In this thesis, I submit an empirical method for assessing the interests of non-human animals. This method involves attributing interests to animals on the basis of the choices they make between competing commodities/environments and by gauging the amount of energy they are willing to expend in acquiring these alternatives. Outfitted with consumer demand theory I argue that this method not only determines what an animal wants, it also reveals the commodities that the animal judges to be indispensable to its welfare.

No description available.

I den här studien undersöks det hur tre utvalda lågstadielärare beskriver elever med fallenhet för matematik samt hur de anpassar undervisningen till dessa elever. Undersökningen grundar sig på kvalitativa undersökningsmetoder i form av intervjuer med lärare och observationer av elever. Studien problematiserar lärarens förhållningssätt gentemot de här eleverna för att kunna motivera dem att utveckla sina matematiska förmågor. I resultatet presenteras skildringar på hur lärarna i studien arbetar med elever med fallenhet och deras syn på begreppet fallenhet. Resultatet visar att lärarna i studien har olika definitioner av begreppet, vilket gör att de förhåller sig olika mot eleverna och därmed väljer att anpassa samt motivera sina elever på olika sätt.

As the primary source of officers for the Navy and Marine Corps team, the Naval Academy's reputation is marked by the quality of its graduates. At the United States Naval Academy, the Color Company Competition annually honors the highest performing company within the Brigade of Midshipmen. This competition includes measures of academic, athletic and professional measures of performance. Using data obtained through the Institutional Research Department, the Physical Education Department, as well as the Activities and Operations Offices, this study examines the validity of the current performance measurement tool at the Academy. Through the use of linear regression models, this study found that the current procedures do meet the intent of published guidance but that those procedures require revision and updating. Conclusions and recommendations for future improvement are provided at the completion of the study. Included as a recommendation is a proposed program combining both the Color Company Competition and the Company Incentive Program. This program and other initiatives are intended to intensify the Naval Academy's focus on fostering esprit de corps and improving the development of midshipmen. / US Navy (USN) author.

M.Com. / Please refer to full text to view abstract

Denna studie undersöker motivation hos mellanchefer då deras inverkan på personal längre ner i organisationen har visat sig ha stor betydelse på deras prestationsförmåga. Att rikta motivationsinsatser mot mellanchefer verkar vara ett effektivt verktyg för att stimulera motivation hos personal på lägre nivåer då mellanchefers motivation har visat sig kunna sprida sig ner genom organisationen. Att förstå vad som motiverar anställda har också visat sig vara viktigt för att nå högre effektivitet och har i sin tur inverkan på företagets framgång. Motivation har genom historien undersökts och en mängd teorier om vad som motiverar har presenterats. Ämnet har studerats av bland andra Taylor, Maslow, Herzberg och senare Hackman och Oldham vilka har presenterat olika teorier om vad som motiverar människor. Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för vad som motiverar mellanchefer. För att uppnå detta har frågeställningen “Vad upplever mellanchefer som motiverande i sitt arbete?” utarbetats och besvarats. För att kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningen har 10 intervjuer med mellanchefer på Compass Group AB genomförts. Den insamlade empirin har sedan analyserats med hjälp av teorier från motivationsforskningen. Det resultat och de slutsatser som framkom genom insamlad empiri från de intervjuade mellancheferna var att de i mångt och mycket motiverades av samma saker. Varierande och utmanande arbetsuppgifter, utveckling, att se resultatet av arbetet, att arbetet påverkar andra, autonomi och ansvar, återkoppling samt relationen med människor och samhörighet uttryckte samtliga mellanchefer vara motiverande. Vidare uttryckte de flesta mellanchefer även att avancemang, att få fullfölja ett helt arbete samt lön är något som motiverar dem. Ett fåtal mellanchefer beskrev att arbetsförhållanden motiverar dem. / This study investigates what motivates middle managers as their downward influence on employees have been shown to have a great impact on their performance. To direct motivational efforts towards middle management seem to be an effective tool in stimulating  employee motivation as middle managers motivation tend to spillover on lower level employees. Understanding what motivates employees has also shown to be important in reaching effectiveness and ultimately in a company´s success. Motivation has been studied throughout history and a large number of theories explaining what motivates have been presented. The subject has been studied by Taylor, Maslow and Herzberg and later Hackman and Oldham who have presented different theories about what motivates humans. The purpose of this study is to provide a broader understanding of what motivates middle managers. To achieve this purpose, the question “Which factors create motivation among middle managers?” has been asked and answered. To fulfill this purpose, and answer the question, 10 interviews were held with middle managers from Compass Group AB. The empirical data collected was then analyzed against motivational theories. The result and conclusion that emerged from the collected empirical data was that the middle managers, in many aspects, were motivated by the same things. Varying and challenging work tasks, growth, to see the outcome of the work, that the work has an impact on others, autonomy and responsibility, feedback and belongingness was all motivating factors according to all of the middle managers. Most of the middle managers were also motivated by factors such as advancement, completion of a whole task and salary. A few of the middle managers were motivated by working conditions.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om vilka motivationsfaktorer som får individer att söka till traineeprogram. Studien riktade sig till respondenter inom fem olika traineeprogram som sammantaget representerar IT- och banksektorn, samt konsultbranschen. De två frågeställningarna studien behandlade var vilka motivationsfaktorer anser traineerna i de undersökta traineeprogrammen ha motiverat dem till att söka till programmet samt vilka faktorer kan urskiljas som mest framträdande motivationsfaktorer till varför traineerna sökt till programmen. Empirin i studien samlades in genom en kvantitativ enkätundersökning där urvalet bestod av 191 traineer, varav 89 besvarade enkäten. Den tidigare forskningen som presenterades behandlade både studier kring motivation till att söka traineeprogram, men på grund av bristande studier inom detta område har även forskning kring motivation till att söka vuxenutbildning presenterats. Den teori som resultatet analyserades i relation till var Maslows behovshierarki bestående av sju steg. Vad som kunde utläsas av resultatet var att traineerna främst motiverats till att söka traineeprogrammet för att utvecklas personligen, karriärutvecklas, bli konkurrenskraftig för framtida arbetsgivare och för att de var intresserade av programmets innehåll. Dock visade det sig att de flesta av enkätens frågor hade motiverat traineerna i ganska hög grad vilket bekräftar Maslows (1943) teori om att alla individer går igenom denna behovstrappa och motiveras av alla steg i teorin. Sammanfattningsvis kunde det utläsas ur studiens resultat att många traineer främst motiverats av självförverkligande och kognitiva motivationsfaktorer.

Bakgrund och problem: Belöningssystem kan beskrivas som ett styrmedel för attmotivera anställda till att arbeta i riktning mot företagets mål. Belöningssystem somstyrverktyg har en viktig roll hos företagen, eftersom ett välutvecklat ochtillfredställande belöningssystem kan öka motivationen avsevärt för de anställda. Blanddagens företag, där tjänsteverksamheten växer, får också arbetstagarna en allt viktigareroll. Tidigare studier kring belöningssystem berör främst anställda med höga positionereller säljare som erhåller prestationsbaserade löner. Den här studien behandlarbelöningssystem och motivation hos arbetstagare som utför det grundläggande arbetet ien tjänsteverksamhet, självständigt och frikopplat från arbetsgivaren. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur det nuvarande belöningssystemet påEricsson Local Services AB i Växjö är utformat och varför den här utformningen harvalts. För att därefter kunna belysa hur det befintliga belöningssystemet är tänkt attbelöna de anställda. Vi vill även kartlägga hur de anställda uppfattar belöningssystemetmed avseende på hur motiverande det är, för att komma fram till en utvärdering avbelöningssystem i den här typen av organisation. Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ enfallsstudie. Empiriskt materialhar samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. I skapandet av studien har vi ävenvalt att ta hänsyn till kvalitetskriterier och forskningsetiska överväganden samt haft enkritisk hållning vid litteraturinsamling. Slutsats: Slutsatsen visar att belöningssystemet bygger framförallt på sociala och inrebelöningar, vilket också är de belöningar som främst motiverar teknikerna på EricssonLocal Services med aspekter som självständigt arbete, variation, stimulans, tillhörighetoch uppskattning. Slutligen anser vi att företag med liknande verksamheter bör fokuserapå belöningar i form av sociala och inre framför monetära.

Syfte och frågeställning Studiens syfte är att öka kunskapen om på vilket sätt yttre faktorer påverkar ungdomar i åldern 13-15 att fortsätta med elitfotboll genom att utforska ungdomarnas egen upplevelse. Studiens frågeställningar är: (1) På vilket sätt påverkar tränarens roll ungdomar till att fortsätta med elitfotboll? (2) På vilket sätt påverkar föräldrar och kamrater ungdomar till att fortsätta med elitfotboll? (3) På vilket sätt påverkar tidsfaktorer ungdomar till att fortsätta med elitfotboll? Metod En kvalitativ studie genomfördes genom att intervjua sex stycken ungdomar i åldern 13-15 år. Dessa ungdomar har en elitfotbollsbakgrund. Intervjuerna var halvstrukturerad och genomfördes utifrån en utformad intervjuguide Resultat Resultat visar att deltagarnas tränare har en stor roll till att de fortsätter i en akademiverksamhet. Detta beror på att tränaren skapar en inre motivation hos sina spelare vilket gör att de vill fortsätta med fotboll. Förutom tränare var det samhörigheten till deltagarnas föräldrar och lagkamrater som bidrog till en fortsättning inom akademifotbollen. Slutsats Av de tre faktorerna som deltagarna besvarade ansåg de att tränarens roll var den viktigaste faktorn till att de fortsätter med fotboll på elitnivå på grund av att tränaren skapar en positiv känsla till deras val till att fortsätta. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syfte Att undersöka hur yoga- och crossfitinstruktörer försöker motivera sina deltagare med utgångspunkt från basic psychological needs theory (BPNT) i Self determination theory (SDT). 1. Vilka metoder använder sig instruktörerna av för att skapa motivation? 2. Finns det någon skillnad mellan instruktörernas sätt att instruera sina deltagare och vad skiljer dem i så fall åt? 3. Hur uppfylls autonomi/meningsfullhet, tillhörighet och kompetens? Metod En kvalitativ intervjumetod användes där åtta informanter rekryterades, där hälften var yogainstruktörer och andra hälften var crossfitinstruktörer. Intervjun utformades för att undersöka instruktörernas arbetssätt i relation till BPNT i SDT. Induktiv dataanalys genomfördes för att belysa instruktörernas arbetssätt. Resultat Crossfitinstruktörerna kunde ge praktiska exempel på sitt arbetssätt i detalj. De ville gärna jobba med progressionsutveckling samt förmedla träningskunskap till deras deltagare. Det kunde påverka autonomistödet till deltagarna då crossfitinstruktörerna behövde vara mer strikta och noggranna i sitt ledarskap för att minska skaderisken. Tillhörighet och känsla av kompetens fick deltagarna genom att ingå i grupper och jobba med varandra. Yogainstruktörerna styrde bort fokus från kompetens i utförandet då de ansåg att prestation inte ingick i deras aktivitetsform. Genom att jobba utifrån sina egna förutsättningar i en autonomistödjande miljö visade de på fysiska och mentala fördelar med träningen. Yogainstruktörerna jobbade inte aktivt med begreppet tillhörighet i träningsformen. Slutsats Aktivitetsformerna skiljde sig i hur de uppfyllde begreppen i BPNT, där yogainstruktörer förmedlade mer autonomi till sina deltagare och där crossfitinstruktörer förmedlade kompetens i högre grad genom progressions- och prestationsutveckling. Arbetet kring tillhörighet skilde sig mellan träningsformerna. Yogainstruktörerna arbetade inte aktivt med tillhörighet bland deltagarna. Crossfitinstruktörerna arbetade mer med att integrera deltagare med varandra och att skapa en familjär känsla i gruppen.