Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare främjar utvecklingen för barn med annat modersmål än svenska så att de ska få möjlighet att utveckla flerspråkighet. Studien utgår från den sociokulturella teorin på barns utveckling och behandlar hur barn konstruerar sitt eget lärande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, fem förskollärare har intervjuats i två kommuner. Resultatet visar att det är en brist på modersmålslärare vilket gör att alla barn inte har tillgång till modersmålstöd i form av en lärare. De modersmålslärare som finns blir ofta placerade i skolan eller saknar kunskap och erfarenhet inom området. Studien visar att barn lättare kan utveckla ett andraspråk om de får redskap för att behärska sin flerspråkighet. Förskollärare använder sig av varierande metoder och material för att främja barns språkutveckling och det är förskollärares förhållningsätt som avgör hur barn uppmärksammar och värdesätter kunskap och lärande. Svenska är det språk som dominerar och studiens resultat pekar dels på att varje barn borde ha rätt till modersmålstöd för att få ett mer integrerat  språklärande i förskolans vardag. Dels på att förskollärare får finna olika vägar för kommunikation som kan främja barns flerspråkighet. Förskollärare i studien lägger vikt vid att barn inte ska tränas i  språk i förskolan utan i stället använda leken för att skapa naturliga situationer för lärande. Förskollärares förhållningsätt kan även påverka hur barn tar till sig kunskap tillsammans med andra.

Alla barn har i förskolan rätt att utveckla sitt modersmål. I denna studie utgör fenomenet modersmålsstöd fallet, vilket undersökts utifrån: Syftet med studien är att undersöka hur två förskollärare, två modersmålslärare och två förskolechefer uppfattar modersmålsstöd. Vilket görs utifrån följande frågor: Vilken betydelse ges modersmålstöd för flerspråkiga barn, enligt respondenternas be-skrivning? Hur organiseras modersmålsstöd enligt respondenternas beskrivning? Fallstudien är av kvalitativ art och inspireras av fenomenografin. Valet av datainsamlingsmetod är intervjuer, som genomfördes med två förskollärare, två modersmålslärare och två förskolechefer som alla arbetar inom förskoleverksamheter där majoriteten av barnen är flerspråkiga. Materialet analyserades vilket resulterade i fem uppfattningar som presenteras som beskrivningskategorier. Uppfattningarna som framkom gällande modersmålstödets betydelse är: Ges stor betydelse och Ges underordnad betydelse. Uppfattningarna som framkom gällande modersmålsstödets organisering är: Integreras i förskolans ordinarie verksamhet, Styrs centralt och Med hjälp av föräldrarna. Resultatet visar att modersmålsstöd ges underordnad betydelse i förhållande till svenska språket. Respondenterna visar samtidigt på en medvetenhet gällande modersmålsstödets betydelse för flerspråkiga barns språkutveckling, identitetsutveckling samt tillhörighet både i förskolan och i hemmets kultur, samt att modersmålsstöd organiseras på olika sätt.