The historical concentration of French mobility policies in urban areas has resulted into a high dependence of the private-car system in low density territories. Therefore, and especially in these areas, mobility is now threatened by a double constraint of carbon. This double constraint is due to the need to curb down green-house gases emissions as well as the expected decrease of oil production from European suppliers in the next decades. In order to face these issues, the Mobility Orientation Law (MOL) was promulgated in 2019 in France. Through a case study of Hauts-de-France low-density inter-municipalities,  this master thesis aims to analyse the effects of this law on geographical inequalities of mobility and on low-carbon mobility in low-density territories.  First, this study explores  the different levers brought by the MOL to these areas. From governance, planning, cooperation and financial evolutions to an analysis of the impulsion of mobility concerns in French low density inter-municipalities, this master thesis sheds light on first key elements raised by the law. Then, this study digs into the possible evolutions of the mobility policies in Hauts-de-France low-density inter-municipalities, based on the current situation in experienced territories. Depending on the polarity of the inter-municipalities, different scenarios of mobility policies evolutions are defined. This enables a better comprehension of the estimated effects from the law on geographical inequalities on mobility and on low-carbon mobility in low-density territories. In fact, the MOL brings necessary but insufficient conditions to the reduction of geographical inequalities and Green House Gazes emissions. / Rörligheten hotas i dag av en dubbel begränsning av karbon. Klimatförändringarna och oljetoppen tvingar oss att förändra våra mobilitetsvanor i grunden. Detta gäller särskilt i områden med låg befolkningstäthet där människor huvudsakligen använder privatbilar. I Frankrike infördes lagen om mobilitetsorientering 2019. Det är en bred lag som tar upp behovet av att utveckla mobilitetsalternativ i dessa områden. Ett viktigt inslag i denna lag är möjligheten att överföra kompetens om rörlighet till mellankommunal nivå.  Denna masteruppsats syftar till att undersöka om och hur lagen om mobilitetsorientering bidrar till att lösa geografiska ojämlikheter i fråga om rörlighet och främja utövandet av koldioxidsnål rörlighet i franska mellankommuner med låg befolkningstäthet. Den bygger huvudsakligen på en studie i Hauts-de-France. Vissa av resultaten kan dock överföras till andra regioner.   Ett frågeformulär skickades ut till 49 nya lokala aktörer inom mobilitet i Hauts-de-France-regionen. Dessa nya lokala aktörer är mellankommuner med låg befolkningstäthet. Vi fick 41 svar från dem. Vi intervjuade också 6 intressanta erfarna  mellankommuner från ett urval av 19 erfarna mellankommuner med låg befolkningstäthet som redan hade kompetens om rörlighet. Dessutom samlade vi in information om dessa mellankommuner med låg befolkningstäthet genom tillgänglig information på Internet och interna källor. Därefter byggde vi upp ett panorama över dessa områden.  Med utgångspunkt i detta panorama analyserade vi de olika åtgärder som lagen medför. Det finns fem huvudsakliga åtgärder som handlar om styrning, planering, samarbete, finansiering och medvetenhet. Lagen ger nya lokala intressenter i områden med låg befolkningstäthet större inflytande. Den ger nya planerings- och samverkansverktyg. Den ger otillräckliga finansiella verktyg men ökar definitivt medvetenheten om rörlighet.   Därefter föreslår vi perspektiv för utvecklingen av rörlighetspolitiken i mellankommuner med låg befolkningstäthet för att mer ingående analysera lagens möjliga effekter på geografiska ojämlikheter i fråga om rörlighet och rörlighet med låga koldioxidutsläpp. Vi definierar tre scenarier baserade på mellankommunens polaritet och på vår panorama.   På det hela taget skapar denna lag nödvändiga men otillräckliga förutsättningar för att möta det dubbla begränsning av karbon och de geografiska ojämlikheterna. Det är dock viktigt att understryka att det inte verkar vara möjligt att utveckla en hållbar rörlighet och samtidigt behålla samma samhälle. Rörlighet kan ses som en konsekvens av hur mänsklig verksamhet utvecklas i vårt samhälle. Eftersom miljöhänsyn kommer att tvinga mänsklig verksamhet att förändras kommer även den resulterande rörligheten att förandras. Denna lag är därför ett första bra steg mot en systemisk förändring.