Polisens befogenheter att använda våld är unika och i Sverige är polisen rutinmässigt beväpnad för att om det krävs kunna använda den yttersta graden av våld, att döda en annan människa. Den norska polisen har samma befogenheter när det gäller våldsanvändning men man har i Norge valt att inte ha en fast beväpnad poliskår. Syftet med detta arbete är att belysa olikheterna mellan Sveriges och Norges vapenanvändning inom polisen. Vi har även undersökt vilket lands modell som är att föredra ur ett trygghetsperspektiv för den enskilda polisen och allmänheten. För att besvara våra frågeställningar har vi läst publicerad litteratur i ämnet. Statistik visar att svensk polis relativt folkmängden skjuter nästan fem gånger oftare än sina norska kollegor. Antalet skadade och dödade poliser och civila i situationer där polis avlossat skott är också fler i Sverige. Vi har även genomfört intervjuer i Sverige och Norge. Intervjuerna i Norge visar att synen på beväpnad polis i landet förändrats drastiskt på senare tid. Numera verkar såväl polis som allmänhet vara positiv till fast beväpnad polis. I Sverige verkar man eniga om att polisen ska vara fortsatt beväpnad. Vi anser att samhällsbilden i Sverige och Norge kräver en rutinmässigt beväpnad polis för såväl den enskilde polisens som allmänhetens trygghet. Enligt oss är tjänstevapnet i sig ingen trygghetsfaktor. Med adekvat lagstiftning och taktisk utbildning blir dock tjänstevapnet en trygghet för den enskilde polisen och allmänheten.

Denna studie är genomförd som ett fördjupningsarbete på polisutbildningen vid Umeå Universitet. Denna studies huvudsakliga syfte är att belysa skillnaderna i hur polisemblemet uppfattas mellan polisstudenterna och övriga studenter vid Umeå Universitet. Detta kommer att ske genom att jämföra enkätsvaren mellan de båda studentgrupperna. För att finna svar och kunna förklara skillnaderna har psykologisklitteratur studerats och lämpliga teorier valts ut. Resultatet visar att det finns vissa skillnader mellan hur de båda studentgrupperna upplever polisemblemet. Polisstudenterna är i grunden positiva till användandet av polisemblemet, både på skol- och fritid. De andra studenterna är inte lika positiva och betonar skillnader i symboliken och dess betydelse. För att förklara varför det förhåller sig på detta sätt används de valda teorierna.

Med denna rapport vill vi försöka klarlägga vad allmänheten egentligen anser om polisens uniform, utrustning och attityd. Vi har valt att avgränsa vårt arbete genom att undersöka skillnaderna mellan den gamla uniformen m/92 och den nya uniformen m/04. Vi har bortsett ifrån genusperspektivet då vi endast har använt oss utav en manlig polismodell i vår undersökning. Underlag till denna rapport har varit intervju med Christer Olsson på RPS, debatter om polisuniformen på Internet och polisens hemsida, samt att vi genomfört en undersökning där 90 personer fördelade på 45 män och 45 kvinnor, har fått titta på fotografierna av en polis som är antingen glad/positiv eller bestämd/allvarlig. Utifrån en given situation har de därefter fått välja fram den polis som de anser sig vilja bli bemött av med hänseende till uniform, utrustning och attityd. Resultatet i denna rapport visar på att de tillfrågade personerna i undersökningen tycker att den nya uniformen är både synlig och har ett förtroendeingivande utseende. Vi har i undersökningen även kunnat se att de tillfrågade personerna inte alltid tittar på eller ens bryr sig om vilken utrustning polisen bär, vilket vissa poliser och samhällsdebattörer gärna vill påstå.

Denna rapport är skriven med syfte att få en större inblick i vad polisens nya radiosystem RAKEL innebär för dess användare och då främst med betoning på polisverksamheten. Intresset fanns tidigt hos oss som blivande poliser då ämnet är högintressant då polisen befinner sig i inledningsfasen till det nya radiosystemet. Vi fick snabbt tag i mycket material när vi sökte på hemsidor och kontaktade nyckelpersoner på polismyndigheter samt övriga myndigheter som är inblandade i införandet. Denna information bestod dock till största delen om hur RAKEL är tänkt att fungera och om vad som är tanken med systemet. Vi ville gå ett steg längre och jämföra detta med hur systemet funkat hittills av dem som använt det. Här uppstod dock problem då det inte fanns någon information samlad angående de test man utfört och vilka problem som uppstått under provdriften av systemet. Vi fann dock några problem som vi kunde finna information om. Dessa problem som var ljudproblemen inne på LKC (länskommunikationscentralen) samt problem med basstationer under stormen Per jobbade vidare med. Utifrån detta har vi inte kunnat ta ställning till om systemet uppfyller de förväntningar och krav man haft. En återkommande kommentar hos dem vi varit i kontakt med och utifrån det skriftliga material vi haft tillgång till är dock att systemet kommer att underlätta polisens vardag.

Denna rapport handlar om problematiken kring användandet av handfängsel. Syftet med denna rapport är att undersöka vad poliser i yttre tjänst tycker om nuvarande lagtext och hur de tillämpar den samt om eventuell kränkning vid användande av handfängsel. Vi har använt oss av all lagtext som reglerar polisens användande av handfängsel samt intervjuat nio poliser i yttre tjänst. Utifrån detta så har vi kommit fram till olika slutsatser som vi senare problematiserar i diskussionen. Sammanfattningsvis kan vi säga att polismännen tillämpar och tolkar lagarna på olika sätt. De flesta poliser som vi intervjuat önskade en lagändring som gör att man kan fängsla i ett tidigare skede än vad som är tillåtet idag.

Frågan om polisens uniform har debatterats flitigt i Sverige under 2007. Vi har under-sökt vilka åsikter allmänheten har om polisens nuvarande uniform och utrustning genom en fotoenkät. Syftet är att utröna om det finns någon uniformskombination som allmänheten föredrar och ifall åsikterna varierar beroende på i vilken situation personen möter polisen. Enkäten besvarades av 30 män och 30 kvinnor. Personerna har fått se tio bilder av en polis med olika uppsättningar utrustning, i tre olika scenarion. Resultatet visar att polisens nuvarande uniform och utrustning är den mest önskade. Skillnaden i svar mellan könen är liten. Allmänheten föredrar i stort mörkblå pikétröja framför en ljusblå, en polis med höfthölster framför en med benhölster och en polis utan reflexväst framför en med reflexväst. När polisen bär jacka föredrar allmänheten en jacka med synliga reflexer framför en med täckta reflexer. I många fall har det varit svårt för personerna att se skillnad på de olika utrustningsalternativen. Ungefär hälften ser ingen skillnad, eller anser att det inte spelar någon roll vilken sorts hölster polisen använder. Resultaten varierar en del beroende på vilket scenario personen möter polisen.

Polisuniformen M/04 – Aggressiv och militärisk? - Ur ett etniskt perspektiv. Det förs debatter både i media och ute på landets myndigheter om polisens uniform. Bakgrunden är en utredning som RPS tillsatte efter synpunkter från polisens etiska råd om att allmänheten uppfattar uniformen som aggressiv och militärisk. Syftet med denna rapport är att jämföra svenskar och invandrares syn på den svenska polisens nuvarande uniform M/04 samt placeringen av tjänstevapnet. Rapporten bygger på 30 st. intervjuer som genomfördes i centrala Umeå där 50 % var svenskar och resterande 50 % invandrare. Undersökningen genomfördes med hjälp av en bärbar dator för att tydligt visa bilderna. Vi visade två bilder på en polis iförd uniform M/04. Ansiktet är dolt och placeringen av tjänstevapnet skiljer de två bilderna åt. En bild visar höfthölster och den andra visar benhölstret. Svenskarna föredrog höfthölster och invandrarna benhölster. Många uppmärksammade inte tjänstevapnets placering. De som medverkade i vår undersökning reagerade på att ansiktet på polismannen var dolt vilket innebär att det är människan och inte uniformen som folk tittar på.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur möjligheterna att få bära benhölster ser ut på samtliga polismyndigheter i Sverige. Underlaget i denna rapport är intervjuer med utrustningsansvariga på samtliga polismyndigheter i Sverige samt ett 20-tal intervjuer med poliser i yttre tjänst. Intervjuerna med poliserna i yttre tjänst har genomförts för att se vilka för- och nackdelar de ser med bärandet av benhölster. Resultatet i denna rapport visar att en majoritet av polismyndigheterna ställer sig negativa till bärandet av benhölster men att det finns en möjlighet att få ut det i alla fall och det är bl a då polismannen har ett läkarintyg som styrker behovet. Resultatet pekar på att det finns lika många fördelar som det finns nackdelar med benhölster.

Denna rapport belyser avsnittet om polisens vapenhantering i Lars-Göran Carlsson utredning ”Utredning om polisens uniformering och särskilda hjälpmedel vid våldsanvändning”. I rapporten föreslås att svensk polis ska bära vapnet med en patron i patronläget. Detta skulle enligt utredningen få den enskilde polismannen att känna sig tryggare i vissa situationer, och därmed kanske antalet vådaskjutningar skulle minska. I vår studie beskrivs hur vapenhanteringen ska utföras med dagens bestämmelser under polisutbildningen samt i polisens yttre verksamhet. Dessa har vi jämfört med utredningens argument som ligger bakom det nya förslaget. Vi har även genomfört en enkätundersökning bland poliser i yttre tjänst i Västerbottens och Norrbottens län. Resultatet av vår undersökning visar, att dagens poliser känner sig trygga med de regler som redan finns. Slutsatsen av det blir enligt oss, att man av utredningen ska kräva en djupare analys av påståendena om att polisen vill ha en patron i patronläget och i vilka situationer/sammanhang som vådaskott uppstår.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur vanligt förekommande sekundär kontaminering är vid användandet av OC – spray. Arbetet beskriver i vilka situationer sekundär kontaminering förekommer i det polisiära arbetet samt vad som kan göras för att minska förekomsten av det. Det inledande kapitlet beskriver OC – spray som är det senaste tillkomna hjälpmedlet för svensk polis, dess för – och nackdelar samt effekterna av den. För att syftet ska uppnås har en enkätundersökning genomförts samt har OC – rapporter studerats. Vidare behandlar arbetet även de riktlinjer som finns för användandet av OC – spray kopplat till de tre förhållningssätt som den svenska polisens nationella bastaktik utgörs av. Resultatet från enkätundersökningen och resultatet från OC – rapporterna visar att sekundär kontaminering är mycket vanligt förekommande och det framgår bl.a. att ett allt för kort sprayavstånd kan vara orsaken till detta. I det avslutande kapitlet diskuteras vilka möjligheter som finns för att minska risken för sekundär kontaminering samt vilka faktorer som spelar in för att uppnå ett önskvärt användande av OC - spray. Konkreta förslag ges beträffande sprayavstånd och stresshantering samtidigt som vikten av en väl fungerande kommunikation kollegor emellan belyses.