Shelly Kagan argumenterar i sin bok How to count animals, more or less (2019) för att vi kan rangordna djur och människor hierarkiskt efter moralisk status. Han hävdar att vi människor har högre moralisk status än alla djur eftersom vi har mer utvecklade kognitiva kapaciteter än djur och det är just de kognitiva kapaciteterna som är relevanta för moralisk status. Men eftersom dessa kapaciteter kommer i grader hos människor, där vissa människor kan ha så låg grad av dessa kapaciteter att de hamnar på samma nivå som vissa djurs, så skulle detta kunna implicera att dessa människor har samma moraliska status som dessa djur. Kagan menar att detta är kontraintuitivt och argumenterar för att potential till att bli en person och tidigare potential till att bli en person kan höja en människas moraliska status. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida Kagans argument för denna teori om tidigare potential, som han kallar modal personism, är hållbara. Jag argumenterar för att Kagans förslag har vissa styrkor men att bristen på motivation om varför tidigare potential skulle vara relevant för en individs moraliska status gör teorin öppen för invändningar och kontraintuitiva implikationer.