Extensiv oro kan leda till kliniskt lidande som tar sig i uttryck i ångest- och depressiva symptom på vilka fysisk aktivitet har en reducerande effekt. Oro för konsekvenser av det moderna samhället, modern hälsooro (MHO), har inte tidigare studerats i relation till ångest-, depressiva symptom och fysisk aktivitet med longitudinell data. Syftet med studien var att undersöka samtida och prediktiva samband mellan MHO, ångest- och depressiva symptom samt fysisk aktivitet som modererande faktor. Data, stratifierad för kön och ålder, inhämtades ifrån den enkätbaserade Miljöhälsostudien i Västerbotten. Urvalsgruppen utgjordes av 2306 individer som svarade både vid baseline och uppföljningen efter 3 år. Data analyserades genom hierarkiska multipla regressionsanalyser. Resultaten visade att MHO har ett samtida och predicerande samband med ångest- och depressiva symptom och att fysisk aktivitet då har en modererande effekt. Resultat visade även för det omvända samtida sambandet för ångest- men inte för depressiva symptom. Varken ångest- eller depressiva symptom visade sig vara prediktorer för MHO. Fysisk aktivitet hade i dessa samband ingen modererande effekt. Den förklarade variansen var låg för samtliga påvisade samband. Resultaten bör därmed dras till nytta av ur ett folkhälsoperspektiv, som uppslag för vidare studier och i mindre utsträckning kliniska sammanhang. / Extensive worry can cause clinical suffering such as anxiety- and depressive symptoms, which are reduced by physical activity. Worries about negative consequences of modern society, modern health worries (MHW), has not yet been studied in the context of anxiety-, depressive symptoms and physical activity in a longitudinal perspective. The purpose of this study was to investigate concurrent and predictive associations between MHW, anxiety- and depressive symptoms. Psychical activity was entered as a moderating factor. The data, stratified by sex and age, were gathered from the survey-based Västerbotten Environmental Health Study. The sample included 2306 individuals who responded at baseline and at three-year follow up. To analyse the data, hierarchical multiple regression analyses were used. The results showed that MHW are associated with and predicts anxiety- and depressive symptoms, and that physical activity has a moderating effect on these associations. The results also confirmed the opposite concurrent association between MHW and anxiety- but not with depressive symptoms. Neither anxiety- nor depressive symptoms were found to be predictors of MHW. Physical activity had no moderating effect on those associations. The explained variances for all significant associations were low. The results therefore can be useful for public health purposes, stand as an implication for future research and should to a lesser extent be used in a clinical context.

Worries about the negative health effects of modern life (Modern health worries, MHW) have increased during the last decades, but the phenomenon is not fully understood. The present study investigated the associative and predictive relationship between different types of MHW and symptoms of anxiety and depression in a large sample from Västerbotten county, Sweden (n=2223). The four subscales of the Modern Health Worries Scale (MHWS) were used to assess different types of MHW, while symptoms of depression and anxiety were assessed by using the Hospital Anxiety and Depression Scale. Spearman's correlation analysis and hierarchical multiple regression analysis were used to assess the degrees of association and prediction, respectively. It was shown that the subscales were associated with symptoms of both anxiety and depression to varying degrees, however MHW did not significantly predict symptoms of neither anxiety nor depression. This suggests that when using the MHWS in clinical settings, examining the subscales rather than the global score of MHWS provides a more nuanced understanding of an individual's experience. It also suggests that experiencing MHW does not cause an increase in neither anxiety nor depression. / Oro kopplad till de negativa hälsoaspekterna av ett modernt liv (Modern hälsooro, MHO) har ökat under de senaste årtiondena, men fenomenet är inte helt klarlagt. Den här studien undersökte associativa och prediktiva samband mellan olika typer av modern hälsooro och symtom av ångesttillstånd samt depression i ett urval i Västerbottens län (n=2223). De fyra subskalorna av Modern Health Worries Scale (MHWS) användes för att undersöka de olika typerna av MHO medan Hospital Anxiety and Depression Scale användes för att mäta symtom av ångesttillstånd och depression. Korrelationsanalyser baserat på Spearmans korrelationskoefficient samt hierarkiska, multipla regressionsanalyser användes för att mäta graden av association respektive prediktion.  Resultatet visar att de olika subskalorna var associerade med symtom av både depression och ångesttillstånd i olika hög grad. Dock predicerade inte MHO en signifikant förändring av varken ångest- eller depressionssymtom. Detta tyder på att ett enskilt beaktande av subskalorna ger en mer nyanserad bild av en individs upplevelse av MHO jämfört med om endast totalpoängen på MHWS beaktas. Resultatet föreslår vidare att en upplevelse av MHO inte orsakar en ökning av varken ångest eller depressionssymtom.