Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka elevers uppfattning av idrottslärarens betydelse för deltagande i ämnet idrott och hälsa och vad som kan påverka elevers motivation till att delta på lektionerna. Studien utgår från följande frågeställningar 1. Vad är det som gör att elever inte deltar, samt deltar på idrott och hälsalektionerna? 2. Har läraren betydelse gällande elevers deltagande i ämnet, och hur uttrycks den betydelsen? 3. Är lärarens ledarstil viktig för elevernas deltagande? 4. Är det skillnad på uppfattningen om idrottslärarens betydelse för deltagande utifrån elever som inte deltar kontra elever som deltar?   Metod Studien har en fenomenologisk forskningsansats som avser att beskriva hur människor uppfattar ett fenomen, som därefter tolkas av forskaren för att ge en ökad förståelse av fenomenet. Studien vilar på både en kvalitativ och kvantitativ ansats. De metoder som jag har valt för att få svar på mina frågeställningar är enkät och intervju. Urvalet består av totalt 104 gymnasielever från en fristående skola västsverige. 100 elever har svarat på enkäten och fyra elever har blivit intervjuade. De fyra eleverna har inte besvarat enkäten.   Resultat Det framkommer i resultatet att deltagandet sker utifrån både inre och yttre motivation. Deltagandet sker därför att ämnet är kul och skapar en sinnesupplevelse och en känsla av glädje, få en bekräftelse på att man har deltagit, samt genom att få ett betyg i kursen, Det framgår också att majoriteteten av elever tycker att läraren har en viktig roll när det gäller elevers deltagande i idrott och hälsa, likaså lärarens ledarstil. Det framkommer skillnader i elevers uppfattningar kring lärarens betydelse för deltagande beroende av om elever är aktiva i ämnet eller ej.   Slutsats Det finns olika skäl till elevers deltagande i idrott och hälsa men det går att konstatera utifrån studiens resultat att eleverna uppfattar att läraren har betydelse för elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

Ett problem inom svenska skolor är att resultaten inom matematik sjunker enligt Pisas test. Vi ville därför i vår studie få reda på mer kring dessa orsaker kring varför resultaten sjunker samt hur man kan upptäcka de eventuella matematiksvårigheterna. Vi har därför gjort en kunskapsöversikt för att med hjälp utav tidigare forskning få syn på vad det finns för orsaker till matematiksvårigheter, samt hur de olika matematiksvårigheterna yttrar sig. Vi har i dennastudie använt oss av åtta vetenskapliga texter där målet var att få med ett så brett åldersspann som möjligt. I våra texter har vi sett intressanta resultat från förskola upp till niondeklass.Resultaten visar på våra misstankar kring att det finns matematiksvårigheter och att dessa redan kan upptäckas så tidigt som i förskolan. En orsak till matematiksvårigheter är dyskalkyli. Denna svårighet grundar sig i att man har svårigheter i de aritmetiska färdigheterna vilket kopplas till neurologiska defekter. Däremot gör det inte elever oförmögna att utveckla de aritmetiska kunskaper, men de kan däremot behöva extra stöd.

No description available.

Corporate social responsibility (CSR) is a subject that has gained more attention over the last two decades, and it is seen today as an integral part of the core strategy of many companies. The subject often involves a balancing act between many stakeholder interests, where employees often are mentioned as a main stakeholder group. The primary purpose of this degree project is to get a deeper understanding of managers’ perceptions of CSR’s impact on intrinsic and extrinsic employee motivation. Furthermore, this study fills the purpose of investigating perceptions about the effect of different CSR activities on intrinsic and extrinsic motivation. The study was conducted with the Swedish branch of Sodexo. Sodexo is globally considered a world leader in the service industry with over 419 000 employees in 80 countries, known for their well-developed and effective CSRwork. Current literature regarding CSR on the micro level (individual level and employee level) is still in an early stage which helped us to recognize a research gap. Similar studies to ours have not been concerned with getting a deeper understanding of the manager’s perceptions of CSR’s impact on employee motivation. This study was conducted using a mixed-method, which means that it consists of a qualitative part and a quantitative part where we discover how CSR activities towards employees, suppliers, the community, shareholders and customers affects employees’ extrinsic and intrinsic motivation. In the qualitative study, we conducted eight semi-structured interviews with managers from different departments and different hierarchical levels of Sodexo. These interviews helped us to gain a better understanding of how managers perceive the impact of CSR on employee motivation, and how they value the effect of different CSR activities on employee motivation. We used a thematic network analysis in order to interpret the results, which generated five themes: communication, strategic planning, diversity, working environment, and stakeholders. Our results demonstrated that managers perceived CSR activities towards the employees, the local community, and customers as intrinsic motivators. Also, Sodexo’s managers considered CSR activities towards employees and the local community as extrinsic motivators. However, interviewees disregarded CSR activities towards shareholders as a motivator towards the employees. Lastly, we received mixed-results regarding their perceptions of how CSR activities towards suppliers affected their employees’ motivation. For the quantitative part of our study, we surveyed employees at Sodexo in order to understand what motivates them. We used a multiple regression analysis which showed that CSR activities towards employees, shareholders, and customers positively impacts the intrinsic motivation of employees. Also, we discovered that CSR activities towards employees positively impacts the extrinsic motivation amongst employees. We argue that our findings indicate that CSR is a useful tool for increasing employee motivation, and thereby can lead to long-term competitive advantage. When comparing the results of our quantitative and qualitative studies through triangulation, one can see that there is perceptional differences and similarities between managers and employees. Our findings suggest that managers have the same perceptions as their employees regarding the effect of CSR activities conducted towards customers and employees on employee motivation. Also, our findings reveal a perceptual mismatch between managers and employees regarding the effects of employee motivation in regards to CSR activities conducted towards the community and shareholders

Many non-profit organizations in need of funding have turned to using endurance athletic events as fundraisers. These events, also known as cause-related sport events, can fulfill the many needs and desires of athletes. This study was designed to compare the motives of athletes in cause-related and non-cause-related sport events. Using the Motives of Marathoners Scales (MOMS), participants were asked to rate their motivations for attending either a cause-related sport event or non-cause-related sport event. Multiple motivations were found for attending both cause-related and non-cause-related sport events. Being associated with a cause provided cause-related sport events with an attribute that attracted participants for self-esteem, recognition/approval, personal goal achievement, and competition reasons. Non-cause-related events attracted participants motivated by general health motives. Overall, motives to attend events can be affected by the event’s attributes, such as affiliation with a cause, and these event attributes can fulfill more than one motive. / text

published_or_final_version / abstract / toc / Educational Psychology / Master / Master of Social Sciences

Inledning Lärare bör bedriva motivationsarbete i svenskundervisningen som ökar elevernas förväntningar på att bemästra uppgifter. Motivationsarbetet bör också stärka elevernas inre läs- och skrivmotivation med självutveckling och kompetensökning som överordnade mål för läsning och skrivning. Om eleverna har inre läs- och skrivmotivation ökar deras engagemang, koncentration och vilja att lyckas med skoluppgifter vilket resulterar i ökade skolprestationer. Syfte Syftet med föreliggande studie är att analysera lärares motivationsarbete i svenskundervisningen i grundskolans lägre årskurser. Syftet har konkretiserats i följande frågeställningar:  Hur motiverar lärare elever i svenskundervisningen med stödstrukturer?  Hur motiverar lärare elever i svenskundervisningen med konkretisering av kunskapskraven?  Hur motiverar lärare elever i svenskundervisningen med belöningssystem? Metod Genom observationer och efterföljande samtal gjordes en kvalitativ studie som syftar till att ta reda på hur lärare motiverar elever i svenskundervisningen. Resultat I resultatavsnittet visas resultatet av den data som producerats i observationsscheman. Resultatet visar lärares motivationsarbete i svenskundervisningen. I resultatet framkommer att lärarna motiverar elever i svenskundervisningen med stödstrukturer då de modellerar, ger individuellt stöd och feedback, att lärarna motiverar elever i svenskundervisningen med konkretisering av kunskapskraven då de bedriver målorienterad undervisning och bedömer eleverna formativt och att lärarna motiverar elever i svenskundervisningen med belöningssystem då de bedriver yttre motivationsarbete som främjar elevernas inre motivation.

No description available.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att få en bild av hur eleverna ser på motivationen under matematiklektionerna, samt om eleverna upplever någon skillnad mellan låg- och mellanstadiet i matematikundervisningen vad gäller motivationen. I bakgrunden presenteras motivation utifrån några olika definitioner. Olika begrepp inom motivation så som inre och yttre motivation, prestationsmotivation och flow beskrivs samt att tre olika teorier belyses. Studien är gjord i Kalmar och sammanlagt har 23 elever intervjuats, 11 elever från årskurs 3 och 12 elever från årskurs 6. Resultatet visar på att det är olika faktorer som inverkar på elevernas motivation men att det framförallt är elevernas inre motivation som påverkar. För att eleverna ska uppleva matematiken mer motiverande krävs dock att det används mer praktiska uppgifter så som spel och lekar i undervisningen. De elever som medverkade i undersökningen upplevde att matematiken är mer motiverande på mellanstadiet då uppgifterna är mer utmanande och eleverna ser en användning av matematiken i det vardagliga livet.