influence of spatial access and major influence of transportation access on employment outcomes in the study area, 2015. The minor effect of job-access is stronger at the neighborhood-level, than commuting-level. The local public transportation networks reveal core-periphery structures and visualizes the strengths, weaknesses and complementarity of each system. While Örnsköldsvik’s network is more equitable and interconnected, Sundsvall’s network is better serviced with fewer but more relevant stations resulting in different challenges for public transportation in easing employment mismatch and improving life chances. / SPATIAL & TRANSPORTATION MISMATCH IN SWEDEN, 2015: EFFECTS OF MISMATCH & EASEMENT OF TRANSPORTATION IN ÖRNSKÖLDSVIK & SUNDSVALL (Masteruppsats av Oscar Uneklint, 2018). Studien syftar för det första till att undersöka hur transportoberoende och transportberoende tillgänglighet till arbetsplatser påverkar anställningsutfall i Sundsvalls och Örnsköldsviks tätorter och kommuner, lokaliserade vid norra Sveriges kuststråk. Sveriges fåtaliga befolkning, mindre segregation och utjämnande ekonomiska modell ifrågasätter tillämpningen av rumslig missmatchning i Sverige. Samtidigt leder ökad immigration och tilltagande socioekonomiska skillnader till att förståelsen av dessa frågor brådskar. Resultatet bekräftar ett mindre inflytande av transportoberoende tillgänglighet och ett större inflytande av transportberoende tillgänglighet till arbetsplatser inom undersökningsområdet, 2015. Samtidigt är effekten av arbetstillgång större inom kvarteret än på pendelavstånd. Precisionen av både de skattade effekterna och hur de lindras förbättras av tillgången till individbaserade data, men effektskattningen försvagas av få instrument-variabler. För det andra syftar studien att utvärdera det kollektiva transportsystemet i de båda städerna för att lindra och utjämna de skattade tillgänglighetseffekterna. Resultatet bekräftar tydliga centrum-periferi strukturer i båda nätverken och visualiserar tillgänglighet, frekvens, styrka, funktion och komplementaritet i respektive buslinjenät.

Syftet med denna uppsats var att utifrån Berglunds (2001) fyra idealtypiska attityder undersöka vilka attityder andraårselever på gymnasiet hade till sitt kommande arbetsliv, med samma utgångspunkt ämnade vi också att undersöka vilka attityder arbetsgivare ville se vid en nyrekrytering. Med attityder till arbete avsågs individens värderingar av vad som var viktigt med arbete. De fyra idealtypiska attityderna innefattade instrumentell-, altruistisk-, individualistisk-, och materialistisk attityd. Det första urvalet bestod av 103 andraårselever på gymnasiet fördelade över el- och energiprogram och samhällsprogram. Det andra urvalet bestod av 23 strategiskt valda arbetsgivare fördelade mellan både offentlig- och privat sektor. Resultatet av vår kvantitativa undersökning visade att den dominerande attityden bland eleverna var den materialistiska attityden, både som sammanhållen attityd och som attitydkombination. Bland arbetsgivarna visade vår kvantitativa undersökning att den attityd som premierades var den individualistiska attityden, en attityd som endast återfanns bland samhällseleverna. Undersökningen visade också att det fanns tendenser till att el- och energielever hade en mer instrumentell attityd än samhällselever. / The purpose of this paper was to draw on Berglund's (2001) four ideal typical attitudes, to examine which attitudes senior students in high school had towards their future working life, with the same starting point we also intended to examine which attitudes employers wanted to see when recruiting. With attitudes towards work meaning the individuals values of what was important with work. The four ideal typical attitudes included instrumental-, altruistic-, individualistic-, and a materialistic attitude. The first sample consisted of 103 senior students in high school distributed over electricity- and energy programs and studies of social science programs. The second sample consisted of 23 strategically selected employers split between both the public and private sector. The results of the study was that the dominant attitude among the students was the materialistic attitude, both as a coherent attitude and as an attitude combination. Among employers, our quantitative survey showed that the preferred attitude was the individualistic attitude, an attitude which could only be found among the social science students. The study revealed that there was a tendency for electricity and energy students to have a more instrumental attitude than the social science students.