This online study evaluated the efficacy of an e-health avatar/cartoon video with women of color living with type 2 diabetes for a minimum of 2 years. After considerable dropout, the sample size declined from n=149, as 50.3% (n=75, 50.33%) did not complete the survey. After eliminating those who did not watch “all” or “most” of the video, the sample declined further. The final sample (n=64) was 31.3% (n=20) U.S.-born, 100% (n=64) female, 79.7% (n=51) Black, and 12.5% (n=8) Asian—with mean age of 49.28 (Min=22, Max=79, SD=13.24). Using backwards stepwise regression, higher post-video global self-efficacy to perform AADE7 Self-Care Behaviors™ was significantly predicted by: higher level of coping self-efficacy—stopping unpleasant emotions and thoughts (B=0.131, p =.001); and higher age (B=0.026, p=.002) with the R2=.331 (Adjusted R2 =.298; 29.8% of the variance was explained). However, less emphasis should be placed on findings from this controversial regression with small sample size. Instead, as this is an online evaluation of a brief online video intervention, what are important are results of pre- versus post-video paired t-test results. These suggested that engagement in the brief online intervention of watching the new video was associated with: a significant increase in type 2 diabetes self-management knowledge for performing the AADE7™ Self-Care Behaviors; and, a significant increase for stages of change, self-efficacy, and motivation to perform the 7 diabetes self-management behaviors. Finally, the mixed methods data were important for underscoring the value of the study’s quantitative findings. Some 89.1% (n=57) would recommend the video to other women of color living with type 2 diabetes. Reflecting how the video intervention was a true innovation in integrating a brief form of motivational interviewing with relapse prevention, consider sample emergent themes: video was motivational; and video covered relapse prevention and problem solving, using a menu of options. There is value in ensuring exposure to an e-health avatar video on the AADE7 Self-Care Behaviors™ that also integrates the evidence-based approaches of motivational interviewing and relapse prevention, in order to meet the health education needs of those diagnosed with type 2 diabetes.

Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 2007. / Title from first page of PDF file. Includes bibliographical references (p. 97-105).

Bakgrund: Anledningen till att människor söker sig till sjukvården beror ofta på deras hälsobeteende. De behöver göra en förändring, men vad är det som får människor att göra förändringar? Syfte: Syftet med studien var att beskriva på vilka sätt motiverande samtal (MI) varit en användbar metod för att främja livsstilsförändringar. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Åtta empiriska studier ingick. Sammankopplingar gjordes med tre teorier som MI bygger på Bems självuppfattningsteori, Roger´s teori om "non-directive counselling" samt "The transteoreticial model of behavior change". Resultat: Sjuksköterskans användbarhet bestod i att använda sig av MI:s tekniker genom att lyssna aktivt, ställa öppna frågor samt att uppmuntra patienten till ett eget ansvar. Begränsningar ur sjuksköterskans perspektiv var svårigheter med nytt tänkande. Utvidgad utbildning och handledning i MI var viktigt vid implementeringen i verksamheterna. De studier som ingick visade i de flesta fall inte att MI som metod skulle vara effektivare än annan typ av rådgivning. Slutsats: I MI samtalet är det viktigt att sätta patienten i fokus, att hjälpa patienten att hitta motivationen samt självförtroende att genomföra förändringar. Vid implementeringen av MI är det viktigt med utbildning och handledning samt att praktik och teori går hand i hand. / Background: The reason of people visiting health care centers often depends on their health behavior. They often need to make a change. The aim of the study: The aim of the study was to describe in which way motivational interviewing has been successful to make lifestyle changes. Method: The study was carried out as a literature review. Associations were made with three of the theories which motivational interviewing is based upon: Bem’s "Self perception theory", Roger’s "Non-directive counseling theory" and "The transtheoretical model of behavior change". Result: The nurse made use of the MI techniques by actively listening, asking open questions and encouraging the patients to take their own responsibility. The limitations, from the nurse’s point of view were problems with the new way of thinking. Extended training and coaching in MI were important for the implementation activities. The studies included showed in most cases that MI as a method wasn´t more effective than any other type of counseling. Conclusion: In MI it´s crucial to put the focus on the patient, to help the patient find the motivation and confidence to make changes. For the implementation of MI it is important to include education, practice and coaching sessions.

Flertal tidigare studier har visat på både positiva och negativa resultat av motiverande samtal (MI) för att få patienter att sluta röka. MI används idag av sjuksköterskor i slutenvården såväl som i primärvården för att skapa beteendeförändringar som exempelvis till tobaksrökstopp. Syftet med studien var att undersöka varför det är oklart om motiverande samtal är en metod som kan leda till tobaksrökstopp. Studien gjordes som en litteraturöversikt och sökningarna gjordes i Cinahl, Oxford Journals, PsycINFO, PubMed och SveMed+. Sökningarna resulterade i 15 utvalda artiklar. Flertal av resultatartiklarna visade signifikanta resultat att MI vid tobaksrökstopp har effekt men det fanns också studier där ingen effekt kunde påvisas. Resultatartiklarnas resultat visade på att MI kan vara till hjälp för att få patienter att minska tobaksrökningen. Några resultatartiklar visade på att studiedeltagare med lägre motivation lyckades sämre med ett tobaksrökstopp än studiedeltagare med hög motivation. Slutsatsen är att mer forskning behövs om sambandet mellan MI och motivation för att uppnå tobaksrökstopp, aktsamhet ska tas då MI vid tobaksrökstopp ska appliceras i vården. / Several earlier studies on MI as a method to smoking cessation shows positive and negative results to help smokers quit. MI is used by nurse’s today inpatients and in primary care to create behavior changes for instance smoking cessation. The aim of this study was to examine why it´s obscure if motivational interviewing (MI) is a method that can result to smoking cessation. The study was made as a literature review. Searches were made in Cinahl, Oxford Journals, PsycINFO, PubMed and SveMed+ and resulted in 15 selected articles. Several studies showed significant results that MI as a method for smoking cessation had effect but there were studies where MI showed negative effect. In the studies there are significant results that MI can help patients reduce smoking. The results of a few articles showed that participants with lower motivation didn´t succeed in smoking cessation. The conclusion is that more research on MI must be conducted on the connection between MI and motivation in smoking cessation. Caution must be taken if MI should be applied in care as a method for smoking cessation.

Introduction: Physical inactivity, related lifestyle diseases and back pain are severe problems in today’s society. One way to increase physical activity level is through Motivational Interviewing (MI).   Purpose: Comparing participants who were in need of MI for physical activity due to risk of heart- and coronary disease with participants not in need of MI, and to describe whether MI for physical activity and other factors can predict change of physical activity level.   Method: A cohort was followed during two years and measured on lifestyle factors, socioeconomic and psychological factors, general health, motivation to change lifestyle and back pain by questionnaires. Based on risk of heart and coronary disease, participants underwent an MI-session for increased physical activity (n=393) or no MI-session (n=380) at baseline.   Results: Besides having a deteriorated lifestyle, the majority of participants who received MI were females, had lower self-estimated economy, had lower health-related quality of life, scored lower on psychological factors and had comorbidity and back pain to a larger extent. Factors related to increase of physical activity level included being physically inactive at baseline, being a female, not having MI and not having disability due to back pain.   Conclusion: Participants in the MI-group had poorer health and more back pain. Having MI did not predict an increase of physical activity, but a low level of physical activity in the past and being a female did play a part in the prediction. More research is needed on MI for increase of physical activity level for an individual with risk of heart- and coronary disease and/or with back pain. / Introduktion: Fysisk inaktivitet, livsstilssjukdomar, och ryggsmärta är stora problem i dagens samhälle. Ett sätt att öka fysisk aktivitet är motiverande samtal (MI).   Syfte: Att jämföra deltagare som på grund av ökad risk för hjärt-/kärlsjukdom har behov för MI för ökad fysisk aktivitet med de som inte har behov, samt att beskriva om MI för ökad fysisk aktivitet och andra faktorer kan predicera en ökning i fysisk aktivitetsnivå efter två år.   Metod: En cohort följdes genom två år och mättes med enkäter beträffande livsstils-, socioekonomiska och psykologiska faktorer, hälsa, motivation till ändrad livsstilsbeteende samt ryggsmärta. Baserad på sin risk för hjärt-/kärlsjukdom fick deltagare ett MI-samtal syftat till att öka sin fysiska aktivitetsnivå (n=393) eller inget MI-samtal (n=380) vid baslinjen.   Resultat: Deltagare som fick MI för ökad fysisk aktivitet var oftare kvinnor, hade lägre själv-estimerad ekonomi, sämre hälsorelaterad livskvalitet, sämre psykologisk hälsa, mera komorbiditet och mera ryggsmärta. Faktorer relaterade till ökning av fysisk aktivitetsnivå var att vara inaktiv vid baslinjemätningen, att vara kvinna, att inte ha haft MI och att inte ha funktionsnedsättning på grund av ryggsmärta.   Konklusion: Deltagare i MI-gruppen hade sämre hälsa och mera ryggsmärta. MI predicerade inte en ökning av fysisk aktivitetsnivå. Däremot predicerade tidigare låg aktivitetsnivå och att vara kvinna en ökning. Mer forskning behövs avseende effekt av MI för ökning av fysisk aktivitetsnivå för individer med risk för hjärt-/kärlsjukdom och/eller ryggsmärta.

Syfte med studien var att beskriva motiverande samtal som användbar metod i hälso- och sjukvårdspersonalens hälsofrämjande arbete med patienter som är i behov av livsstilsförändringar. Metod var en deskriptiv litteraturstudie som inkluderade 12 stycken vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen gjordes i databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Resultat visade att motiverande samtal är en användbar metod framförallt för sjuksköterskan men är även användbar för all hälso- och sjukvårdpersonal. Resultatet visar även att motiverande samtal är en användbar metod i det hälsofrämjande arbetet utanför vårdrummet. Studiens resultat visar att motiverande samtal har goda effekter på livsstilsförändringar hos många olika patientgrupper, allt från diabetespatienter och deras följsamhet i vården, till att få afro-amerikaner att äta mer frukt och grönsaker. Slutsats var att motiverande samtal är en användbar metod för all hälso- och sjukvårdspersonal i deras hälsofrämjande arbete. Motiverande samtal är också en metod som fungerar på i stort sett alla patient- och åldersgrupper.     Nyckelord: Motiverande samtal, sjuksköterska och livsstilsförändring. / The aim of this study was to describe motivational interviewing as a useful method for health care staffs in their work to promote health with patients who are in need of lifestyle changes. The method was a descriptive literature study that included 12 scientific articles with both qualitative and quantitative approach. The literature search was performed in the databases Medline/PubMed and Cinahl. The result showed that motivational interviewing is a useful method especially for nurses but it´s also useful for all health care professionals. The results also show that motivational interviewing is a useful method to people without any medical training. Our results demonstrate that motivational interviewing has good effects on lifestyle changes for many different groups of patients, ranging from diabetes patients and their compliance in care, to getting African Americans to eat more fruits and vegetables. The conclusion was that motivational interviewing is a useful method for health care professionals in their health promotion work. Motivational interviewing is a method that works on almost all patients and age groups.     Keywords: Motivational interviewing, nurse and lifestyle change.

Övervikt och obesitas är ett ökande hälsoproblem världen över. Det är genom den levda kroppen som vi upplever hälsa och ohälsa. Vi är helt enkelt vår kropp och genom den erfar vi världen. Övervikt beror till stor del av ohälsosamma levnadsvanor och det är viktigt att patienter får stöd att ändra dessa. Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur sjuksköterskor kan stödja patienter med övervikt till att främja hälsosamma levnadsvanor. Metoden som använts är en litteraturöversikt, där granskning av 12 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa genomfördes. Resultatet av detta bidrog till att vi fann ett antal likheter. Fyra kategorier identifierades: Stigmatisering och attityder, empowerment, motiverande samtal och hälsofrämjande arbete. Det visade sig att vårdpersonal ofta har någon form av negativ attityd gentemot överviktiga patienter och det kan påverka kvalitén av vården och dess effekter. Att använda och lära ut empowerment är ett sätt att få patienten att förändra sin livsstil. Genom att sjuksköterskan hjälper patienten att öka sina egna resurser finns det en större chans att patienten känner att han eller hon har kontroll över sitt eget liv och att också kunna lösa sina problem. Motiverande samtal, MI är en effektiv metod för att motivera patienter att ändra sin livsstil som används allt mer inom primärvården. Det är en riktad, patientcentrerad rådgivning baserad på många öppna frågor. Hälsofrämjande arbete är en viktig uppgift för sjuksköterskor i samhället. Diskussionen tar upp att empowerment är en stödjande process där individer eller grupper har möjlighet att förändra sin situation till det bättre. Det kom också fram att negativa attityder beror på vad man som sjuksköterska anser ha orsakat övervikten. Sjuksköterskor bör tillsammans med staten, skolor och kommuner stödja och förespråka förändringar i riktlinjer som skulle kunna förebygga och minska konsekvenser till övervikt och bidra till ett friskare samhälle.

Bakgrund: Anledningen till att människor söker sig till sjukvården beror ofta på deras hälsobeteende. De behöver göra en förändring, men vad är det som får människor att göra förändringar? Syfte: Syftet med studien var att beskriva på vilka sätt motiverande samtal (MI) varit en användbar metod för att främja livsstilsförändringar. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Åtta empiriska studier ingick. Sammankopplingar gjordes med tre teorier som MI bygger på Bems självuppfattningsteori, Roger´s teori om ”non-directive counselling” samt ”The transteoreticial model of behavior change”. Resultat: Sjuksköterskans användbarhet bestod i att använda sig av MI:s tekniker genom att lyssna aktivt, ställa öppna frågor samt att uppmuntra patienten till ett eget ansvar. Begränsningar ur sjuksköterskans perspektiv var svårigheter med nytt tänkande. Utvidgad utbildning och handledning i MI var viktigt vid implementeringen i verksamheterna. De studier som ingick visade i de flesta fall inte att MI som metod skulle vara effektivare än annan typ av rådgivning. Slutsats: I MI samtalet är det viktigt att sätta patienten i fokus, att hjälpa patienten att hitta motivationen samt självförtroende att genomföra förändringar. Vid implementeringen av MI är det viktigt med utbildning och handledning samt att praktik och teori går hand i hand. / Background: The reason of people visiting health care centers often depends on their health behavior. They often need to make a change. The aim of the study: The aim of the study was to describe in which way motivational interviewing has been successful to make lifestyle changes. Method: The study was carried out as a literature review. Associations were made with three of the theories which motivational interviewing is based upon: Bem’s “Self perception theory”, Roger’s “Non-directive counseling theory” and “The transtheoretical model of behavior change”. Result: The nurse made use of the MI techniques by actively listening, asking open questions and encouraging the patients to take their own responsibility. The limitations, from the nurse’s point of view were problems with the new way of thinking. Extended training and coaching in MI were important for the implementation activities. The studies included showed in most cases that MI as a method wasn´t more effective than any other type of counseling. Conclusion: In MI it´s crucial to put the focus on the patient, to help the patient find the motivation and confidence to make changes. For the implementation of MI it is important to include education, practice and coaching sessions.

Childhood obesity is associated with serious physiological and psychological consequences including type 2 diabetes, higher rates of depression and low self-esteem. With the population of overweight and obese youth increasing, appropriate interventions are needed that speak to the issue of motivation to maintain adherence to healthy behavior changes. The current investigation was a randomized controlled trial examining the efficacy of Motivational Interviewing (MI) as an intervention for promoting self-efficacy and weight-loss in a sample of overweight and obese youth. Participants (N = 42) ages 10-18, were randomly assigned to a control (social skills training) or treatment (MI) group. Both groups received individual therapy (~30 minutes/month) in addition to usual care of diet/exercise counseling. Pre and post (at 6 months follow-up) variables included measures of self-efficacy and anthropometrics. Results indicated that while significant between-group differences were not found, individuals in the MI group attended more sessions. Overall, participants in both groups showed significant increases in self-efficacy and a trend of decreased BMI z-scores. Though health benefits from participation in individual therapy may have been accrued, specific benefits attributable to MI were limited. Findings from the current study suggest that more than one type of counseling intervention (i.e., MI and social skills training) may be beneficial when providing integrative treatment for obese youth. / Canadian Institutes of Health and Research (CIHR)

Motivational Interviewing (MI) is a person-centred and collaborative form of guiding individuals to elicit and strengthen their motivation for change. It has achieved success in the treatment of substance disorders, and has shown promise in several other areas of interest, such as behaviour management in chronic illness. The process through which MI exerts its influence on outcome however, is still in its infancy. This research set out to explore the nature of Type 1 and Type 2 diabetes patients‟ utterances in Motivational Enhancement Therapy (MET) sessions (Change Talk), and the associations between their Change Talk and diabetes outcome (clinically significant change in blood glucose levels). Data for this study was taken from a multiple baseline designed study in a diabetes clinic in Christchurch (Britt, 2008). Nine patients who were referred to the clinic for help with their diabetes self-management were administered MET by Diabetes Nurse Educators (DNEs) which comprised four sessions over a six week period. In the current study participants were divided into those who did (BG Change participants; n = 4) or those who did not (BG No Change participants; n = 5) achieve a clinically significant change in their blood glucose levels (HbA1c) post intervention. All client utterances from the 36 transcripts were coded with the Motivational Interviewing Skills Code, version 2.0 (MISC, 2.0), and data analysed accordingly. This is a unique study in that it investigated both the mean frequency and strength of Change Talk in the different participant sets, as well as their patterns of Change Talk within and across sessions. Trends and directions in data suggest support for parts of the theory of the inner workings of MI. In particular, the BG Change participants uttered stronger Desire Language, a higher frequency of Commitment language, and weaker Ability language than the BG No Change participants. In addition, a general increasing pattern of strength across and within sessions, and frequency across sessions was found for the BG Change participants, while a similar pattern was found for the BG No Change participants regarding strength, but not frequency. The role of Sustain Talk strength and its relationship to the findings is highlighted. Implications of findings, as well as limitations of the current research and suggestions for future areas of research are discussed.