<p>The purpose of this essay is to study the role of web radio in Sweden. To fulfill the purpose we have done a case study of two Swedish radio stations: Sveriges Radio AB, which is a public service station, and a commercial station called Mix Megapol. By interviewing two persons from each station and analyzing the contents of their web sites, we have tried to see how the relationship between radio, Internet and web radio looks like. Thus, our method is qualitative. We have come to many conclusion of which some are: The new medium web radio borrows qualities from the traditional radio. At the same time the radio borrows qualities from the Internet to be able to resist competition from the newer medium. The web sites that offer web radio contain a lot of functions that allows the users to listen interactivly. We have also been able to find differences between the public service station and the commercial station when it comes to web radio. Financial aspects lead to different conditions for the two types of radio stations. </p>

The purpose of this essay is to study the role of web radio in Sweden. To fulfill the purpose we have done a case study of two Swedish radio stations: Sveriges Radio AB, which is a public service station, and a commercial station called Mix Megapol. By interviewing two persons from each station and analyzing the contents of their web sites, we have tried to see how the relationship between radio, Internet and web radio looks like. Thus, our method is qualitative. We have come to many conclusion of which some are: The new medium web radio borrows qualities from the traditional radio. At the same time the radio borrows qualities from the Internet to be able to resist competition from the newer medium. The web sites that offer web radio contain a lot of functions that allows the users to listen interactivly. We have also been able to find differences between the public service station and the commercial station when it comes to web radio. Financial aspects lead to different conditions for the two types of radio stations.

Uppsatsen syftar till att belysa rekryteringsprocessen och kanalernas, Sveriges Radio, Sveriges Tele-vision, Mix Megapol och TV4, kriterier samt att få en bild över programledarens yrkesroll, utmärkande drag och erfarenhet av rekryteringen. Problemformuleringen består utav hur programledare väljs, utefter vilka kriterier, hur programledaren upplever sin yrkesroll och erfarenheter av rekrytering, samt vad som utmärker en programledare för underhållningsprogram inom radio och TV, public service och kommersiella medier. Vi har undersökt hur rekryteringsprocessen av programledare inom underhållning för rikstäckande radio och TV går till, och jämfört processen mellan public service och kommersiella medier. Detta såg vi som intressant, då det är en outforskad yrkesroll, som har en unik rekryteringsprocess och vi ansåg det vara tänkvärt att göra en jämförelse mellan kanalerna, public service och kommersiella medier. Under-sökningen består utav kvalitativa intervjuer med elva utvalda rekryterare och programledare i branschen. Uppsatsen bygger på tre teoretiska modeller; rekryteringsvägar enligt Lars-Åke Engblom, rekryteringsprocessen med bedömning av Lars Prien och även hans teori kring urvalet. Till uppsatsen kan vi också koppla Bourdieus teori kring det kulturella kapitalet. I slutdiskussionen har vi sammanfattat nuvarande rekrytering i punktform. Resultatet kan sammanfattas i en uppdaterad modell av rekryteringssätt, som vi presenterar. Sammanfattningsvis visar undersökningen skillnaderna mellan public service och kommersiella kanaler, både vad det gäller process och kriterier vid anställning av programledare, samt programledares syn på detta.

The purpose of this BA-thesis was to learn the differences in news broadcasts between one public service radio channel and two commercial radio channels. To do this we used a quantitative analysis method to examine the content of the news broadcasts and then we conducted in-depth interviews with several people working with the different radio channels using a qualitative research interview method to learn their views on news and news broadcasting. We measured the differences between the channels in six areas: subject, headline, news presentation, gender, advertising and sources. Our two main theories were normative theory and media logic. The results found that there were several major differences between the public service radio channel and the two commercial radio channels. Apart from several important differences in the six measured categories we also found that the sound and tone in the public service radio channel was very different from the two commercial radio channels. We also found the public service radio channels news broadcasts to be more serious than the two commercials ones’.

<p>Uppsatsen syftar till att belysa rekryteringsprocessen och kanalernas, <em>Sveriges Radio, Sveriges Tele-vision, Mix Megapol och TV4, </em>kriterier samt att få en bild över programledarens yrkesroll, utmärkande drag och erfarenhet av rekryteringen. Problemformuleringen består utav hur programledare väljs, utefter vilka kriterier, hur programledaren upplever sin yrkesroll och erfarenheter av rekrytering, samt vad som utmärker en programledare för underhållningsprogram inom radio och TV, public service och kommersiella medier. Vi har undersökt hur rekryteringsprocessen av programledare inom underhållning för rikstäckande radio och TV går till, och jämfört processen mellan public service och kommersiella medier. Detta såg vi som intressant, då det är en outforskad yrkesroll, som har en unik rekryteringsprocess och vi ansåg det vara tänkvärt att göra en jämförelse mellan kanalerna, public service och kommersiella medier. Under-sökningen består utav kvalitativa intervjuer med elva utvalda rekryterare och programledare i branschen. Uppsatsen bygger på tre teoretiska modeller; rekryteringsvägar enligt Lars-Åke Engblom, rekryteringsprocessen med bedömning av Lars Prien och även hans teori kring urvalet. Till uppsatsen kan vi också koppla Bourdieus teori kring det kulturella kapitalet. I slutdiskussionen har vi sammanfattat nuvarande rekrytering i punktform. Resultatet kan sammanfattas i en uppdaterad modell av rekryteringssätt, som vi presenterar. Sammanfattningsvis visar undersökningen skillnaderna mellan public service och kommersiella kanaler, både vad det gäller process och kriterier vid anställning av programledare, samt programledares syn på detta.</p>